RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Effektiva investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning

Meddelandet syftar till att tillhandahålla ett effektivare system för investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning i Europa

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 10 januari 2003 - Effektiva utbildningsinvesteringar: en nödvändighet för EU [KOM(2002) 779 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Bakgrund

För att utbildningssystemen ska kunna spela en avgörande roll för att uppnå det strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon, det vill säga att göra Europeiska unionen (EU) till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin i världen, uppmanas medlemsstaterna att investera tillräckliga resurser och att se till att dessa är målinriktade och förvaltas på ett så effektivt sätt som möjligt.

Inom ramen för det detaljerade arbetsprogrammet om målen för utbildningssystemen, som bland annat omfattar målet att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt, behandlar detta meddelande frågan om utbildningsinvesteringar ur ett brett perspektiv med särskild tonvikt på aspekter som rör forskning, livslångt lärande och sysselsättning.

I en mycket konkurrenskraftig och dynamisk internationell omgivning måste investeringspolitiken på området för allmän och yrkesinriktad utbildning ta hänsyn till de nya kraven i kunskapssamhället. För närvarande verkar EU i viss mån ligga efter USA. Denna eftersläpning visar sig framför allt i EU:s oförmåga att locka till sig och behålla kompetens i Europa. Produktivitetsklyftan mellan EU och USA fortsätter att vidgas. För att vända den här trenden krävs inte bara investeringar i forskning, utveckling och IT, utan även investeringar i det europeiska utbildningssystemet i dess helhet.

Att åstadkomma en väsentlig ökning av de totala investeringarna i utbildning

Europa verkar lida av en underinvestering i mänskliga resurser. I EU:s medlemsländer går, liksom i USA, drygt 5 procent av BNP till offentligt finansierad utbildning, men det finns fortfarande ett tydligt underskott i fråga om privat finansiering. I den europeiska samhällsmodellen har privata medel alltid betraktats som en komplettering till och inte en ersättning för offentlig finansiering, men inför de nya utmaningar som globaliseringen för med sig framstår en ökning av dessa som nödvändig.

Det finns stora skillnader mellan EU och USA i fråga om nivån på de privata utbildningsinvesteringarna och dessa skillnader fortsätter att växa. Privata utgifter för utbildningsinstitutioner har ökat mycket litet i EU sedan 1995 (från cirka 0,55 till cirka 0,66 % av BNP), medan nivån är nästan dubbelt så hög i Japan (omkring 1,2 % av BNP) och nästan tre gånger så hög nivå i USA (1,6 %).

Detta investeringsunderskott är särskilt tydligt på de områden som är viktiga för kunskapsekonomin, till exempel högre utbildning, vuxenutbildning och fortbildning. EU investerar totalt sett betydligt mindre i högre utbildning än USA. I USA är utgifterna per studerande inom högre utbildning mer än dubbelt så stora som i EU. När det gäller andelen av BNP är genomsnittet för EU bara 1,1 %, jämfört med 2,3 % för USA. Skillnaden i finansiering är alltså ännu högre på detta område än när det gäller forskning och utveckling (FoU), där siffrorna är 1,9 % av BNP i EU och 2,7 % i USA. Det är de europeiska universiteten och högskolorna som drabbas av detta.

Det andra området där det finns ett tydligt behov av ökade privata investeringar är fortbildning och vuxenutbildning, där det fortfarande finns stora skillnader mellan länderna. Endast 40 % av arbetstagarna i EU deltar i yrkesinriktad fortbildning (23 % i små och medelstora företag) och endast 62 % av arbetsgivarna anordnar någon form av utbildning för personalen (56 % av de små och medelstora företagen).

Även om man i den europeiska samhällsmodellen betraktar privata medel från företag och enskilda individer som ett komplement till den offentliga finansieringen, kommer det i den nuvarande situationen att behövas nya målinriktade offentliga investeringar och ökade privata utgifter som kompletterar den offentliga finansieringen. Detta innebär en särskilt stor utmaning för flera nya medlemsstater, eftersom deras budgetmedel är begränsade och en stor andel av de offentliga utgifterna går till den formella utbildningen.

Att använda befintliga resurser på bästa sätt på det europeiska planet

För att göra den finansiella resursfördelningen så effektiv som möjligt uppmanas medlemsländerna i detta meddelande dessutom att åtgärda områden med ineffektiv resursanvändning, till exempel den stora andelen som misslyckas eller hoppar av studierna i förtid, arbetslöshet bland universitetsutbildade, överdrivet lång studietid och dåliga studieresultat. Kommissionen föreslår att uppmärksamheten fokuseras på utbildning av utbildningspersonal, ny grundkompetens, livslångt lärande, IT, aktivt medborgarskap och information.

När det gäller medel för att mobilisera ytterligare mänskliga och finansiella resurser betonar kommissionen vikten av att skapa partnerskap mellan företag och individer. Detta bör vara möjligt att göra med hjälp av en mer effektiv förvaltning av de befintliga resurserna och en decentralisering på regional nivå när det gäller förvaltningen av resurser och program. Denna decentralisering kräver en ökad samordning mellan de nationella ministerierna och måste naturligtvis ske med beaktande av investeringsbeslutens europeiska dimension.

För att den allmänna och den yrkesinriktade utbildningen ska kunna fullgöra sin roll när det gäller den europeiska sysselsättningsstrategin och Lissabonstrategin uppmanas slutligen medlemsländerna att

  • tillhandahålla offentliga investeringar av den storlek som den europeiska samhällsmodellen kräver,
  • upprätta partnerskap och skapa incitament för ökade och varaktiga investeringar från företagens och individernas sida,
  • styra medel till de områden som mest sannolikt kommer att leda till de bästa resultaten, och
  • genomföra reformer i fråga om läroplaner, kvalitet och erkännande i syfte att göra investeringarna så effektiva som möjligt på det europeiska planet.

Bakgrund

Inom ramen för detaljerade arbetsprogrammet om målen för utbildningssystemen, vilket bland annat syftar till att använda resurserna på det mest effektiva sättet, berör förevarande meddelande frågan om investering i utbildning och yrkesutbildning särskilt vad avser aspekter som hör samman med forskning, livslångt lärande samt sysselsättning ().

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 20 april 2005 - Att mobilisera Europas intellektuella resurser: skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin [KOM(2005) 152 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 5 februari 2003 - Universitetens roll i kunskapens Europa [KOM(2003) 58 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 11.05.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början