RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Bolognaprocessen: upprätta ett europeiskt område för högre utbildning

Syftet med Bolognaprocessen är bland annat att bidra till att närma de olika systemen för högre utbildning till varandra, så att man får ett tydligare system som består av tre nivåer, nämligen grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

RÄTTSAKT

Bolognadeklarationen (EN ) av den 19 juni 1999 – Gemensam deklaration av de europeiska utbildningsministrarna [Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Genom Bolognadeklarationen inleddes processen med samma namn som syftar till att införa tydliga och jämförbara akademiska examina, främja rörlighet för studenter, lärare och forskare, säkerställa kvaliteten i undervisningen och införliva den europeiska dimensionen i högre utbildning.

Göra akademiska examina jämförbara och främja rörlighet

Bolognadeklarationen handlar om sex insatser:

  • Ett system med tydliga och jämförbara akademiska examina: I detta ingår införandet av ett delat tillägg till examensbevis för mer tydlighet.
  • Ett system som huvudsakligen består av två nivåer: en första nivå (grundnivå) på minst tre år inriktad på arbetsmarknaden och en andra nivå (avancerad) efter avslutad första nivå.
  • Ett system för ackumulering och överföring av studiepoäng av samma typ som ECTS (Europeiska systemet för överföring av studiemeriter) som används inom ramen för Erasmus-utbytena.
  • Rörlighet för studenter, lärare och forskare: undanröjande av alla hinder mot fri rörlighet.
  • Samarbete inom kvalitetssäkring.
  • Den europeiska dimensionen i högre utbildning: ökat antal moduler, kurser och utbildningslinjer där innehållet, inriktningen eller organisationen har en europeisk dimension.

Reformera systemen för högre utbildning i Europa

Deklarationen är ett frivilligt åtagande från varje signatärstat att reformera det egna utbildningssystemet – reformen åläggs varken de nationella regeringarna eller universiteten. Vad gäller EU:s medlemsstater föreskrivs det i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att gemenskapen ska ”bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser”.

Medlemsstaterna behåller dock fullt ut ansvaret för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt sin kulturella och språkliga mångfald. EU:s verksamhet syftar till att

  • utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen, särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk,
  • främja rörligheten för studerande och lärare, bl.a. genom att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider,
  • främja samarbete mellan utbildningsanstalter,
  • utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som är gemensamma för medlemsstaternas utbildningssystem.

Pragkommunikén (EN ) av den 19 maj 2001 – Mot ett europeiskt område för högre utbildning

I Pragkommunikén FR, läggs följande insatser till Bolognaprocessen:

  • Livslångt lärande utgör ett väsentligt inslag i det europeiska området för högre utbildning om man ska kunna öka den ekonomiska konkurrensen.
  • Högskolornas och studenternas medverkan: ministrarna betonar att det är viktigt att universitet och högskolor och studenter engageras för att på ett konstruktivt sätt inrätta det europeiska området för högre utbildning.
  • Främja attraktiviteten hos det europeiska området för högre utbildning bland studenter i Europa och världen i övrigt.

Berlinkommunikén (EN ) av den 19 september 2003 – ”Genomföra det europeiska området för högre utbildning”

Vid Berlinkonferensen 2003 antog ministrarna för högre utbildning en kommuniké i vilken forskarutbildning och kopplingen mellan det europeiska området för högre utbildning och det europeiska forskningsområdet införlivas i Bolognaprocessen. Ministrarna betonar betydelsen av forskning, forskarutbildning och främjandet av tvärvetenskaplig verksamhet för att bibehålla och förbättra kvaliteten i högre utbildning och göra den mer konkurrenskraftig, De uppmanar till mer rörlighet under och efter doktorandstudierna och uppmanar de berörda högskolorna att öka samarbetet inom doktorandstudier och utbildning av unga forskare.

Bergenkommunikén (EN ) av den 19-20 maj 2005 – Ett europeisk område för högre utbildning – Uppnå målen

I Bergenkommunikén konstateras det att betydande framsteg gjorts mot processens mål. Ministrarna vill göra framsteg, särskilt vad gäller

  • införandet av standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring, enligt vad som föreslås i rapporten från ENQA (europeiska nätverket för kvalitetssäkring i den högre utbildningen),
  • införande av nationella ramar för kvalifikationer,
  • utfärdandet och erkännande av gemensamma examensbevis, inbegripet på forskarnivå,
  • införande av möjligheter till flexibla utbildningsbanor på högskolan, bland annat genom system för validering av förvärvade kunskaper.

Londonkommunikén (EN ) av den 18 maj 2007 – Mot ett europeiskt område för högre utbildning: Att möta utmaningar i en globaliserad värld

Under perioden 2005-2007 gjordes stora övergripande framsteg på det europeiska området för högre utbildning. Många utmaningar återstod dock. I fortsättningen skulle man arbeta för att

  • främja rörlighet hos studerande och personal samt vidta åtgärder för att utvärdera rörligheten,
  • utvärdera de nationella strategiernas effektivitet när det gäller den sociala dimensionen i utbildningen,
  • utarbeta indikatorer och samla in uppgifter för att mäta framstegen vad gäller rörlighet och den sociala dimensionen,
  • se på hur anställningsbarheten i relation till de tre examensnivåerna och livslångt lärande kan förbättras,
  • öka spridningen av information om det europeiska området för högre utbildning och utbildningens erkännande i den övriga världen,
  • fortsätta att utvärdera framstegen till ett europeiskt område för högre utbildning och därvid utveckla kvalitetsarbetet.

Leuven/Louvain-la-Neuvekommunikén (EN ) av den 28-29 april 2009 – Bolognaprocessen 2020 – Det europeiska området för högre utbildning i det nya årtiondet

I kommunikén framhöll man de stora framstegen i Bolognaprocessen och att det europeiska området för högre utbildning har gått framåt sedan Bolognadeklarationen 1999. Vissa mål behövde fortfarande nås ända fram och tillämpas korrekt på europeisk, nationell och institutionell nivå. I kommunikén angavs följaktligen att Bolognaprocessen skulle fortsätta efter 2010 och att följande frågor skulle prioriteras under det nya årtiondet:

  • Lika möjligheter till utbildning av god kvalitet – deltagandet i högre utbildning bör breddas, särskilt bör studerande från underrepresenterade samhällsgrupper få de nödvändiga förutsättningarna för att delta.
  • Öka deltagandet i livslångt lärande – säkerställa tillgänglighet och kvalitet, samt tillgång till information, när det gäller livslångt lärande. Den anknytande politiken bör genomföras, nationella ramar för kvalifikationer införas och stabila partnerskap mellan alla intressenter upprättas.
  • Främja anställningsbarhet – intressenter bör samarbeta för att höja de inledande kvalifikationerna och skapa ny utbildad arbetskraft. Tillgänglig och kvalitetsmässigt god yrkes- och anställningsvägledning bör tillhandahållas. Arbetspraktik som ingår i utbildningsprogrammen och arbetsplatsanknuten utbildning bör ytterligare uppmuntras.
  • Utveckla individualiserade lärandemål och akademiskt utbyte – detta bör innebära att internationella referenspunkter för olika ämnesområden utvecklas och att studieprogrammens undervisningskvalitet höjs.
  • Väva samman utbildning, forskning och innovation – forskare bör i högre grad få förvärva forskningskompetens, forskningen bör ytterligare införlivas i doktorsprogrammen och yrkesutveckling bör i högre grad locka forskare på ett tidigt stadium.
  • Öppna upp akademiska institutioner för internationella forum – europeiska institutioner bör ytterligare internationalisera sina verksamheter och samarbeta globalt.
  • Bättre möjligheter till rörlighet och högre kvalitet – 20 % av de utexaminerade bör före 2020 ha tillbringat en studie- eller praktikperiod utomlands.
  • Förbättrad datainsamling – data bör samlas in för att övervaka och utvärdera de framsteg som görs inom målen för Bolognaprocessen.
  • Utveckla flerdimensionella verktyg för öppenhet – i syfte att få detaljerad information om akademiska institutioner och deras program bör verktyg för öppenhet utvecklas tillsammans med huvudintressenter. Dessa verktyg bör grundas på jämförbara uppgifter och korrekta indikatorer och använda Bolognaprocessens kvalitetssäkrings- och erkännandeprinciper.
  • Säkerställa finansiering – man måste finna nya och mångfaldiga finansieringslösningar för att komplettera offentlig finansiering.

Budapest-Wiendeklarationen (EN ) av den 12 mars 2010 om det europeiska området för högre utbildning

Denna deklaration utgjorde slutet på Bolognaprocessens första årtionde och därigenom lanserades officiellt ett europeiskt område för högre utbildning (EHEA, European Higher Education Area), enligt planerna i Bolognadeklarationen 1999. I denna deklaration

  • välkomnas Kazakstan som det fyrtiosjunde deltagarlandet i det europeiska området för högre utbildning,
  • betonas det som är utmärkande för Bolognaprocessen, dvs. ett unikt partnerskap mellan offentliga myndigheter, akademiska institutioner, studerande och personal jämte arbetsgivare, kvalitetssäkringsorgan, internationella organisationer och EU-institutioner,
  • framhålls att Bolognaprocessen och dess resultat, ett europeiskt område för högre undervisning, som är nya exempel i sitt slag på regionalt gränsöverskridande samarbete inom högre utbildning, väcker ett betydande intresse i resten av världen och framhäver alltmer den europeiska högre utbildningen rent globalt; ministrarna deklarerade också att de såg fram mot att intensifiera den politiska dialogen och samarbetet med olika partner i världen,
  • erkänns resultatet från olika rapporter, i vilka anges att genomförandet av en del av Bolognaåtgärderna varierade och att kritik på senare tid i vissa länder visade att Bolognamålen och reformerna inte hade genomförts och förklarats på ett korrekt sätt; ministrarna lovade att lyssna på de kritiska rösterna bland studerande och personal,
  • upprepas ministrarnas åtagande att fullt ut och korrekt genomföra de överenskomna målen och den agenda för nästa årtionde som upprättas genom Leuven/Louvain-la-Neuvekommunikén.

Ministrarna betonade dessutom följande frågor:

  • Akademisk frihet samt de akademiska institutionernas autonomi och ansvar är principerna i det europeiska området för högre utbildning.
  • Det akademiska samfundets nyckelroll – institutionschefer, lärare, forskare, administrativ personal och studerande – när det gäller att förverkliga det europeiska området för högre utbildning.
  • Högre utbildning som ett offentligt ansvar, dvs. akademiska institutioner bör få nödvändiga resurser inom en ram som fastställs och övervakas av de offentliga myndigheterna.
  • Behovet av ökade ansträngningar när det gäller den sociala dimensionen i syfte att tillhandahålla lika möjligheter till kvalitetsutbildning och därvid ta hänsyn till underrepresenterade grupper.

Ministrarna med ansvar för högre utbildning enades om att mötas igen i Bukarest den 26-27 april 2012.

Bakgrund

Vid Bolognauniversitetets 900-årsjubileum undertecknade universitetsrektorerna den 18 september 1988 dokumentet Magna Charta Universitatum (EN ). De förklarade att ”mänsklighetens framtid till stor del beror på den kulturella, vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är universiteten som formar denna kunskap”.

Vid Parisuniversitetets 800-årsjubileum antog de tyska, franska, italienska och brittiska ministrarna för högre utbildning den 25 maj 1998 Sorbonnedeklarationen (EN ) Syftet med den är att harmonisera strukturen av det europeiska systemet för högre utbildning. Ministrarna erinrade om att det Europa som byggs inte bara är ”ett eurons, bankernas och ekonomins Europa, utan måste också vara kunskapens Europa”.

Bolognadeklarationen av den 19 juni 1999 undertecknades av 30 länder i Europa, varav EU:s dåvarande 15 medlemsstater (Belgien, Danmark, Grekland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike) samt 10 stater som blev EU-medlemmar den 1 maj 2004 (Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Litauen, Lettland, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien). Övriga signatärstater är Island, Norge och Schweiz. Deklarationen har också undertecknats av Bulgarien och Rumänien, medlemmar i EU från och med den 1 januari 2007. Kazakstan anslöt sig till Bolognaprocessen i mars 2010.

I Bolognaprocessen deltar för närvarande 47 länder som uppfyllt villkoren och förfarandena för anslutning (EN ). De länder som ingår i Europeiska kulturkonventionen (EN), som undertecknades den 19 december 1954 inom ramen för Europarådet, får bli medlemsstater i det europeiska området för högre utbildning om de förklarar sin avsikt att genomföra Bolognaprocessens mål i sitt eget system för högre utbildning. Deras anslutningsansökan måste innehålla information om de sätt på vilka de avser att sätta principerna och målen i verket.

Bolognaprocessen ingår i målen för Utbildning 2020 och Europa 2020.

Senast ändrat den 09.04.2010

Se även

  • Webbplats: generaldirektoratet för utbildning och kultur: Bolognaprocessen (EN) och högre utbildning i Europa (EN).
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början