RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Gemenskapsplan för stöd till kampen mot dopning inom idrotten

Mot bakgrund av analysresultaten av skälen till spridning av dopning lägger Europeiska kommissionen fram de åtgärder som den redan vidtagit på detta område samt de åtgärder som den avser att vidta för att svara på de frågor som andra berörda EU-institutioner och organ har ställt. Kommissionen planerar bl.a. möjligheter att utnyttja relevanta gemenskapsinstrument när det gäller bekämpningen av dopning (forskning, utbildning, ungdom, polisiärt och rättsligt samarbete, folkhälsa) och att bättre samordna befintliga lagstiftningsåtgärder. Den fastställer även de stora linjerna för EU:s eventuella deltagande i Internationella antidopningsbyrån.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Gemenskapsplan för stöd till kampen mot dopning inom idrotten. [KOM(99) 643 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionen har antagit följande trefaldiga angreppssätt när det gäller bekämpning av dopning inom idrotten:

  • Att samla in synpunkter från experter om dopningens etiska, rättsliga och vetenskapliga räckvidd. Kommissionen har därför uppmanat Europeiska gruppen för etik att lämna ett yttrande.
  • Att bidra till förberedelserna inför den internationella antidopningskonferensen 1999 och tillsammans med den olympiska rörelsen verka för att inrätta den internationella antidopningsbyrån (denna inrättades den 10 november 1999).
  • Att utnyttja gemenskapsinstrumenten som komplement till den verksamhet som medlemsstaterna redan bedriver för att ge verksamheten en gemenskapsdimension, särskilt med beaktande av den ökade rörligheten inom europeisk idrott och av gemenskapens behörighet när det gäller dopning.

Prioritering av de etiska frågorna inom idrotten och förstärkning av idrottsutövarnas hälsoskydd

Kommissionen förbinder sig att i framtiden ta hänsyn till de synpunkter som lämnats av Europeiska gruppen för etik (EN) (FR) inom vetenskap och ny teknik. Gruppen har påmint om följande etiska principer som bör ligga till grund för all gemenskapsverksamhet:

  • Alla människors rätt till hälsa och säkerhet, vilket gäller såväl idrottsutövare som övriga grupper i samhället.
  • Integritets- och öppenhetsprinciperna som ska säkerställa att idrottstävlingar äger rum enligt gällande regler och att idrottens profil i allmänhet bevaras.
  • Särskild uppmärksamhet ska ges de mest sårbara och särskilt barn som i hög grad kan vara berörda av idrott på hög nivå.

På grundval av dessa etiska principer har Europeiska gruppen för etik föreslagit ett antal åtgärder:

  • Att inrätta ett effektivt kontrollsystem för idrottsutövare med hjälp av särskild medicinsk och psykologisk hjälp samt information till idrottsutövare.
  • Att anta ett direktiv om skydd av unga idrottsutövare, särskilt av de ungdomar som siktar på att bli professionella idrottsutövare.
  • Att fastställa särskilda bestämmelser för att skydda idrottsutövarna i deras egenskap av arbetstagare som utsätts för särskilda risker.
  • Att uppmuntra epidemiologisk forskning om idrottsutövarnas hälsa.
  • Att anordna konferenser om dopning och idrottsutövarnas hälsa i samarbete med idrottsrörelsen.
  • Att bedriva upplysningskampanjer för lärare om etiska frågor inom idrotten.
  • Att intensifiera det polisiära och rättsliga samarbetet.
  • Att införa klausuler om dopning och om dopningsförbud i idrottsutövarnas kontrakt.
  • Att anta en gemensam deklaration om en uppförandekod inom idrotten efter en europeisk konferens om dopning.

Internationella antidopningsbyrån: ett nytt partnerskap?

Internationella antidopningsbyråns (EN) (FR) eventuella deltagande utgör den andra delen i gemenskapsåtgärden.

Internationella antidopningsbyrån, vars säte finns i Montreal, grundades den 10 november 1999 i Lausanne. Den syftar till att främja och samordna kampen mot dopning på internationell nivå. Den består bl.a. av representanter från den olympiska rörelsen, offentliga organ, mellanstatliga organisationer och från den privata sektorn.

EU och dess medlemsstater deltog aktivt i inrättandet av byrån 1999, såväl politiskt som ekonomiskt.

Gemenskapen hade vid detta tillfälle ett betydande intresse av att medverka i inrättandet av byrån eftersom flera av byråns uppgifter ingår i gemenskapens behörighetsområden.

Byrån utgör ramen för ett nytt partnerskap mellan den olympiska rörelsen och de offentliga myndigheterna. Europeiska unionens uppfattning har från början varit att principerna om oberoende och möjligheter till insyn ska gälla för byråns drift. Vid förberedelserna inför inrättandet av byrån var företrädarna för medlemsstaterna, kommissionen och Europarådet eniga om att dessa principer ska följas, och framför allt att medverkan från bägge parter ska säkerställas och att viktigare beslut ska fattas enhälligt.

Internationella olympiska kommittén (IOK) (EN) (FR) uppmanade Europeiska gemenskapen att medverka i inrättandet av byrån. IOK ville att byrån, som inrättades den 10 december 1999, skulle vara i full drift till de olympiska spelen i Sydney i september 2000.

Vid ett möte den 2 november 1999 enades IOK och EU om ett förslag till stadgar för byrån med följande preciseringar:

  • Det är nödvändigt att det i texten anges vilken avgörande betydelse det politiska och moraliska engagemanget från alla berörda parter har för byråns verksamhet.
  • Byrån ska ansvara för att anta och ändra förteckningen över förbjudna medel med första utgångspunkt i förteckningen från IOK:s medicinska kommitté.
  • Byrån ska ansvara för ackrediteringen av laboratorier för dopningskontroll och för harmoniseringen av kontrollmetoderna.
  • Byrån ska organisera och samordna kontroller vid sidan av tävlingar i nära samarbete med de internationella förbunden och de berörda offentliga myndigheterna.
  • Statliga organisationer och idrottsorganisationer ska vara lika representerade i interimsstyrelsen, som ska vara helt oberoende av påverkan utifrån, t.ex. av oberättigade kommersiella intressen.
  • Viktiga beslut ska fattas i samförstånd.

På grundval av denna överenskommelse med EU:s och Europarådets företrädare har IOK officiellt registrerat byrån inför bildandet av en interimsstyrelse.

Under övergångsperioden fram till den 1 januari 2002 hade EU två representanter ad personam i interimsstyrelsen. Kommissionen deltog som observatör.

Även om rådet hade planerat ett gemenskapsstöd till driftsbudgeten för Internationella antidopningsbyrån fr.o.m. 2002, meddelade dock kommissionen i december 2001 att EU varken skulle delta i den framtida driften eller finansieringen av Internationella antidopningsbyrån, eftersom de rättsliga och politiska villkoren inte var uppfyllda.

För närvarande nöjer sig EU som sådant med att stödja byråns arbete och skulle kunna planera ett aktivt deltagande i framtiden.

Det bör dock noteras att EU:s 25 medlemsstater deltar var och en i finansieringen av Internationella antidopningsbyrån.

Utnyttja gemenskapsinstrumenten

Den tredje delen av kommissionens åtgärd mot dopning består av att utnyttja gemenskapsinstrumenten. Följande två typer av åtgärder är möjliga:

  • Förbättra samordningen av regleringsåtgärderna.
  • Utnyttja de gemenskapsprogram som kan stödja de aktiva åtgärder som vidtas på europeisk nivå i kampen mot dopning.

För att de åtgärder som för närvarande vidtas mot dopning inom idrotten ska få en varaktig och effektiv verkan är det viktigt att säkerställa faktisk samordning och samstämmighet mellan de åtgärder som olika aktörer - idrottsrörelsen, stater, internationella organisationer, Europeiska unionen, Internationella antidopningsbyrån - vidtar inom sina respektive ansvarsområden.

Insatserna kommer att inriktas på följande:

  • Att fördjupa forskningen om dopningsmedel, kontrollmetoder, dopningens hälsoeffekter och om dopningen som företeelse i samhället.
  • Att utnyttja programmen för allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning och ungdom till information, utbildning, upplysning och förebyggande åtgärder som avser dopning.
  • Att fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom programmen som rör polisiärt och rättsligt samarbete.
  • Att förbättra informationen om läkemedel.
  • Att utveckla de åtgärder som rör folkhälsopolitiken.

Dopning och idrott

Dopning håller för närvarande på att ändra karaktär. För det första är dopning idag bara i undantagsfall en enstaka handling som en idrottsutövare företar sig på tävlingsdagen. Det handlar numera om systematiska metoder, organiserade och ledda för hela lag, och där man utnyttjar de vetenskapliga framstegen i ett oetiskt syfte, exempelvis genom användning av preparat för att dölja dopningsmedel vid analyser.

Kommissionen fäster särskild uppmärksamhet vid orsakerna till dopningens utveckling. En viktig orsak till denna utveckling är den måttlösa kommersialiseringen av idrotten, särskilt den nya explosionsartade framväxten av TV-rättigheter knutna till omfattande sponsoravtal. Denna kommersialisering och de ekonomiska och finansiella intressen som därmed står på spel har inneburit att antalet idrottstävlingar ökar och att tiden för återhämtning har inskränkts, vilket fått till följd att de professionella idrottsutövarnas aktiva karriär har förkortats. Här bör också nämnas de snedvridna effekter som uppstår genom de kontrakt som skrivs mellan vissa idrottsorganisationer och deras sponsorer, enligt vilka ersättning utbetalas i förhållande till idrottsutövarnas resultat. Idrottsutövarens omgivning i sin helhet, alltifrån tränare och läkare till ledare och familjemedlemmar kan bidra till att öka den press som vilar på idrottsutövaren.

En viktig del av dopningsproblemet gäller unga idrottsutövare, eftersom idrottskarriärer kan påbörjas i allt tidigare åldrar.

Kampen mot dopning är ett mycket gott exempel på hur gemenskapsåtgärder kan bidra till att förstärka insatser som görs på olika håll, särskilt nationellt, och på så sätt infria medborgarnas förväntningar genom att respektera såväl idrottsorganisationernas oberoende ställning som subsidiaritetsprincipen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2005 om kampen mot dopning inom idrotten [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Antalet dopningsincidenter under 2004 års OS i Aten visade åter att dopning inom idrotten tyvärr fortfarande förekommer. Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att bl.a. införa en effektiv och integrerad politik på alla områden med anknytning till kampen mot doping, stödja en intensiv informationskampanj och uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna.

Europaparlamentets resolution av den 17 december 1998 om de brådskande åtgärder som skall vidtas mot dopning inom idrott [EUT C 98, 9.4.1999].

Resolution of the Council and of the representatives of the Governments of the Member States, meeting within the Council on a code of conduct against doping in sport /* Den svenska versionen finns inte tillgänglig */

[EGT C 44, 19.2.1992]

På rådets begäran införde kommissionen uppförandekoden som skall tjäna som ett instrument för att informera och undervisa allmänheten, särskilt ungdomar och berörda parter.

 
Senast ändrat den 12.07.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början