RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Köpenhamnsprocessen: förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildning

Köpenhamnsprocessen, från 2002, har som mål att stärka resultaten från, och kvaliteten på, yrkesutbildningarna och göra yrkesutbildning mer attraktivt genom förbättrat samarbete på europeisk nivå. Processen grundas på gemensamma prioriteringar som utvärderas vartannat år.

RÄTTSAKT

Deklaration från Europas utbildningsministrars och Europeiska kommissionen sammankomst i Köpenhamn den 29 och 39 november 2002 om förbättrat europeiskt samarbete på yrkesutbildningsområdet – "Köpenhamnsdeklarationen (EN )" [ej ännu offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Köpenhamnsdeklarationen fastställer prioriteringarna i Köpenhamnsprocessen om förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildning. Processen har som mål att förbättra resultaten och kvaliteten på Europas yrkesutbildningar och göra dem mer attraktiva. Den syftar till att uppmuntra användandet av de olika yrkesutbildningsmöjligheterna inom konceptet livslångt lärande, med hjälp av verktygen för livslångt lärande.

Köpenhamnsprocessen omfattar:

  • En politisk dimension som syftar till att upprätta gemensamma europeiska mål och reformera nationella yrkesutbildningssystem;
  • Utarbetandet av gemensamma europeiska ramar och verktyg som ökar öppenheten och kvaliteten på kompetenser och kvalifikationer och som främjar rörlighet;
  • Samarbete för att främja ömsesidigt lärande på europeisk nivå samt involvera alla berörda intressenter på nationell nivå.

Prioriteringarna som fastställs i Köpenhamndeklarationen lägger grunden för frivilligt samarbete vad gäller yrkesutbildningar. Innan 2010 siktade prioriteringarna på att:

  • Stärka den europeiska dimensionen av yrkesutbildning;
  • Förbättra informationen, vägledningen och rådgivningen samt öppenheten kring yrkesutbildning;
  • Utarbeta verktyg för ömsesidigt uppmärksammande och validering av kompetenser och kvalifikationer;
  • Förbättra kvalitetssäkringen av yrkesutbildningarna.

Maastrichtkommunikén (DE ) (EN ) (FR ) av den 14 december 2004 om kommande prioriteringar för förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildningar

Maastrichtkommunikén befäster Köpenhamnsprocessens framgångar med att öka yrkesutbildningarnas synlighet och profilering på europeisk nivå. Samtidigt utvecklar den prioriteringarna som fastställdes i Köpenhamnsdeklarationen. Dessutom tillhandahålls för första gången särskilda prioriteringar för yrkesutbildningsarbete på nationell nivå:

  • Tillämpa gemensamma instrument och referensramar för reformering och utveckling av yrkesutbildningssystem och -metoder;
  • Öka de offentliga/privata investeringarna i yrkesutbildning;
  • Ta stöd av europeiska medel (för till exempel social och regional utveckling) för att utveckla yrkesutbildningarna;
  • Utveckla yrkesutbildningssystemet för att tillgodose behoven hos särskilt utsatta individer och grupper;
  • Införa öppna inlärningssätt samt flexibla och öppna yrkesutbildningsramar för att främja rörligheten mellan olika utbildningsnivåer och -sammanhang;
  • Förbättra relevansen och kvaliteten på yrkesutbildningarna i samråd med alla berörda intressenter;
  • Utveckla miljöer som stimulerar till inlärning, både på utbildningsanstalter och på arbetsplatser;
  • Främja kontinuerlig kompetensutveckling hos yrkesutbildningslärare.

Helsingforskommunikén (DE ) (EN ) (FR ) av den 5 december 2006 om förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildningar

Helsingforskommunikén utvärderar Köpenhamnsprocessen och granskar dess prioriteringar och strategier. Sedan antagandet av Maastrichtkommunikén har framsteg gjorts inom de gemensamma europeiska ramverken och verktygen för yrkesutbildning EUROPASS, den enhetliga ramen för tydliga kvalifikationer och kompetenser har antagits och arbete pågår med den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för meriter på yrkesutbildningsområdet och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildningar. Skärpta åtgärder krävs nu för följande prioriteringar:

  • Förbättra anseende, status, attraktionskraft och kvalitet på yrkesutbildning;
  • Utveckla, testa och införa gemensamma, europeiska verktyg för yrkesutbildning (ska ha införts redan 2010);
  • Inta en systematisk inställning till att stärka ömsesidig inlärning och samarbete, särskilt med hjälp av konsekventa och jämförbara uppgifter och indikatorer;
  • Involvera alla intressenter i genomförandet av Köpenhamnsprocessen.

Bordeauxkommunikén (EN ) (FR ) av den 26 november om förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildningar

Bordeauxkommunikén analyserar Köpenhamnsprocessens prioriteringar och strategier i ljuset av ett nytt utbildningsprogram efter 2010. Processen har visat sig vara effektiv vad gäller att stärka yrkesutbildningens anseende samtidigt som mångfalden på nationella yrkesutbildningssystem bibehålls. Icke desto mindre behövs nya ansträngningar, i synnerhet vad gäller:

  • Tillämpning av yrkesutbildningsverktyg och system som främjar samarbetet på europeisk och nationell nivå;
  • Fortsatt förbättring av kvaliteten på yrkesutbildningssystemen och främjande av yrkesutbildningens attraktionskraft för alla målgrupper;
  • Upprättande av bättre kopplingar mellan yrkesutbildning och arbetsmarknad;
  • Befästelse av europeiska samarbetsarrangemang.

Brüggekommunikén (DE ) (EN ) (FR ) av den 7 december 2010 om förbättrat europeiskt samarbete kring yrkesutbildningar för perioden 2011-20

Brüggekommunikén ger långsiktiga strategiska mål för europeiskt samarbete kring yrkesutbildningar för perioden 2011-20. Dessa mål hämtar från tidigare resultat och syftar till att svara mot aktuella och framtida utmaningar, samtidigt som de tar hänsyn till de underliggande principerna i Köpenhamnsprocessen.

Köpenhamnsprocessen har avsevärt hjälpt till att öka medvetenheten om yrkesutbildningar på europeisk och nationell nivå, i synnerhet genom införandet av de gemensamma europeiska verktygen för yrkesutbildningar, principer och riktlinjer. Trots detta finns det ett behov av att förbättra kommunikationen för att bättre kunna involvera alla berörda intressenter och även för att bättre koppla yrkesutbildningar till andra politikområden för att ta itu med socioekonomiska utmaningar och förverkliga rörlighet och ett livslångt lärande.

För att yrkesutbildningar ska kunna svara mot aktuella och framtida utmaningar, måste de europeiska utbildningssystemen:

  • vara flexibla och av hög kvalitet;
  • anpassa sig till arbetsmarknadens utveckling och förstå framväxande sektorer och färdigheter;
  • säkerställa tillhandahållandet av skräddarsydd utbildning för det åldrande samhället;
  • säkerställa yrkesutbildningarnas hållbarhet och höga kvalitet genom en gemensam metod för kvalitetssäkring;
  • ge människor möjligheten att anpassa sig till och att hantera förändring genom att göra det möjligt för dem att erhålla nyckelkompetenser;
  • avlägsna hinder för gränsöverskridande rörlighet för yrkesutbildningens elever och lärare;
  • säkra hållbar finansiering för yrkesutbildningar och säkerställa att dessa medel används på ett effektivt och skäligt sätt.

Köpenhamnsprocessen är en viktig del av det strategiska ramverket ”Utbildning 2020” och kan bidra till att uppnå de utbildningsrelaterade målen för strategin Europa 2020. Med detta i åtanke kräver den globala visionen för yrkesutbildningar europeiska system för yrkesutbildningar som är mer attraktiva, inkluderande, relevanta, tillgängliga, karriärorienterade, flexibla och innovativa till år 2020. Utifrån denna vision, kräver de elva långsiktiga strategiska målen för europeiskt samarbete inom yrkesutbildning för perioden 2011-20 tillsammans med de 22 kortsiktiga målen för perioden 2011-14 som ger konkreta åtgärder på nationell nivå för att uppnå de strategiska målen, i synnerhet:

  • att kvaliteten och effektiviteten höjs, liksom yrkesutbildningars attraktionskraft och relevans;
  • förverkligandet av ett livslångt lärande och rörlighet;
  • utvecklandet av kreativitet, innovation och entreprenörskap;
  • främjandet av rättvisa, social sammanhållning och aktivt medborgarskap.

Bakgrund

Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 uppmärksammade vikten av att utarbeta högkvalitativa yrkesutbildningar för att främja social integration, sammanhållning, rörlighet, anställbarhet och konkurrenskraft.

Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 efterfrågade utarbetandet av en yrkesutbildningsspecifik process som skulle bidra till att göra de europeiska utbildningssystemen till en kvalitetsförebild för hela världen innan 2010. Till följd av detta antog rådet i november 2002 en resolution om förbättrat samarbete kring yrkesutbildningar.

Senast ändrat den 08.04.2011

Se även

Kommissionens generaldirektorat för utbildning och kulturs webbplatser:

  • yrkesutbildning (DE) (EN) (FR)
  • Köpenhamnsprocessen (DE) (EN) (FR)
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början