RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Nyckelkompetenser för livslångt lärande

Nyckelkompetenser i form av kunskaper, färdigheter och attityder till olika sammanhang är grundläggande för alla individer i ett kunskapsbaserat samhälle. De ger ökat värde för arbetsmarknaden, den sociala sammanhållningen och ett aktivt medborgarskap genom att erbjuda flexibilitet och anpassningsförmåga, tillfredsställelse och motivation. Då målet är att alla ska uppnå dessa nyckelkompetenser föreslås i rekommendationen ett referensverktyg för EU-länderna, som ska säkerställa att nyckelkompetenserna helt integreras i respektive strategier och infrastrukturer, särskilt i hänseende till livslångt lärande.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande [Europeiska unionens officiella tidning L 394 av den 30.12.2006].

SAMMANFATTNING

Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning.

Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten.

Nyckelkompetenser bör förvärvas av

  • unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande,
  • vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter.

Tillgodogörandet av nyckelkompetenser passar in på jämlikhetsprincipen om principen om lika tillgång för alla. Denna referensram gäller även i synnerhet utsatta grupper vars utbildningspotential kräver stödinsatser. Exempel på sådana grupper kan vara personer med bristande grundkunskaper, personer som avbrutit sin skolgång, långtidsarbetslösa, funktionshindrade, personer som flyttat runt etc.

Åtta nyckelkompetenser

Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser och beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. Nyckelkompetenserna är

  • kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang,
  • kommunikation på främmande språk, vilket utöver färdigheterna för kommunikation på modersmålet innefattar förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Kunskapsnivån är avhängig av flera faktorer samt av förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva,
  • matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer, med tonvikten på bearbetning, utövande och kunskap. Grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper och metoder som förklarar naturens värld. Det inkluderar en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till samt vårt ansvar som enskilda medborgare,
  • digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT),
  • lära att lära handlar om lärande, förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter,
  • social och medborgerlig kompetens. Social kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens och alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt. Det är kopplat till personlig och social välfärd. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöer där människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhet kunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa, medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivt och demokratiskt deltagande,
  • initiativförmåga och företagaranda är förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Individerna är medvetna om sammanhanget de verkar i och förmögna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta utgör grunden för att tillägna sig de specialinriktade färdigheter och kunskaper som krävs av dem som bidrar till social eller kommersiell verksamhet. Detta bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främjande av goda styrelseformer,
  • kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, vilket omfattar en medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier (musik, scenkonst, litteratur och visuella konstformer).

Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

En europeiskt referensram för EU-länderna och kommissionen

Dessa nyckelkompetenser utgör en referensram för att stödja nationella och europeiska ansträngningar att uppnå målen som sätts upp. Referensramen är huvudsakligen avsedd för beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva.

Den är ett referensverktyg för EU-länderna och deras respektive utbildningspolitik. EU-länderna bör försöka se till att

  • alla ungdomar efter grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenserna till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och utgör en grund för vidareutbildning,
  • lämpliga möjligheter ges till unga som behöver särskilt stöd i sin utbildning så att de kan uppfylla sin utbildningspotential,
  • vuxna kan utveckla och uppdatera sina nyckelkompetenser under hela livet, med särskild prioritet på vissa grupper såsom personer som behöver uppdatera sin kompetens,
  • lämplig infrastruktur finns för vidareutbildning och yrkesutbildning för vuxna, åtgärder vidtas för att säkerställa tillgång på utbildning och arbete och stöd finns för inlärarna själva utifrån deras egna, specifika behov och kvalifikationer,
  • det finns en enhetlighet i tillhandahållandet av vuxenutbildningar genom nära kopplingar till den politik som berörs.

Det utgör grunden för handling inom unionens utbildningsprogram i allmänhet och inom arbetsprogrammet Utbildning 2010 i synnerhet. Utifrån detta bör kommissionen lägga ner särskilda ansträngningar på att

  • hjälpa EU-länderna att utveckla sina utbildningssystem, tillämpa referensramen för att främja ömsesidigt lärande, utbyte av goda lösningar, följa upp utvecklingen samt rapportera om framstegen via rapporterna inom arbetsprogrammet Utbildning 2010,
  • använda referensramen vid tillämpning av unionens utbildningsprogram samtidigt som man ser till att dessa program främjar förvärvandet av nyckelkompetenser,
  • använda referensramen för att implementera annan unionspolitik (sysselsättnings-, ungdoms-, kultur- och socialpolitik) och att stärka förbindelserna med sociala parter och andra organisationer som arbetar på dessa områden,
  • senast i december 2010 utvärdera referensramens betydelse för arbetsprogrammet Utbildning 2010 och de erfarenheter som gjorts samt vad de betyder för framtiden.

Bakgrund

Nyckelkompetensernas tvärgående natur gör dem till en nödvändighet. De ger ökat värde för anställning, social sammanhållning och för unga människor (Europeiska ungdomspakten) och förklarar vikten av livslångt lärande som en anpassning till föränding och integration. Referenskriterierna som gör det möjligt att bedöma förbättringar av europeiska prestationer presenterades i en rapport 2005 med motstridiga resultat.

Som svar på den oro som uttrycktes på det europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 och som sedan upprepades i den reviderade Lissabonstrategin år 2005 utgör nyckelkompetenserna en del av målen för arbetsprogrammet Utbildning 2010, kommissionens meddelande från 2001 om att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande samt rådets efterföljande resolution som antogs 2002. De två sistnämnda presenterade särskilda förslag för hur nyckelkompetenser ska göras till en prioritet för alla åldersgrupper. Den gemensamma interimsrapporten från 2004, om arbetsprogrammet Utbildning 2010, uppmuntrade till utarbetande av gemensamma referenser och principer.

Senast ändrat den 03.03.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början