EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Europeiska rådets extra möte i Lissabon (mars 2000): på väg mot ett Europa i innovationens och kunskapens tecken

Den 23-24 mars 2000 genomfördes Europeiska rådets extra möte i Lissabon som ett resultat av viljan att ge gemenskapspolitiken nytt liv vid en tidpunkt då den ekonomiska konjunkturen i EU:s medlemsländer var den mest lovande sedan en generation tillbaka. Det var således lämpligt att vidta långsiktiga åtgärder mot bakgrund av dessa utsikter.

Två aktuella utvecklingstendenser håller på att i grunden förändra dagens ekonomi och samhälle. Globaliseringen av ekonomin gör att Europa måste ligga längst fram i alla de sektorer där konkurrensen blir allt intensivare. Informations- och kommunikationsteknikens plötsliga framkomst och dess snabbt växande betydelse i yrkes- såväl som privatlivet har fått två konsekvenser: dels krävs förslag om en fullständig översyn av de europeiska utbildningssystemen, dels måste tillgången till livslångt lärande garanteras.

Europeiska rådet i Lissabon har därför försökt fastställa riktlinjer som gör det möjligt att ta tillvara de möjligheter som den nya ekonomin erbjuder, i syfte att bl.a. utrota det gissel för samhället som arbetslösheten utgör. Eftersom Cardiff-, Köln- och Luxemburgprocesserna tillsammans tillhandahåller en mängd lämpliga instrument, ansågs det inte vara nödvändigt att skapa någon ny process i Lissabon. Tvärtom siktade man i strategin på att anpassa och förstärka de befintliga processerna så att potentialen för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning skulle kunna utnyttjas fullt ut - t.ex. genom att på EU-nivå ta fram tillförlitliga och jämförbara indikatorer för medlemsländerna så att lämpliga åtgärder kan vidtas.

I det fördelaktiga ekonomiska läge som rådde 2000 framstod full sysselsättning som ett mål inom räckhåll. EU ligger dock efter när det gäller att uppnå detta mål, p.g.a. en försvagad ekonomi och strukturella svårigheter i medlemsländerna. Följande brister på den europeiska arbetsmarknaden ger alltjämt upphov till svårigheter:

  • Ett otillräckligt antal nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn, trots att denna sektor är den absolut viktigaste för sysselsättningen.
  • Stora regionala skillnader, särskilt sedan utvidgningen 2004.
  • Hög långtidsarbetslöshet.
  • Tillgång till och efterfrågan på arbetskraft motsvarar inte varandra, vilket är ganska vanligt i en period av ekonomisk återhämtning.
  • En otillräcklig andel kvinnor på arbetsmarknaden.
  • Den demografiska utvecklingen i EU, särskilt befolkningens åldrande.

Alla dessa brister går att åtgärda, förutsatt att tillräckliga medel ställs till förfogande. Eftersom manövermarginalen har utvidgats tack vare den ekonomiska återhämtningen, bör man föregripa kommande tekniska och sociala problem. Utmaningarna bör inte endast klaras av, utan framför allt användas som stöd för att uppnå målet med full sysselsättning.

Utmaningen på det tekniska området

Informations- och kommunikationstekniken innebär en stor utmaning, men inom denna sektor finns också en avsevärd sysselsättningspotential. Kommissionen vill förbättra arbetets kvalitet och öka antalet arbetstillfällen i EU på kortare och längre sikt tack vare informations- och kommunikationsteknikens inflytande. I meddelandet " i2010 - Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning " från juni 2005 fastställs de övergripande politiska riktlinjerna. Mer allmänt bör det säkerställas att informationssamhället blir tillgängligt för alla, utan åtskillnad på grund av samhällsgrupp, ras, religion eller kön. Den digitala ekonomin rymmer möjligheter till ökad livskvalitet och är en faktor som kan ge ökad konkurrenskraft och nya arbetstillfällen.

Det måste dock säkerställas att den ekonomiska och sociala omvandlingen - hur snabb den än blir - inte lämnar någon kategori av medborgare utanför och att frukten av den tillväxt som skapas fördelas lika. Det är just detta som är målet med till exempel initiativet " eEurope " som inrättats av kommissionen. Dessutom är en av huvudfrågorna inom detta initiativ hur man kan öka den ekonomiska produktiviteten och förbättra kvaliteten på och tillgången till tjänster för samtliga EU-medborgare genom att utgå från en snabb (bredband) och säker infrastruktur för uppkoppling på Internet som är tillgänglig för så många som möjligt.

Ett kunskapsbaserat samhälle

För att de som kommer ut på arbetsmarknaden ska kunna delta i kunskapsekonomin är det nödvändigt att de har en tillräckligt hög utbildningsnivå. Eftersom det omvänt proportionella förhållandet mellan utbildningsnivå och arbetslöshet tenderar att bli allt tydligare, måste utbildningsnivån i Europa höjas.

Utbildningen och forskningen måste samordnas bättre på EU-nivå. Detta kan göras genom att inrätta nätverk mellan nationella och gemensamma forskningsprogram.

På detta sätt kommer EU att kunna ta tillvara den sysselsättningspotential som informations- och kommunikationstekniken erbjuder. Det uppskattas att mellan 2000 och 2010 kommer hälften av de arbetstillfällen som skapas i EU att mer eller mindre direkt härröra från informationstekniken, liksom de arbetstillfällen som redan har skapats tack vare EU:s jämförbara fördel på mobiltelefoniområdet.

Ökad konkurrenskraft i Europa

För att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi krävs att villkoren för forskning förbättras och att det skapas ett klimat som främjar företagarandan. Detta går att åstadkomma framför allt genom att minska de kostnader som är förenade med byråkrati.

Utöver denna nödvändiga administrativa förenkling anser kommissionen att en verkligt dynamisk företagarkultur måste utvecklas i Europa.

Fullbordandet av den inre marknaden är också ett av de prioriterade områden som fastställdes vid toppmötet i Lissabon 2000 och som fortfarande är högprioriterat 2005. I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet bl.a. medlemsländerna, rådet och kommissionen att göra allt för att genomföra en liberalisering inom vissa särskilda sektorer (gas, elektricitet, posttjänster, transporter osv.). Kommissionen har för övrigt upprättat en strategi för den inre marknaden (2003-2006) med inriktning på särskilda mål. Denna strategi ingår i de integrerade riktlinjerna för 2005-2008.

Integrering av finansmarknaderna och samordning av den makroekonomiska politiken

Eurons potential bör innebära en möjlighet att integrera EU:s finansmarknader. Som det betonas i kommissionens meddelande " Riskkapital: en nyckel till sysselsättning i Europeiska unionen " utgör riskkapitalmarknaderna en ytterst viktig aktör för utvecklingen av små och medelstora företag. I Europeiska rådets slutsatser betonas nödvändigheten att fastställa en strikt tidsplan så att en handlingsplan för de finansiella marknaderna kan genomföras senast år 2005.

När det gäller den ekonomiska politiken prioriteras fortfarande den makroekonomiska stabiliteten, såsom den definieras inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som hänsyn tas till tillväxt- och sysselsättningsmålen. Omvandlingen till en kunskapsekonomi innebär att strukturpolitiken får en viktigare roll än tidigare.

Modernisering och förstärkning av den europeiska sociala modellen

I sitt bidrag till förberedelserna för Europeiska rådets möte i Lissabon betonar kommissionen att den europeiska sociala modellen rymmer resurser som kan underlätta övergången till kunskapssamhället. Genom att främja arbete samt garantera pensionssystemens hållbarhet - även om EU har en "åldrande" befolkning - och social stabilitet kan den sociala integrationen främjas.

I sitt arbete för att främja social integration har kommissionen fäst yttersta vikt vid dessa mål. I fråga om den sista punkten har kommissionen varit synnerligen aktiv t.ex. när det har gällt att bekämpa främlingsfientlighet och rasism, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och vidta åtgärder till förmån för funktionshindrade personer.

Fem år efter startskottet för Lissabonstrategin redovisar kommissionen de framsteg som gjorts inom ramen för strategin. I meddelandet "Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin " föreslås bl.a. att samordningen ska förenklas och att arbetet ska koncentreras till de nationella handlingsplanerna.

Senast ändrat den 18.05.2006

Top