RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiska politiska åtgärder beträffande ungdomars medverkan och information till ungdomar

Detta meddelande syftar till att utvärdera hur medlemsstaterna har följt upp de gemensamma mål för ungdomars medverkan och information till ungdomar som rådet antog 2003. Det syftar också till att formulera förslag för att förbättra situationen. Det handlar särskilt om att stärka ett aktivt och ansvarsfullt europeiskt medborgarskap för ungdomar. De intresserar sig mindre för det offentliga livet nu än tidigare, vilket kan leda till en brist på medborgarskap.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet av den 20 juli 2006 om europeiska politiska åtgärder beträffande ungdomars medverkan och information till ungdomar [KOM(2006) 417 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Ungdomspolitikens funktion är att underlätta ungdomars integration på arbetsmarknaden och att utveckla deras aktiva medborgarskap på europeisk nivå. Vitboken " Nya insatser för Europas ungdom " har lett till att en ram för europeisk samverkan på ungdomsområdet skapats, inom vilken medlemsstaterna enats om att koncentrera sig på fyra specifika prioriterade områden för att främja ungdomars aktiva medborgarskap:

  • information,
  • medverkan,
  • volontärarbete,
  • bättre kunskaper om och förståelse för ungdomar.

Medlemsstaternas nationella rapporter om medverkan och information har lämnats till kommissionen. Medlemsstaterna hävdar att områdena "medverkan" och "information" som EU prioriterar och där de tillämpar den öppna samordningsmetoden, har stimulerat den nationella ungdomspolitiken och är viktiga för att utveckla ungdomars aktiva medborgarskap. De medger dock att de bör fortsätta att samarbeta med varandra och med sina regionala och lokala myndigheter för att processen ska bära frukt.

Detta meddelande analyserar rapporterna och utvärderar tillämpningen av de gemensamma målen när det gäller de båda nämnda prioriterade områdena i hela Europeiska unionen (EU).

UNGDOMARS TILLGÅNG TILL OCH MEDVERKAN I INFORMATION

De gemensamma målen som rör information till ungdomar grundar sig på följande punkter: ungdomars tillgång till information, informationens kvalitet och ungdomars medverkan i information.

Ungdomars tillgång till information

Informationsverktyg står till förfogande för ungdomar i alla medlemsstater. Ändå har endast tolv länder valt en informationsstrategi som behandlar alla frågor som kan intressera ungdomarna, och där alla nivåer finns med, från den lokala till den europeiska.

Informationswebbplatser för ungdomar är de viktigaste verktygen för informationsspridning. Den europeiska ungdomsportalen, som tillkom 2003, länkar till nationella portaler för ungdomar i nitton medlemsstater. EU:s medlemsstater medger för övrigt att portalen har förbättrat samarbetet mellan ministerierna och utbytet som rör information till ungdomar.

Rapporterna visar att medlemsstaterna önskar:

  • ytterligare utveckla individanpassade informationstjänster,
  • hjälpa mindre gynnade ungdomar att få tillgång till verktyg som Internet för att de inte ska stängas ute från informationssamhället.

Insatserna berör främst områdena fritid, ungdomsorganisationer och volontärarbete, medan information om medverkan, utbildning, sysselsättning och resor i Europa ibland försummats.

I Storbritannien finns det en nationell direkthjälp (Connexions Direct) som ger upplysningar till ungdomar per telefon, SMS, on-line eller med e-post. I Slovenien ägnar centra för information och vägledning till ungdomar särskild uppmärksamhet åt ungdomar som kommer från romska populationer. I Cypern och Spanien informeras landsbygdsungdomen av mobila enheter.

Informationens kvalitet

Medlemsstaterna vill garantera att information avsedd för ungdomar håller en viss kvalitetsnivå. Därför stöder sig flertalet på den europeiska stadgan om ungdomsinformation.

Nätverken har stor betydelse för att förbättra kompetensen hos dem som arbetar med information till ungdomar. Dessutom hjälper de europeiska nätverken för information till ungdomar EURODESKEN (EN), ERYICA (EN) och EYCA (EN) till med att ordna kurser för sina medlemmar. De har också tagit fram ett antal initiativ när det gäller kvalitet.

I Frankrike ingår hänsynstagande till kvalitetskravet i fortbildningen av personal vid informationscentra avsedda för ungdomar. Nationella kvalitetsnormer ska komplettera den europeiska stadgan om ungdomsinformation.

Ungdomars medverkan i information

På detta område har praktiskt taget ingenting gjorts. Ändå visar en del rapporter att man kan rådfråga ungdomarna om informationsstrategierna och om framställning av informationsmaterial. I Slovakien samarbetar informationscentra avsedda för ungdomar med personer som på ideell grund informerar ungdomarna, särskilt i skolor och på universitet.

Hinder och utmaningar

Medlemsstaterna stöter på vissa svårigheter när de genomför de gemensamma målen för information till ungdomar. Hindren kan delas in i tre kategorier:

  • metodik: vissa medlemsstater har framhävt svårigheten att fastställa utgångsläget och välja indikatorer för att utvärdera framstegen,
  • samordning mellan aktörer: samordningen mellan olika institutioner som arbetar med ungdomar måste förbättras,
  • medelsbrist, framförallt på lokal nivå.

EU:s medlemsstater vill fortsätta med att genomföra de gemensamma målen. De största utmaningarna som väntar dem är framförallt att göra de nationella ungdomsråden mera delaktiga och att ägna sig mera åt de minst gynnade ungdomarna.

För att förbättra ungdomars tillgång till informationstjänster anser kommissionen att man måste:

  • utarbeta övergripande informationsstrategier som behandlar alla de frågor som intresserar ungdomarna,
  • använda informationssamhällets verktyg och tillämpa nya metoder.

Kommissionen anser att en bra information kräver:

  • att individuell rådgivning får större utrymme,
  • att den europeiska stadgan om ungdomsinformation tillämpas systematiskt.

Det är också nödvändigt att förbättra ungdomars medverkan i offentliga informationsstrategier och i en förstärkning av ungdomsorganisationernas roll i främjandet av information för ungdomar.

UNGDOMARS MEDVERKAN I DET DEMOKRATISKA LIVET

Insatserna för att ungdomar ska medverka i det demokratiska livet är bättre samordnade än tidigare. För att genomföra de gemensamma målen för ungdomars medverkan använder medlemsstaterna följande medel: förstärkning av ramarna, stöd till strukturer för medverkan och representation samt stöd till projekt.

Förstärkning av ramarna

Rättsreglerna för ungdomars medverkan har förbättrats. Vissa medlemsstater har infört lagbestämmelser, medan andra har strategiska handlingsplaner eller nya skyldigheter att rådfråga ungdomar. Samtliga följande länder har antagit olika bestämmelser:

  • Irland: en ungdomslag,
  • Tjeckien: ett koncept inriktat på ungdomar,
  • Portugal: ett nationellt reformprogram för ungdomen,
  • Sverige: åtgärder med stöd av regeringens proposition "Makt att bestämma",
  • Estland och Slovenien: en strategisk plan,
  • Lettland: ett politiskt program för ungdomar,
  • Slovakien: en plan för ungdomars medverkan.

Dessutom planerar Italien att anslå särskilda medel för att finansiera ungdomspolitiken.

Stöd till strukturer för medverkan och representation

Flera åtgärder har vidtagits för att stödja strukturer för medverkan och främja dialogen i ungdomsfrågor mellan parterna. Det finns ändå utrymme för att förbättra samarbetet mellan de lokala, regionala, nationella och europeiska nivåerna. De nationella rapporterna visar också att insatserna måste öka på lokal nivå och att det är nödvändigt att undanröja hindren mot medverkan för vissa grupper av ungdomar.

Diskussionsgrupper där ungdomar och beslutsfattare deltar organiseras allt oftare, bland annat regelbundna rådslag, sammanträden och förhör.

Vissa länder har utsett personer till att handlägga ungdomsfrågor: Finland har utsett en medlare, Storbritannien har utsett en nationell kontaktperson för ungdomar, och Litauen har valt att ha kommunala ungdomssamordnare.

Andra länder tillämpar horisontella metoder, som tvärfackliga möten mellan ministerier. Andra åter har infört strukturer för rådslag, till exempel följande:

  • nationella kommittéer (flertalet medlemsstater),
  • ungdomsnämnder och lokala kommittéer (Luxemburg, Belgien),
  • ungdomsparlament (Cypern, Malta),
  • strukturer för ungdomars medverkan (Grekland, Spanien),
  • strukturer som mera specifikt riktar sig till mindre gynnade ungdomar (Tyskland),
  • strukturer som riktar sig till landsbygdsungdomar (Polen),
  • strukturer för stöd till ungdomsprojekt (Österrike).

Ungdomarna intresserar sig allt mindre för den representativa demokratin, men få medlemsstater verkar vidta några åtgärder för att råda bot på detta. Vissa inför dock rutiner för att öka ungdomars valdeltagande:

  • Nederländerna har infört parallella val för ungdomar,
  • Finland har en minimiålder på 16 år vid lokalval,
  • Frankrike har infört ett system med automatiskt införande på vallistorna,
  • Belgien, Nederländerna och Storbritannien har valt att utnyttja Internet.

Stöd till projekt

Ungdomars medverkan bör uppmuntras på de områden där projekt planeras, och ungdomarna måste vara huvudaktörer i sina medverkansprojekt. Man måste också stödja de berörda strukturerna, såsom ungdomsorganisationerna.

I vissa medlemsstater har man särskilt sett till att projekten är öppna för mindre gynnade ungdomar. I Frankrike stöder och belönar programmet Envie d'agir de första projekten som genomförs av eller är riktade till ungdomar och finansierar nyskapande och kreativa projekt, volontärarbete och projekt som rör företagande. I Danmark visar projektet "Ungdomspolitiken i danska kommuner" att det är viktigt att knyta ungdomarna närmare till politikens utformning.

Påträffade hinder och väntade utmaningar

De svårigheter medlemsstaterna stött på kan delas in i fyra kategorier:

  • Metodik: vissa medlemsstater har framhävt svårigheten att fastställa utgångsläget och välja indikatorer för att utvärdera framstegen.
  • Brist på direkt eller indirekt stöd: man måste anslå medel till strukturer och projekt, och de måste också få ett stabilt stöd genom lagstiftningsinitiativ, partnerskap med ungdomarna eller utarbetande av gemensamma verktyg.
  • Brist på engagemang hos ungdomarna: även om de har rätt att avstå från att medverka kunde deras engagemang stimuleras ytterligare. Deras kamrater kan bli "ambassadörer" som är beredda att dela med sig av sin erfarenhet. Dessutom skulle en bättre erkänsla och erbjudande av individuella och sociala fördelar knutna till engagemanget främja ungdomars medverkan.
  • Passivitet hos de institutionella aktörerna: samarbetet mellan de lokala, regionala och nationella nivåerna måste förbättras, utvecklingen av strukturer för ungdomars medverkan måste stödjas ytterligare och dialogen med ungdomarna utvidgas till nya frågor. Ungdomars medverkan måste också uppmuntras på lokal nivå genom att lokala myndigheter aktiveras.

Liksom när det gäller information till ungdomar vill EU:s medlemsstater fortsätta att genomföra de gemensamma målen. De försäkrar att det är särskilt viktigt att använda informationssamhällets verktyg för en interaktiv medverkan i politiken (till exempel genom politiska bloggar) och att öka ungdomarnas valdeltagande.

Kommissionen anser att följande krävs för ungdomars medverkan i samhällslivet:

  • En strukturerad rådfrågning av ungdomar i frågor som intresserar dem. Man måste särskilt stärka de nationella ungdomsrådens roll i konsultationsprocessen.
  • Lokala strukturer för medverkan och att ungdomar systematiskt engageras i de lokala beslutsorganens arbete.
  • En analys av hindren mot medverkan för vissa grupper av ungdomar så att ungdomarnas representation ökar.
  • Verktyg som främjar medverkan (till exempel riktlinjer för medverkansformer).

Man måste också vidta åtgärder för att öka ungdomars medverkan i arbetet i den representativa demokratins institutioner (till exempel genom att stödja deras engagemang i politiska partier) för att ungdomarna ska medverka mera i den representativa demokratin.

Ungdomarna måste få stöd till att praktisera medverkan. Från denna synpunkt är det väsentligt att utveckla synergier med åtgärder som inletts på utbildningsområdet. På europeisk nivå kan till exempel en närmare knytning till den öppna samordningsmetoden för utbildning och fortbildning göras. Stöd till olika former av praktik i medverkan förutsätter också ett bättre erkännande av olika former för ungdomars medverkan.

AKTIVA UNGDOMARS MEDVERKAN TILL EU:s UTVECKLING

Den strukturerade dialogen med ungdomarna om den europeiska agendan bör förbättras. Kommissionen och medlemsstaterna har bekräftat att man måste låta ungdomarna medverka aktivt i debatter och i den dialog som föregår politikens utformning. EU:s institutioner och medlemsstaterna har bemödat sig om att omsätta dessa principer i praktiken och att närmare knyta ungdomarna till EU:s utveckling, särskilt genom:

  • en konsultationsprocess kring vitboken "Nya insatser för Europas ungdom" av år 2001,
  • regelbundna möten med ungdomsorganisationer,
  • en europeisk ungdomsvecka,
  • rådslag om den europeiska ungdomsportalen,
  • evenemang som ordförandeskapet ordnat för ungdomar,
  • konferenser, kampanjer, forum och rådslag i medlemsstaterna.

Likväl anser kommissionen att diskussionsgrupperna med ungdomar i EU-frågor kan utvecklas ytterligare och struktureras bättre på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

Områden där kommissionen avser att förbättra den strukturerade dialogen

För att diskussionerna med ungdomarna ska få största möjliga legitimitet bör de vara öppna för så många som möjligt och behandla många olika ämnen. Det är därför väsentligt att mindre gynnade ungdomar och sådana som inte tillhör någon struktur medverkar i dem. För att diskussionerna ska föras mera samlat och tvärfackligt bör de engagera aktörer som direkt eller indirekt tar upp frågor knutna till ungdomar.

Kommissionen avser att stödja en permanent dialog under tre år i en anda av konstruktivt partnerskap. Den anser bland annat att man bör:

  • skapa möjlighet att inleda dialogen på lokal nivå för att ungdomarna ska medverka i god tid före debatterna i EU,
  • fastställa prioriterade teman som ska granskas på europeisk nivå fram till år 2009: integration i samhället och mångfald 2007, interkulturell dialog 2008 och framtidsutsikter för samarbetet i ungdomsfrågor 2009,
  • skapa ett informellt forum med representanter för ungdomar, ordförandeskapen, Europaparlamentet och kommissionen,
  • organisera en ofta återkommande europeisk vecka om ungdomen under medverkan av kommissionärer och representanter för andra EU-institutioner,
  • organisera möten med ungdomar som inte så ofta har kontakt med EU-institutionerna,
  • inrätta en Eurobarometer för ungdomar (i slutet av 2006),
  • aktivera de europeiska informationsnätverken för att stödja en strukturerad dialog.

ÖPPEN SAMORDNINGSMETOD

Kommissionen anser att den öppna samordningsmetoden bör förstärkas. Därför föreslår den följande:

  • medlemsstaterna bör före utgången av 2006 fastställa riktlinjer för sitt handlande när det gäller den medverkan och den information de vill koncentrera sig på och som ska ligga till grund för deras handlingsplaner,
  • medlemsstaterna bör skapa ett uppföljningsverktyg där ungdomarna och deras organisationer ingår och sammanställa en utvärderingsrapport fram till slutet av 2008,
  • medlemsstaterna bör på frivillig bas delta i kollegiala pilotutvärderingar av information och medverkan,
  • medlemsstaterna bör stödja de gemensamma målen hos regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomar i allmänhet,
  • kommissionen bör rådfråga det europeiska ungdomsforumet om förslag som rör den öppna samordningsmetoden,
  • en arbetsgrupp bör fastställa indikatorer för genomförande av de gemensamma målen för medverkan och information.

Rådet uppmanas godkänna de förslag som framförs i detta meddelande.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet av den 10 maj 2006 - En agenda för EU-medborgarna - EU skall visa resultat [KOM(2006) 211 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Vitbok av den 1 februari 2006 - EU:s kommunikationspolitik [KOM(2006) 35 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 30 maj 2005 - Europeiska unionens ungdomspolitik: Ta tillvara ungdomarnas intressen i Europa - genomförande av Europeiska ungdomspakten och främjande av ett aktivt medborgarskap [KOM(2005) 206 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 13 oktober 2005 - Kommissionens bidrag under och efter perioden av eftertanke: Plan D som i demokrati, dialog och debatt [KOM(2005) 494 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Europeiska kommissionens vitbok av den 21 november 2001 - Nya insatser för Europas ungdom [KOM(2001) 681 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning].

Senast ändrat den 30.04.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början