RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Gemensamma utvärderingar av sysselsättningspolitiken i kandidatländerna

Arkiv

Inom ramen för det samarbete på sysselsättningsområdet som inleddes med kandidatländerna presenterar kommissionen en lägesbeskrivning över utmaningar och framsteg samt de insatser som fortfarande behöver göras.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 30 januari 2003 "Läget rörande genomförandet av de gemensamma utvärderingarna av sysselsättningspolitiken i kandidatländerna" [KOM(2003) 37 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning]

SAMMANFATTNING

Gemensamma utvärderingar (Joint assessment papers - JAP)

Den framtida anslutningen till Europeiska unionen förutsätter att kandidatländerna har infört gemenskapens regelverk. Europeiska kommissionen har till uppgift att bistå de berörda länderna och följa upp deras framsteg.

Under 1999 inledde därför Europeiska kommissionen ett samarbete på sysselsättningsområdet med kandidatländerna. I gemensamma utvärderingar (Joint assessment papers - JAP) har de tillsammans kartlagt de sysselsättningspolitiska utmaningar som förverkligandet av Lissabonmålen och genomförandet av avdelningen om sysselsättning i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kommer att innebära. Det ekonomiska EU-stödet till arbetet inför anslutningen kan därmed inriktas på de behov som kartlagts.

Europeiska kommissionen sammanfattar de utmaningar som kartlagts i de gemensamma utvärderingarna och gör en första lägesbeskrivning över de framsteg som gjorts i arbetet med dessa.

Utmaningar för kandidatländerna

I sitt arbete med att uppnå målen enligt den europeiska sysselsättningsstrategin stöter kandidatländerna på många utmaningar dels i samband med omstruktureringen av arbetsmarknaderna, som blir mer komplex på grund av omstruktureringen av ekonomin, dels i samband med utformningen av politiken.

Kandidatländerna måste

  • öka förvärvsfrekvensen, som i allmänhet är lägre än EU-genomsnittet och inte når upp till Lissabonmålen,
  • öka utbudet av arbetskraft, samtidigt som övergången har medfört betydande inskränkningar på arbetsmarknaden,
  • stödja omstruktureringen av ekonomin med hjälp av arbetsmarknadens funktion, bl.a. genom att se till att arbetstagarna kan anpassa sig till de ekonomiska förändringarna och lämna branscher i nedgång till förmån för modern industri,
  • förbättra arbetskraftens kompetens för att öka dess produktivitet och konkurrenskraft.

Kommissionen omsätter kandidatländernas utmaningar i följande åtgärdsområden:

  • Främja sysselsättningen genom utveckling av löner och system för skatteuttag och sociala förmåner.
  • Investera i mänskliga resurser och vidta åtgärder mot kompetensbristen genom fortsatta reformer av systemen för livslångt lärande.
  • Se till att de offentliga arbetsförmedlingarna, som är mycket betydelsefulla under övergångsperioden och den ekonomiska omstruktureringen, kan fylla en effektiv funktion.
  • Främja en mer aktiv och förebyggande politik.
  • Garantera den sociala sammanhållningen genom integration av etniska minoriteter, varav de flesta missgynnas på arbetsmarknaden och vissa, särskilt romer, står inför ett överhängande hot av social utestängning och fattigdom.
  • Modernisera arbetsmarknaden genom ett aktivt bidrag från arbetsmarknadens parter, särskilt när det gäller arbetsorganisation och arbetsvillkor, flexibilitet och säkerhet.
  • Främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i kandidatländerna, där omfattande diskriminering på grund av kön förekommer.
  • Öka den administrativa kapaciteten för att man ska kunna utforma och genomföra sysselsättningspolitiken, som ingår i den allmänna strategin för den ekonomiska politiken, samt lägga särskild vikt vid förberedelserna inför verksamhet som bedrivs genom Europeiska socialfonden (ESF).
  • Garantera tillgången till resurser för sysselsättningspolitiken, bl.a. genom investeringar i mänskligt kapital och social infrastruktur.

Nästa steg

Detta samarbete kommer att avslutas när kandidatländerna blir EU-medlemmar. Fram till dess måste de utarbeta nationella handlingsplaner som beskriver ramarna för utvecklingen av sysselsättningen och de mänskliga resurserna samt för Europeiska socialfondens framtida insatser. Varje kandidatland ska också göra en närmare översyn av politiken när det gäller institutionell struktur och administrativ kapacitet för sysselsättningspolitiken och sysselsättningsrelaterad verksamhet genom Europeiska socialfonden. Kandidatländerna kommer också att från och med 2003 medverka i de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 6 november 2003 "Läget rörande genomförandet av de gemensamma utvärderingarna av sysselsättningspolitiken i de anslutande länderna" [KOM(2003) 663 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Mot bakgrund av de seminarier som hölls med de anslutande länderna under våren och sommaren 2003 uppdaterar Europeiska kommissionen utvärderingarna av de strategiska utmaningarna för arbetsmarknaderna, de politiska framsteg som gjorts och den administrativa kapaciteten för sysselsättningspolitiken och Europeiska socialfonden i de tio anslutande länderna.

Kommissionen betonar de ansträngningar som måste göras för ett samordnat utarbetande och genomförande av sysselsättningspolitiken. Kommissionen tar tillfället i akt och erinrar om vad som ingår i de styrelseformer och partnerskap som behövs för att man ska kunna genomföra den europeiska sysselsättningsstrategin och uttrycker samtidigt sin oro över huruvida den administrativa kapaciteten är tillräcklig för att EU:s strukturfonder ska kunna utnyttjas fullt ut.

Kommissionen avslutar därmed samarbetet med de tio anslutande länderna på grundval av de gemensamma utvärderingarna. Efter anslutningen till EU kommer de nya medlemsstaterna att delta i den europeiska sysselsättningsstrategin och lägga fram sina första nationella handlingsplaner för kommissionen i oktober 2004.

Senast ändrat den 16.04.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början