RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2008-2010)

Arkiv

De riktlinjer som kommissionen föreslår bör styra samordningen av Europeiska unionens (EU) medlemsstaters politik mot sysselsättning och hållbar tillväxt.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2008/618/EG av den 15 juli 2008 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

SAMMANFATTNING

Riktlinjerna för sysselsättning utgör en av de tre pelarna i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005-2008. De kompletterar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2008-2010 (ny fil) som ger en ram för makroekonomisk politik och de nationella mikroekonomiska reformerna.

Medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och öka den sociala och territoriella sammanhållningen (riktlinje 17). Genom att följa dessa prioriteringar bör den Europeiska unionen (EU) år 2010 ha uppnått en total förvärvsfrekvens på 70 %, minst 60 % för kvinnor och 50 % för äldre arbetstagare (55-64 år).

Kommissionen föreslår tre prioriterade områden för tillväxt och sysselsättning:

  • Att få in fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen

Med tanke på den åldrande befolkningen i Europa måste sysselsättningspolitiken anpassas bättre till olika skeden i livscykeln (riktlinje 18). Åtgärderna bör stödja en förlängning av arbetslivet och ett aktivt åldrande och samtidigt garantera de sociala tryggetssystemens (inklusive pensioner och hälsovård) modernisering och hållbarhet. Lämpliga åtgärder bör också bidraga till att minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med målen i den europeiska ungdomspakten, ett ökande kvinnodeltagande samt likabehandling av män och kvinnor. Politiken bör göra det möjligt att bättre samordna arbetslivet och privatlivet genom att utveckla omsorg och anhörigvård.

Den europeiska arbetsmarknaden bör stödja integrationen och öka intresset för arbete, i synnerhet för de arbetslösa. Den bör också vara en faktor för social integration (riktlinje 19). I detta syfte bör skräddarsydda åtgärder för aktiv integration, genomföras tidigt. Precis som incitament eller brist på incitament kopplade till skatte- och bidragssystem. Nya arbetstillfällen bör utvecklas inom tjänstesektorn för enskilda och företag.

Balansen mellan tillgång och efterfrågan på sysselsättning (riktlinje 20) kan förbättras tack vare modernisering av nationella strukturer på arbetsmarknaden genom att göra i synnerhet spridandet av erbjudanden om sysselsättning och utbildning mer öppet genom mer förutseende inför arbetsbrist. Det är också viktigt att uppmuntra rörligheten inom Europa och att dra mer nytta av utbudet av invandrad arbetskraft.

  • Förbättra arbetstagares och företags konjunkturanpassningsförmåga

För att bättre kunna hantera ekonomiska och sociala förändringar bör arbetsmarknaden vara mer flexibel och mer homogen, samtidigt som anställningstrygghet garanteras (riktlinje 21). Medlemsstaterna bör integrera dessa mål i den nationella lagstiftningen och främja innovativa former för arbetsorganisation. De bör föregripa ekonomiska förändringar i syfte att minska de sociala kostnader och att underlätta arbetstagarnas byte av yrke.

Utveckling av arbetskostnader och lönebildningsformer bör främja sysselsättning (riktlinje 22). Arbetsmarknadens parter bör skapa förutsättningar för löneförhandlingar med hänsyn taget till produktivitetsmål och arbetsmarknaden. Skattebördan bör även minskas för dem med lägst inkomst.

  • Investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter

Investeringarna i humankapital (riktlinje 23) bör öka via utbildningspolitik och utbildningsåtgärder för alla på alla utbildningsnivåer och genom att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid. Strategier bör antas för ett livslångt lärande, som kan stödjas av ekonomiska incitament.

Utbildningssystemen bör anpassas bättre till nya kompetenskrav (riktlinje 24). Öppenheten och kvaliteten på dessa system bör garanteras liksom att det finns många och olika utbildningsmöjligheter och möjligheter till rörlighet. All utbildning bör vara tillgänglig för alla, bland annat genom arbetstidens förläggning, yrkesvägledning och kostnadsfördelning. Icke-formellt och informellt lärande bör erkännas och valideras.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Beslut 2008/618/EG

-

-

EUT L 198, 26.7.2008

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets rekommendation 2009/531/CE av den 25 juni 2009 om 2009 års uppdatering av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik [EUT L 183, 15.7.2009].
Rekommendationerna skall göra det möjligt för medlemsstaterna att förbättra genomförandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning (fas 2008-2010). De avser både riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

Rekommendationerna anpassas i förhållande till den ekonomiska och sociala situationen i varje medlemsstat och tar hänsyn till nedgångarna som orsakats av den internationella finanskrisen.

Medlemsstaterna skall därmed ändra sina nationella reformprogram och övervaka genomförandet av sina åtgärder i de årliga rapporterna om programgenomföranden.

Rådets beslut 2009/536/EG av den 7 juli 2009 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.
Riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, som antagits genom beslut 2008/618/EG av den 15 juli 2008 skall fortsätta att gälla under 2009.

Senast ändrat den 19.11.2009
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början