RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Grönbok om utbildning av barn med invandrarbakgrund

Arkiv

Denna grönbok inleder ett offentligt samråd om utbildningspolitik för barn med invandrarbakgrund. Den riktar in sig på utbildningssituationen för dessa barn, de politiska utmaningar som situationen medför och hur dessa utmaningar kan hanteras på nationell och europeisk nivå.

RÄTTSAKT

Grönbok av den 3 juli 2008 – Migration och rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem [KOM(2008) 423 slutligt – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Denna grönbok inleder ett offentligt samråd om utbildningspolitik för barn med invandrarbakgrund. De frågor som samrådet är inriktat på är politiska utmaningar och eventuell respons på dessa utmaningar, Europeiska unionens (EU:s) roll beträffande det sistnämnda, samt framtiden för direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare.

Begreppet ”barn med invandrarbakgrund” används specifikt i denna grönbok för alla personer som bor i ett EU-land som de inte föddes i. Detta inbegriper såväl EU-medborgare som tredjelandsmedborgare.

Utbildningsutmaningen

Antalet barn med invandrarbakgrund, som möter språkliga och kulturella skillnader och befinner sig i en svag socioekonomisk ställning, har ökat på skolorna de senaste åren. Detta har därför blivit en stor utmaning för europeiska utbildningssystem. De måste fortsätta att ge högkvalitativ och opartisk undervisning, samtidigt som de sörjer för behoven hos en mer mångfaldig befolkning. Utbildning är nyckeln till integration och arbetsförhet. Om systemen misslyckas med att möta denna utmaning kan det leda till djupare sociala uppdelning, kulturell segregation och interetniska konflikter.

Det höga antalet barn med invandrarbakgrund är en utmaning för utbildningssystemet på flera nivåer:

  • klassrum och skola: det stora antalet modersmål, kulturella synvinklar och kunskaper måste samordnas, undervisningsförmågan anpassas och kopplingar skapas mellan migranters familjer och samhällen
  • skolsystem: skillnader mellan skolor p.g.a. segregation grundad på socioekonomisk situation måste undvikas.

Jämfört med sina kamrater har många barn med invandrarbakgrund lägre prestationsnivåer i skolan. Det är färre invandrarbarn som går vidare till gymnasie- och högskoleutbildning. Andelen barn som lämnar skolan tidigt är också mycket högre bland dessa. I vissa länder har problemen förvärrats vidare från första till andra generationens invandrare, vilket tyder på att utbildningssystemen misslyckas med att främja integrationen.

Det ogynnsamma läge som barn med invandrarbakgrund upplever har samband med flera faktorer. Vissa faktorer hänger ihop med den särskilda situationen för enskilda elever, som:

  • deras socioekonomiska situation
  • den dåliga värdesättningen av deras kunskaper och bristen på erkännande av deras kvalifikationer
  • bristfälliga kunskaper i värdlandets språk
  • familjernas och samhällenas låga förväntningar
  • frånvaron av förebilder.

Uppgifter visar emellertid också att vissa länder lyckas bättre än andra med att minska klyftan mellan invandrade och infödda elever, vilket visar att politik kan påverka prestationsförmågan i skolan avsevärt. Segregation t.ex. är en nedåtgående spiral som påverkar barns motivation och prestation. Kunskapsgruppering kan ha liknande effekter. Resultaten kan även påverkas av i hur hög grad lärare är beredda att hantera mångfald och hur ambitiösa de är för sina elever.

Respons på den politiska utmaningen

De principer och tillvägagångssätt som har bedömts rikta in sig bäst på utmaningen är de som prioriterar rättvis utbildning och som på ett omfattande sätt täcker alla nivåer och delar i utbildningssystemet.

Medlemsstaterna har antagit särskilda politiska strategier för vissa aspekter på utbildningsutmaningen, som:

  • provisioner som främjar inlärning av värdlandets och ursprungslandets språk
  • målinriktat stöd i form av kvoteringar, stipendier och bidrag till migranter och skolor
  • kompletterande undervisningsstöd, andra chans-utbildning och vuxenutbildning
  • förebyggande strategier för att säkra en integrerad utbildning
  • utbildning av lärare för att kunna garantera kvalitetsstandarder
  • interkulturell utbildning.

EU:s roll

Även om utbildningspolitik är en nationell angelägenhet, har medlemsstaterna visat intresse för att samarbeta med varandra i frågan om integration av barn till invandrare. Kommissionen kan underlätta ett sådant arbete. EU har faktiskt redan vidtagit åtgärder som har inverkan på medlemsstaternas politik, i synnerhet genom:

Kommissionen kommer också ett föreslå en ny ram för den öppna samordningsmetoden för utbildning, som tillhandahåller ett form för samarbete mellan medlemsstaterna.

Slutligen tas också den framtida betydelsen av direktiv 77/486/EEG i nationell utbildningspolitik upp i samrådet. Problemen med direktivets genomförande och omfattning har blivit synliga, och det värde som det tillför vid skapande av utbildningspolitik har ifrågasatts. Möjligheten att ändra, upphäva eller byta ut direktivet till förmån för alternativa strategier kommer att övervägas.

Grönboken ger vägledningsfrågor för samrådet, som kommer att vara öppet till den 31 december 2008. Slutsatserna från samrådet publiceras 2009.

Senast ändrat den 17.10.2008

Se även

  • Mer information finns på webbplatsen Migration and Education (EN) för Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för utbildning och kultur.
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början