RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Hur stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande delar kan göras effektivare: de offentliga finanserna i EMU - 2007

Europeiska kommissionen är angelägen om att de förebyggande delarna av stabilitets- och tillväxtpakten genomförs: några medlemsstater som ännu inte nått sina mål på medellång sikt uppvisar otillräckliga resultat när det gäller att sanera budgeten i en tid när konjunkturerna är gynnsamma. Även om kommissionen betonar att förfarandena vid alltför stora underskott har genomförts på ett tillfredsställande sätt, finner den det ändå nödvändigt att lägga fram konkreta förslag till förstärkning av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande delar.

RÄTTSAKT

Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén, Regionkommittén och Europeiska Centralbanken - De offentliga finanserna i EMU - 2007. Hur stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande delar kan göras effektivare [KOM(2007) 316 - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Europeiska kommissionen lägger i detta meddelande fram konkreta förslag i syfte att förstärka stabilitets- och tillväxtpaktens (EN) förebyggande delar och kan därvid stödja sig på 2005 års reform av denna pakt. Den granskar den senaste utvecklingen på området för offentliga finanser och hur EU:s ramar har fungerat i detta sammanhang. Även om kommissionen framhåller att förfarandena vid alltför stora underskott har genomförts väl, konstaterar den också att det förekommit några avvikelser från reglerna i paktens förebyggande delar.

Det krävs politisk vilja för att genomföra de förebyggande delarna

De förebyggande delarna är i huvudsak inriktade på planeringen på medellång sikt och förutsätter inbördes stöd och utbyte av bästa praxis. För att de skall fungera effektivt krävs också en samsyn i fråga om huvuduppgifterna för den ekonomiska politiken och politiken för de offentliga finanserna i EU och en fast politisk vilja att ta itu med dem.

Gradvis förbättring av de offentliga finanserna

De offentliga finanserna har fortsatt att förbättras under år 2006 i EU och i euroområdet. Tack vare de gynnsamma ekonomiska förutsättningarna har underskottet i de offentliga finanserna i EU sjunkit från 2,4 % av BNP under 2005 till 1,7 % under 2006. Såväl inom EU som helhet som inom euroområdet minskade skuldsättningen för första gången sedan 2002. Situationen i stort för de offentliga finanserna präglades av en betydande minskning av EU:s strukturella underskott: från nära 3 % av BNP 2004 till under 1,5 % 2006 enligt kommissionens beräkningar.

Det kan dock ifrågasättas om saneringen av de offentliga finanserna är av permanent karaktär, eftersom de offentliga utgifterna ökat snabbare än beräknat i ett antal EU-länder.

Undvika att upprepa misstag från det förgångna

Kommissionen fruktar att de misstag i den ekonomiska politiken som begåtts tidigare kan komma att upprepas: i vissa fall har medlemsstater använt extraordinära offentliga intäkter för att finansiera ökningar av de offentliga utgifterna. De nuvarande förhållandena med en väl hävdad ekonomisk tillväxt och offentliga intäkter som överstiger prognoserna påminner starkt om situationen vid millennieskiftet då de ekonomisk-politiska misstagen begicks. Flera medlemsstater utnyttjade inte de gynnsamma ekonomiska konjunkturerna under åren 1999-2001 för att sanera sina offentliga finanser. Därefter hamnade dessa länder i en svår situation när konjunkturerna övergick till en mindre gynnsam cykel.

Kommissionen understryker att det är av avgörande vikt att bevara takten i saneringen av de offentliga finanserna under den nuvarande gynnsamma konjunkturcykeln.

Färre alltför stora underskott, men ökad oro i fråga om saneringen av de offentliga finanserna

Reformen av stabilitets- och tillväxtpakten har medfört att förfarandet vid alltför stora underskott fungerar bättre. De länder som haft alltför stora underskott har väl utnyttjat tidsfristerna i den reviderade pakten för att korrigera sina underskott, och det även genom betydande strukturella insatser. Under 2004 kunde fortfarande tio medlemsstater inregistrera underskott på över 3 % av BNP, men under 2008 kommer endast Tjeckien och Ungern att befinna sig i en sådan situation enligt planerna i de uppdaterade versionerna av stabilitets- och konvergensprogrammen.

På grund av tidigare erfarenheter och utsikterna för framtiden hyser kommissionen däremot oro i fråga om tillämpningen av de förebyggande delarna av stabilitets- och tillväxtpakten. Under 2006 var insatserna för att sanera de offentliga finanserna inte tillräckliga, sett i förhållande till de förbättrade konjunkturerna i vissa medlemsstater som ännu inte uppnått sina medelfristiga mål. Kommissionen uttrycker också besvikelse över de framlagda planerna för de offentliga finanserna. I vissa länder i euroområdet och ERM2 ligger den beräknade förbättringen av det strukturella saldot under 2007 och följande år under den reviderade paktens tröskelvärde på 0,5 % av BNP, trots rådets rekommendationer och trots att de rådande ekonomiska förutsättningarna skulle motivera ett överskridande av denna tröskel.

Om ingen förändring sker beräknar kommissionen att endast 10 av de 27 EU-länderna kommer att ha uppnått sina medelfristiga mål under 2008 efter två år i rad med högre än trendmässig tillväxt.

I meddelandet lägger kommissionen fram förslag för en effektivare tillämpning av de förebyggande delarna av stabilitets- och tillväxtpakten, som skulle kunna leda till framsteg i riktning mot hållbara offentliga finanser.

Genom förebyggande insatser görs de offentliga finanserna hållbara

Med utgångspunkt i bästa praxis bland EU-länderna utarbetar kommissionen konkreta förslag som syftar till att förbättra de förebyggande delarna av pakten. Dessa förslag kan genomföras inom ramen för gällande lagstiftning. De är grupperade kring följande fyra huvudinriktningar:

  • Att se politiken för de offentliga finanserna i ett vidare ekonomiskt perspektiv. I stabilitets- och konvergensprogrammen och i kommissionens utvärdering av dem skulle större tonvikt kunna läggas på kvalitet och effektivitet i de offentliga finanserna, och kopplingen till de nationella reformprogrammen inom ramen för Lissabonstrategin skulle kunna förstärkas. Medlemsstaterna skulle även kunna lämna upplysningar om reformer av de institutioner som ansvarar för de offentliga finanserna i syfte att skapa finansiell kvalitet och effektivitet. Vidare skulle medlemsstaterna och kommissionen i större utsträckning kunna beakta den makroekonomiska situationen i varje land vid utvärderingen av den nationella politiken för de offentliga finanserna med särskild hänsyn till utvecklingen av externa obalanser, inflationen och konkurrenskraften.
  • Att stärka de nationella insatserna för att nå de medelfristiga målen för de offentliga finanserna i stabilitets- och konvergensprogrammen. För att ta bättre hänsyn till de medelfristiga målen för sin budgetplanering borde medlemsstaterna skapa ökat engagemang för att föra en politik för de offentliga finanserna som är förenlig med dessa mål hos alla nationella aktörer som medverkar i förverkligandet av politiken för de offentliga finanserna.
  • Att öka tillförlitligheten och trovärdigheten i den medelfristiga planeringen av de offentliga finanserna. Medlemsstaterna skulle i sina stabilitets- och konvergensprogram tydligare kunna ange om de medelfristiga målen kan uppnås under antagandet om oförändrad politik eller om det krävs ytterligare åtgärder. Det vore också av betydelse att påpeka klyftor mellan målen och den faktiska utvecklingen när det gäller de offentliga finanserna och ange vilka åtgärder som planeras för att överbrygga dessa. Detta skulle bidra till att göra de medelfristiga budgetmålen tillförlitliga och trovärdiga.
  • Att eftersträva hållbara offentliga saldon på medellång sikt. I enlighet med 2005 års reform av stabilitets- och tillväxtpakten skall kommissionen och medlemsstaterna intensifiera sina insatser för att ytterligare utveckla sambanden mellan den medelfristiga politiken för de offentliga finanserna och dessas långfristiga dynamik. Kommissionen kommer att undersöka i vilken utsträckning tidigare budgetmål har respekterats med särskild tonvikt på utvecklingen av de offentliga utgifterna.

Europeiska kommissionen kommer att diskutera dessa förslag med medlemsstaterna.

 
Senast ändrat den 03.07.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början