RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Rationalisering av den årliga samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken

Arkiv

1) SYFTE

Att rationalisera och synkronisera arbetet med samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i syfte att lägga mer tonvikt på genomförandet av rekommendationerna än på utarbetandet av de årliga riktlinjerna.

2) RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen om rationalisering av den årliga samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken [KOM(2002) 487 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

3) SAMMANFATTNING

Målsättningar. EU har de senaste åren utvecklat en ekonomisk, social och miljömässig strategi. Denna strategi har följande målsättningar:

  • Att uppnå så hög ekonomisk tillväxt som möjligt, bland annat genom att förbättra tillväxtpotentialen.
  • Att verka för full sysselsättning.
  • Att bevara den sociala sammanhållningen.
  • Att respektera principen om hållbar utveckling.

Olika samordningsmekanismer. Utöver den samordning av den ekonomiska politiken som sker inom ramen för de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, anger också fördraget samordningen genom stabilitets- och tillväxtpakten och den europeiska sysselsättningsstrategin (« Luxemburgprocessen »). Till dessa kan även räknas den ekonomiska reformprocessen (« Cardiffprocessen »), den makroekonomiska dialogen med arbetsmarknadens parter inom ramen för den europeiska sysselsättningspakten (« Kölnprocessen ») samt den öppna samordningsmetod som infördes av det Europeiska rådet vid dess möte i Lissabon (« Lissabonprocessen »).

Denna utveckling av metoder för att samordna den ekonomiska politiken har gjort samordningen än mer komplicerad, vilket inte underlättar utformningen och spridningen av unionens politiska riktlinjer. EU behöver emellertid effektiva samordningsmekanismer för att strategierna ska kunna genomföras bättre och för att utvärderingen av de uppnådda resultaten ska underlättas. Europeiska rådet i Barcelona har efterlyst rationaliseringar av de olika samordningsprocesserna.

Förslag. Kommissionen föreslår följande åtgärder för att uppnå en rationalisering av de olika samordningscyklerna:

  • Ökade ansträngningar för att effektivisera samordningen bland annat genom att förbättra uppföljningen av genomförandet.
  • Förbättringar i fråga om överensstämmelse och komplementaritet mellan de olika processerna och instrumenten.
  • Förbättringar i fråga om fördelning av ansvarstagande och engagemang genom att Europaparlamentet, de nationella parlamenten och arbetsmarkandens parter görs mer delaktiga i processen.
  • Åtgärder för att göra samordningscykeln mer öppen, överblickbar och begriplig.

5.Kommissionen föreslår att insatserna i de olika samordningsprocesserna bör inriktas på det medellånga perspektivet och att ökad vikt bör läggas vid genomförandet av rekommendationerna och utvärderingen av deras konsekvenser. Insatserna bör koncentreras till vissa viktiga tidpunkter under året. Detta bör leda till mer sammanhängande, öppna och överblickbara och effektivare processer samtidigt som man bevarar deras självständiga ställning, vilket kommer att bidra till att göra politiken mer stabil och förutsägbar.

De väsentligaste inslagen i den nya samordningscykeln

Förberedandet av Europeiska rådets vårmöte. Kommissionen utarbetar en rapport till Europeiska rådet om de områden där det krävs framsteg och de viktigaste riktlinjerna. Rapporten kompletteras med ett « genomförandepaket » som innehåller genomföranderapporten om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utkastet till den gemensamma sysselsättningrapporten och genomförandet av strategin för den inre marknaden. Kommissionens olika rapporter och resultattavlor (Cardiffrapporten, rapporten om statligt stöd, innovation och företagspolitik) kommer också att ingå i paketet.

Europeiska rådets vårmöte. Detta rådsmöte intar en avgörande roll i den årliga samordningscykeln. På det mötet utvärderas de framsteg som gjorts, och detta utgör grundvalen för de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som läggs fram av Europeiska rådet.

Kommissionens förslag. Kommissionen lägger därefter fram ett « ett paket med riktlinjer », som innehåller de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna, i syfte att fastställa ett konkret arbetsprogram grundat på Europeiska rådets riktlinjer. Detta paket offentliggörs för första gången i april 2003 och täcker i princip en period på tre år, dvs. perioden fram till och med 2006. Dessa riktlinjer skall fortsätta att utfärdas varje år och väga in eventuella viktiga nya utvecklingstendenser, även om de i det stora hela bör bibehållas i samma utformning fram till 2006. Strategin för den inre marknaden täcker också frågeställningar som rör den inre marknaden fram till och med 2006. Den kommer endast att justeras om det visar sig vara nödvändigt.

Antagande av nya riktlinjer och rekommendationer. De ansvariga rådskonstellationerna antar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna samt godkänner de handlingsplaner som rör deras respektive områden (exempelvis strategin för den inre marknaden) efter det att Europeiska rådet godkänt « paketet med riktlinjer ».

Granskning av genomförandet. Granskningen av hur genomförandet utvecklas görs under det fjärde kvartalet genom att medlemsstaterna lämnar systematisk information om hur den fastställda politiken genomförts och att kommissionen bedömer denna information. De uppgifter som medlemsstaterna lämnar skulle kunna presenteras samtidigt i ett enda dokument, senast i oktober. Kommissionens avdelningar skulle då kunna bedöma dessa uppgifter och lägga fram sina slutsatser i form av ett nytt « genomförandepaket » samtidigt med vårrapporten och på så sätt markera inledningen av en ny samordningscykel.

Kommissionen föreslår att processer som hör samman strömlinjeformas, så att de fullt ut kan bidra till förberedandet av « genomförandepaketet » och utarbetandet av vårrapporten.

Strategi på medellång sikt. Kommissionen vill prioritera det medellånga perspektivet på det ekonomiska området och sysselsättningsområdet för att göra dessa riktlinjer och rekommendationer mer stabila. Medlemsstaterna kan då utforma trovärdiga strategier med inriktning på genomförandet av rekommendationerna och undvika att gång på gång omdefiniera strategierna. Den politiska strategin kommer således att tydligare kopplas till uppfyllandet av de målsättningar som fastställdes i Lissabonagendan. Likaledes läggs tonvikten vid genomförandet av strategierna framför utformningen av dem. Allt detta kommer att göra att strategin blir tydligare och får större genomslagskraft.

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken förblir årliga, men kommer endast att revideras vart tredje år, såvida inte kommissionen tar initiativ till att kräva en omarbetning. Riktlinjerna får därför en mer strategisk karaktär genom att de i högre grad koncentreras på grundläggande frågor.

Sysselsättningsriktlinjerna. Det är möjligt att uppnå motsvarande fördelar vad beträffar sysselsättningsriktlinjerna (« Luxemburgprocessen ») genom fördjupade omarbetningar vart tredje år och en anpassning av tidsplanen till tidsfristen 2010.

Inre marknaden. Cardiffprocessen kommer varje år att koncentreras kring en djupgående analys av vissa väsentliga punkter. Inom ramen för strategin för den inre marknaden har en femårsplan antagits och den skulle kunna knytas närmare till Lissabonstrategin i den påföljande perioden. Det förefaller därför lämpligt att fastställa en handlingslan som sträcker sig fram till år 2006.

Samstämmigheten i « paketen med riktlinjer ». De områden som täcks in av de olika instrumenten bör definieras tydligare. Riktlinjerna har en fortsatt central roll. De omfattar den makroekonomiska politiken och lägger nödvändig vikt vid strukturpolitiken för att förbättra förutsättningarna för tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning, hållbar utveckling och övergången till en kunskapsekonomi. Luxemburg- och Cardiffprocesserna behandlar i större detalj respektive delområden. Sysselsättningsriktlinjerna skall bevara sitt breda perspektiv och sin roll som huvudsakligt redskap för att samordna åtgärder till förmån för sysselsättningen, i fullständig samstämmighet med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Cardiffprocessen i sin tur gör det möjligt att bättre skilja mellan de mer generella rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och de specifika åtgärderna på gemenskapsnivå inom ramen för strategin för den inre marknaden.

För varje ny samordningsprocess utöver de tidigare nämnda bör det, innan de beslutas, kunna visas att de frågeställningar som tas upp inte kan behandlas inom ramen för de samordningförfaranden som redan finns och att varje nytt förfarande veklingen skapar ett mervärde.

Tidsplan. Rationaliseringsprocessen skall tillämpas redan vid förberedandet av rådets vårmöte 2003.

Senast ändrat den 20.03.2007

Se även

För ytterligare upplysningar hänvisas till följande dokumentation:

Den ekonomiska reformprocessen (« Cardiffprocessen ») (EN).

Lissabonstrategin (DE/EN/FR).

Den europeiska sysselsättningsstrategin (EN).

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början