RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europas demografiska framtid: en utmaning som öppnar möjligheter

Europa står inför demografisk utmaning. Kommissionen vill se detta som en möjlighet och har offentliggjort ett meddelande för att presentera sina mål i fråga om sysselsättning för äldre personer, modernisering av de sociala trygghetssystemen och ökat barnafödande i Europa.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 12 oktober 2006: ”Europas demografiska framtid – En utmaning som öppnar möjligheter” [KOM(2006) 571 slutlig – ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

EU står just nu inför en befolkningsminskning, en svag naturlig folkökning och en åldrande befolkning. För att möta denna utmaning har kommissionen, bl.a. med utgångspunkt i den förnyade Lissabonstrategin, utarbetat olika rekommendationer för att både utnyttja möjligheterna med ett längre liv och motverka de sjunkande födelsetalen.

Den åldrande befolkningen i Europa - utvecklingstendenser och framtidsutsikter

Befolkningens åldrande (dvs. den ökande andelen äldre i befolkningen) beror dels på betydande ekonomiska, sociala och medicinska framsteg i EU, dels på flera demografiska tendenser som samverkar:

  • Det genomsnittliga antalet barn per kvinna i EU var år 2006 1,5 barn medan reproduktionsnivån är 2,1 barn. EU räknar med ett fruktsamhetstal på 1,6 år 2030.
  • Sjunkande födelsetal efter den babyboom som gett oss den stora åldersgruppen 45–65 år, vilket innebär problem när det gäller finansieringen av pensionerna.
  • Den förväntade livslängden (som mellan 1960 och 2006 ökade med 8 år) kan komma att förlängas med ytterligare 5 år från 2006 till 2050. På så vis ökar andelen personer i åldrarna 80-90 år ännu mer, personer som ofta är hjälpbehövande.
  • Invandringen (1,8 miljoner invandrade till EU 2004, 40 miljoner år 2050 enligt Eurostats prognoser) skulle kunna uppväga effekterna av de låga födelsetalen och den längre livslängden.

Denna utveckling innebär att den totala befolkningen i EU minskar något, samtidigt som den blir mycket äldre. Antalet personer i arbetsför ålder (15-64 år) i EU-25 kommer att minska med 48 miljoner mellan 2006 och 2050 och försörjningsbördan kommer troligen att fördubblas till 51 % år 2050. Denna befolkningsutveckling följs av genomgripande samhällsförändringar (social trygghet, bostäder, arbete) i alla de länder som berörs av en åldrande befolkning.

Konsekvenserna av befolkningens åldrande

Under det kommande årtiondet kommer den arbetsföra befolkningen att börja krympa då många i efterkrigstidens stora barnkullar går i pension. Om den här utvecklingen fortsätter och politiken inte förändras kan den ekonomiska tillväxten påverkas. Men detta borde kunna motverkas om man genomför Lissabonstrategin fullt ut och dels ser till att utnyttja de äldre arbetstagarnas erfarenhet, dels ger ungdomar en bra utbildning.

Den åldrande befolkningen kommer också att medföra konsekvenser för socialförsäkringssystemen och de offentliga finanserna. Med dagens politik kommer befolkningens åldrande att skapa ett allt större tryck på de offentliga utgifterna. Med stora budgetunderskott kan det bli svårt att skapa balans i pensionssystemen och socialförsäkringssystemen i allmänhet. Det kan även undergräva potentialen för ekonomisk tillväxt och försvåra användningen av den gemensamma valutan. EU-ländernas regeringar har dock redan börjat genomföra reformer, särskilt i fråga om allmänna pensioner och modernisering av socialförsäkringssystemen. Om hälso- och sjukvården dessutom anpassas och man vidtar förebyggande åtgärder för att bekämpa kroniska sjukdomar skulle de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg kunna halveras.

Konstruktiva lösningar på problemet med en åldrande befolkning

Kommissionen har lagt fram fem handlingslinjer för att göra något åt problemen med den åldrande befolkningen under de kommande åren:

  • Stimulera barnafödandet i EU genom att skapa bättre balans mellan arbetsliv och familjeliv (föräldraledighet, mer flexibla arbetsformer och utbyggd barnomsorg enligt de åtaganden som gjordes vid Europeiska rådets möte i Barcelona).
  • Främja sysselsättningen i EU genom fler jobb och ett längre arbetsliv. EU vill förbättra utbildningssystemen, främja systemet med en kombination av flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden (s.k. flexicurity) som underlättar övergången mellan olika livsfaser och uppmuntrar till livslångt lärande. Att främja sysselsättningen innebär också att bekämpa fördomar mot och diskriminering av äldre och att arbeta för en verklig folkhälsopolitik i hela EU (åtgärder mot rökning, alkoholism och fetma) för att minska skillnaderna i fråga om förväntad livslängd, som är direkt kopplad till levnadsstandard och utbildningsnivå.
  • Ett mer produktivt och konkurrenskraftigt EU tack vare Lissabonstrategin, som 2005 gavs en ny inriktning. Denna omarbetade strategi ger olika ekonomiska aktörer chansen att fullt ut ta vara på de möjligheter som befolkningsutvecklingen ger.
  • Beredskap att ta emot och integrera invandrare i EU. EU är attraktivt för många invandrare och arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att skapa en enhetlig politik för legal invandring. Under de kommande 20 åren måste EU locka till sig kvalificerad arbetskraft utifrån för att tillgodose behoven på arbetsmarknaden. Det är också EU som måste främja mångfalden och bekämpa fördomar för att invandrarna bättre ska kunna integreras, både ekonomiskt och socialt.
  • Stabila offentliga finanser i EU. En förutsättning för adekvat social trygghet och rättvisa mellan generationerna i de flesta EU-länderna är en stramare budget, i synnerhet måste pensionssystemen reformeras. Man måste även anpassa systemens omfattning och storleken på avgifterna till det privata sparandets utveckling och framväxten av fonderade system.

Bakgrund

Detta meddelande är en uppföljning till kommissionens meddelande till rådet ”Europeiska värderingar i en globaliserad värld” och kommissionens grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”.

FN har uppmärksammat världens åldrande befolkning sedan 1982. Då hölls den första FN-konferensen om åldrande där ett internationellt handlingsprogram för åldrandefrågor antogs.

Vid både Europeiska rådets möte i Stockholm 2001 och i Barcelona 2002 betonades att EU:s befolkningsutveckling är en viktig fråga. De reformer som EU föreslår grundar sig på den förnyade Lissabonstrategin och syftar alla till att återställa förtroendet. Genomförandet av dessa reformer kommer att tas upp vid nästa europeiska demografiska forum, som sedan starten 2006 hålls vartannat år. Det kommer också att behandlas i ett kapitel i den årliga rapporten om EU:s framsteg inom ramen för Lissabonstrategin.

Nyckeltal (EU-27)
  • Andel av befolkningen i arbetsför ålder 2050 (20-64 år): 52 %
  • Andel av befolkningen i åldrarna 15–24 år 2050: 19 %
  • Andel av befolkningen över 65 år 2050: 29 %
  • Försörjningsbörda 2050: 50 %
  • Födelsetal för 2060: 1,68 barn per kvinna (reproduktionsnivån 2,1)
  • Förväntad livslängd för kvinnor år 2060: 89 år
  • Förväntad livslängd för män år 2060: 84,5 år
  • Nettomigration 2007: +1,9 miljoner

(källa: Eurostat Befolkningsprognoser 2008)

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens arbetsdokument – Befolkningsstatistisk rapport 2008: Att möta sociala behov i ett samhälle med en åldrande befolkning [SEC(2008) 2911 – Ej offentliggjord i den europeiska unionens officiella tidning].

År 2008 nådde EU:s demografiska utveckling en vändpunkt beträffande den europeiska befolkningens snabba åldrande. Från och med denna tidpunkt och under de tjugo närmast kommande åren bör andelen befolkning över 60 år börja växa med i snitt 2 miljoner per år. Detta samtidigt som andelen befolkning i arbetsför ålder bör minska med mellan 1 och 1,5 miljoner per år från och med 2014.

Den här demografiska utvecklingen kommer att få viktiga konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och vitaliteten i medlemsstaternas offentliga finanser. Den utgör likaledes en faktor i en strukturell omvandling av Europas familjer. Användandet av demografiska statistiska fakta kan därmed utgöra ett verktyg i orienteringen av socialpolitik och familjepolitik.

Medlemsstaterna bör fortsätta att uppmuntra äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. 2007 arbetade 50 % av männen och 40 % av kvinnorna i 60 års ålder fortfarande. Dessa tal visar en ökning i aktivitet sedan år 2000, i enlighet med målen i Lissabon-strategin för ett aktivt åldrande.

Dessutom ökar antalet arbetande kvinnor i samtliga medlemsstater, utan att för den sakens skull påverka födelsetalen. Den nationella och europeiska politik som antas bör tillåta ökandet av sysselsättningsgraden genom åtgärder till förmån för familjer, bekämpandet av fattigdom och ett förenande av arbetsliv och familjeliv.

Kommissionens beslut 2007/397/EG av den 8 juni 2007 om inrättande av en expertgrupp för demografiska frågor [EUT L 150, 12.6.2007].
I enlighet med detta meddelande och på begäran av medlemsstaterna har kommissionen inrättat den expertgrupp för demografiska frågor. Gruppens viktigaste uppgift är att bistå och ge råd till kommissionen i samband med utformningen av en politik anpassad till den nya demografiska situationen i EU, men också vid övervakningen av befolkningens och arbetskraftens åldrande. Gruppen ska också utgöra ett forum där medlemsstaterna kan utbyta erfarenheter och goda lösningar, i fråga om t.ex. aktivt åldrande, familjepolitik, vård av äldre omsorgsbehövande personer och invandring.

Gruppen består av företrädare för samtliga medlemsstater, som bistås av oberoende experter. Ordförande är Eleonora Hostasch, tidigare minister för sysselsättning, hälsa och sociala frågor i Österrike.

Kommissionens rapport om den sociala situationen i Europa – sammanfattning 2004 [ej offentliggjord i EUT].

Meddelande från kommissionen av den 3 mars 2004: ”Att öka äldre arbetstagares sysselsättning och senarelägga utträdet från arbetsmarknaden” [KOM(2004) 146 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 3 juni 2003 om invandring, integration och sysselsättning [KOM(2003) 336 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 30 december 2003: ”Moderniserade sociala trygghetssystem för fler och bättre arbeten - en heltäckande strategi för att göra det lönsamt att arbeta” [KOM(2003) 842 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Rapport beställd av Europeiska rådet i Stockholm: ”Öka andelen arbetstagare och främja ett aktivt åldrande” [KOM(2002) 9 slutlig – ej offentliggjord i EUT] .

Senast ändrat den 10.12.2008

Se även

Mer information om befolkningsutvecklingen och vad EU gör finns på kommissionens webbplats för GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter (EN).

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början