RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (2002)

Arkiv

1) SYFTE

Förbättra villkoren för ekonomisk tillväxt och skapandet av sysselsättning genom en ekonomisk politik som, å ena sidan, inriktas på en makroekonomisk politik som är tillväxtorienterad och stabilitetsinriktad och, å andra sidan, strukturreformer för en varaktig tillväxt som är sysselsättningsskapande, inte inflationsdrivande och som främjar en hållbar utveckling.

2) RÄTTSAKT

Rådets rekommendation av den 21 juni 2002 till allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 182 av den 11.7.2002].

3) SAMMANFATTNING

Huvudprioriteringar och viktiga åtgärder att vidta

Efter en kraftig och oväntad avmattning av den ekonomiska aktiviteten och en avtagande sysselsättningstillväxt under 2001 verkar den ekonomiska tillväxten åter ta fart. Ett ökat förtroende och en ökning av den externa efterfrågan ger förhoppningar om en tillväxttakt som ligger nära den potentiella beräknade för Europeiska unionen (EU) under andra halvåret 2002. Det är dock föga troligt att arbetslösheten märkbart minskar före 2003. Inflationstrycket förväntas förbli under kontroll.

Unionen syftar till en ekonomisk tillväxt som både är balanserad och varaktig. För att nå de mål som Europeiska rådet fastställde vid sitt möte i Lissabon, nämligen att senast till år 2010 göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin , måste den potentiella tillväxttakten höjas och de ekonomiska reformerna påskyndas. De nödvändiga åtgärderna bör inriktas på fyra viktiga områden:

  • Bevara och stärka det makroekonomiska ramverket
    EU:s makroekonomiska ramverk vilar på två pelare: prisstabilitet och en sund finanspolitik. För att ge fritt spelrum för de automatiska stabilisatorerna under hela konjukturcykeln utan att överskrida referensvärdet på 3 % av BNP för det högsta tillåtna offentliga underskottet, måste medlemsstaterna öka sina insatser för att, senast 2004, uppnå offentliga finanser som är nära balans eller som uppvisar överskott. Dessa insatser skulle, utöver att skapa nödvändigt manöverutrymme för de automatiska stabilisatorerna, kunna göra det möjligt att kontinuerligt minska den offentliga skulden och öka förmågan att hantera framtida påfrestningar på de offentliga finanserna, bl.a. sådana som orsakas av den demografiska utvecklingen med åldrande befolkningar.
  • Verka för fler och bättre jobb
    Även om de arbetsmarknadsreformer som genomfördes under 1990-talet har gett goda resultat, fortsätter arbetslösheten, och särskilt långtidsarbetslösheten, att vara hög i vissa medlemsstater. Det finns fortfarande hinder för den geografiska och branschvisa rörligheten. Dessutom är arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor och äldre otillfredsställande. Det är således nödvändigt att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten. För att nå detta mål krävs en reformering av skattesystemen, arbetsmarknaderna och bidragssystemen. Europeiska rådet i Barcelona uppmanade till en höjning av den faktiska genomsnittliga pensionsåldern i EU med fem år senast 2010.
  • Förbättra förutsättningarna för en hög produktivitetstillväxt
    För att kunna hantera kommande utmaningar, särskilt en åldrande befolkning, och för att den årliga BNP-tillväxten varaktigt skall ligga på 3 %, måste den europeiska ekonomins produktivitet öka. För att nå en högre grad av konkurrenskraft, entreprenörsanda och investeringar är det nödvändigt att ytterligare integrera de europeiska marknaderna som energi-, kommunikations-, tjänste- och arbetsmarknaderna.
  • Främja en hållbar utveckling
    Näringsverksamheternas externa effekter på miljön bör få återverkningar på priserna. Investeringar i ett effektivt utnyttjande av resurser och energi kan bli en källa till innovation och senare skapa arbetstillfällen. Den ekonomiska politiken kan också bidra till ekonomisk och social sammanhållning, eftersom skapandet av sysselsättning är det bästa skyddet mot social utslagning och fattigdom.

Allmänna rekommandationer

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken uppmuntrar medlemsstaterna att vidta åtgärder på följande områden:

Makroekonomisk politik:

  • Uppnå eller behålla offentliga finanser som är nära balans eller som uppvisar överskott över konjunkturcykeln, och om detta ännu inte är fallet, vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla dessa mål (senast 2004).
  • Undvika en finanspolitik som förstärker konjunktursvängningarna och låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut i takt med att ekonomin återhämtar sig.
  • En löneutveckling som är förenlig med prisstabiliteten och produktivitetstillväxten.

De offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet:

  • Förbättra de offentliga utgifternas kvalitet genom att styra resurserna mot uppbyggnad av fysiskt kapital och humankapital samt mot forskning.
  • Förbättra den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna genom att följa den tredelade strategin, som består i att höja sysselsättningsgraden, minska den offentliga skulden och reformera pensionssystemen.
  • Ytterligare samordna skattepolitiken mellan medlemsstaterna.

Arbetsmarknaderna:

  • Anpassa skatte- och bidragssystemen så att det lönar sig att arbeta.
  • Förstärka de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna genom att göra dem mer effektiva.
  • Undanröja hinder för arbetskraftens rörlighet och hinder för kvinnor att börja förvärvsarbeta.

Strukturella reformer på produktmarknaderna:

  • Inre marknaden:

- Öka införlivandet av inremarknadsdirektiven i den nationella lagstiftningen.

- Fullfölja avskaffandet av de återstående tekniska handelshindren, bl.a. inom tjänstesektorn.

- Ytterligare öppna upp de offentliga upphandlingsmarknaderna.

  • Konkurrens:

- Säkerställa en effektiv konkurrens genom oberoende och effektiva konkurrensmyndigheter.

- Säkerställa ett mindre och bättre statligt stöd.

  • Nätindustrier:

- Uppmuntra inträde av nya marknadsaktörer på marknaden i allmänhet och särskilt inom gas- och elsektorerna.

- Skapa incitament att bygga ny infrastruktur.

Främja effektiviseringen och integrationen av marknaderna för finansiella tjänster inom EU:

Främja företagarandan:

  • Skapa ett företagsvänligt klimat genom att förenkla systemet för företagsbeskattning, höja de offentliga tjänsternas effektivitet och minska de hinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet som bland annat sammanhänger med skillnader mellan medlemsstaterna (redovisningsnormer, regler för företagsstyrning, beskattning och mervärdesskatt).
  • Omsätta i handling de åtaganden som gjorts i den europeiska stadgan för småföretag.
  • Förbättra tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag.

Främja utvecklingen av den kunskapsbaserade ekonomin:

  • Främja FoU och innovation genom att öka de totala utgifterna, förbättra kopplingarna mellan universitet och företag och stärka samarbetet mellan medlemsstaterna samt anta det sjätte ramprogrammet för forskning.
  • Främja tillgång till informations- och kommunikationsteknik (IKT) genom att säkerställa effektiv konkurrens och uppmuntra Internetanvändningen (utarbetande av den nya handlingsplanen eEurope 2005).
  • Stärka utbildnings- och fortbildningsansträngningarna för att öka utbudet av utbildade forskare och IKT-experter, förbättra befolkningens grundläggande IKT-kompetens.

Öka den miljömässiga hållbarheten:

  • Göra konsekvensutredningar av planerade åtgärders sociala och miljömässiga konsekvenser.
  • Öka användningen av marknadsbaserade instrument som beskattning, användaravgifter och avgifter för den som förorenar eller frivilliga åtaganden.
  • Införa ett system för handel med utsläppsrätter på EU-nivå för att uppfylla kraven i Kyotoprotokollet.
  • Uppmuntra särredovisning av miljöinformation i företagens årsredovisningar.
  • Minska branschstöd och skatteundantag som har en negativ inverkan på miljön.
  • Nå enighet om en lämplig ram för energibeskattning på europeisk nivå.

Landspecifika ekonomisk-politiska riktlinjer

Belgien: Den ekonomiska tillväxten under 2002 kommer troligtvis inte att överstiga 1 %, men bör uppgå till ungefär 3 % under 2003. Belgien bör sikta på att undvika all försämring av de offentliga finanserna under 2002 jämfört med 2001. För 2003 är målet ett överskott i de offentliga finanserna på 0,5 %. Belgien bör fortsätta reformeringen av bidragssystemen, öka arbetskraftens rörlighet, främja en lämplig balans mellan flexibilitet och anställningstrygghet och öka sysselsättningsnivån för kvinnorna. Dessutom är det nödvändigt att öka konkurrensen inom gas- och elsektorerna samt minska den administrativa bördan på företagen.

Danmark: En ekonomisk tillväxt på 1,75 % under 2002 och på 2,5 % under 2003 förväntas, i första hand på grund av inhemsk efterfrågan. De offentliga finanserna uppvisar överskott, men Danmark bör följa regeringens målsättning att begränsa den ökade offentliga konsumtionen. Den danska arbetsmarknaden är den bäst fungerande i gemenskapen med en sysselsättningsnivå på 76 % och med en arbetslöshet som har minskat till 4,3 % under 2001. Danmark bör fortsätta sin politik att öppna marknaderna fullständigt för konkurrens, särskilt gas- och elmarknaderna.

Tyskland: Den ekonomiska aktiviteten borde återhämta sig under andra halvåret 2002, men den ekonomiska tillväxten kommer dock fortfarande att ligga under 1 %. Under 2001 registrerade Tyskland ett offentligt underskott på 2,7 % och överskred därmed den målsättning som tillkännagavs i dess senaste stabilitetsprogram. Den tyska regeringen åtog sig då att respektera referensvärdet på 3 % som andel av BNP och att uppnå saldon för de offentliga finanserna som är nära i balans 2004. Finanspolitiken bör inriktas på att säkerställa att referensvärder på 3 % av BNP för det offentliga underskottet inte överskrids och minska underskottet under 2003 för att kunna uppnå ett saldo i de offentliga finanserna som är nära balans 2004. Allt manöverutrymme måste utnyttjas till att minska underskottet och hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom bör Tyskland reformera sina skatte- och bidragssystem för att få arbete att löna sig, förbättra de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och främja flexiblare arbetsorganisation. Tyskland bör också säkerställa effektiv konkurrens på el- och gasmarknaderna.

Grekland: Regeringen har fortsatt föra en politik för att minska underskottet i den offentliga sektorns finanser och förutspår för 2002 ett överskott på 0,8 % som andel av BNP. En förbättring av den ekonomiska tillväxten förväntas under 2003. Den grekiska finanspolitiken bör inriktas på att inte bidra till att öka inflationstrycket, tillämpa klart definierade regler för de löpande utgifterna och påskynda reformen av socialförsäkringssystemen. Grekland bör också genomföra en reform av bestämmelserna om pensionsrättigheter, förbättra utbildnings- och yrkesutbildningssystemen, fortsätta att arbeta för att förbättra incitamenten att ta arbete och reformera lönebildningssystemet. Företagens deltagande i FoU och spridning av informationsteknik bör uppmuntras. Dessutom krävs en rationalisering av den offentliga förvaltningen, och att främja en effektiv konkurrens inom den avreglerade nätverksamheten.

Spanien: Efter en försvagning förväntas tillväxten i den ekonomiska aktiviteten nå sin potential under 2003. Under 2001 var de spanska offentliga finanserna, för första gången på 25 år, i balans. Regeringen bör fortsätta föra en politik där utgifterna begränsas och se till att skattereformen under 2003 inte riskerar de offentliga finansernas stabilitet på medellång sikt. Dessutom krävs en omfattande översyn av det offentliga pensionssystemet. På den spanska arbetsmarknaden bör man reformera lönebildningen, öka arbetskraftens rörlighet och öka sysselsättningsgraden, särskilt bland kvinnorna. Dessutom bör Spanien minska den administrativa bördan på företagen och stärka konkurrensen, bland annat inom de avreglerade telekommunikations- och energisektorerna.

Frankrike: Den ekonomiska aktiviteten kommer att återhämta sig under 2002. Enligt stabilitetsprogrammet bör det offentliga underskottet hamna på 1,9 % av BNP för att därefter minska under 2003. Den nya regeringen har inlett en revision av de offentliga finanserna. Den franska regeringen bör säkerställa att det offentliga underskottet under 2002 inte överskrider referensvärdet 3 % av BNP och att eventuella skattesänkningar inte ökar underskottet för att 2004 ha en budget nära balans. Strukturella reformer krävs, särskilt en reform av pensionssystemet. Frankrike bör konsolidera den senaste tidens reformer av skatte- och bidragssystemet och följa upp effekterna av införandet av 35-timmarsveckan. Frankrike uppmuntras att minska den administrativa bördan på företagen och påskynda avregleringen av gas- och elsektorerna.

Irland: Med en ekonomisk återhämtning under 2002 bör Irland även fortsättningsvis ha en ekonomisk tillväxttakt på ungefär 5-6 % under 2003. I stabilitetsprogrammet anges målet för de offentliga finanserna vara ett litet överskott 2002 och ett litet underskott för 2003. Den irländska regeringen bör säkerställa att finanspolitiken för 2002 är i huvudsak neutral och därefter sörja för att ha offentliga finanser nära balans eller som uppvisar överskott. På arbetsmarknaden förväntas praktiskt taget full sysselsättning och Irland bör främja en lönesättning som ligger i linje med produktivitetsutvecklingen. Irland uppmuntras att öka den effektiva konkurrensen inom de lokala telekommunikations-, el-, gas- och transportsektorerna.

Italien: Den ekonomiska tillväxten förväntas stiga under 2002, men ändå ligga kvar under 2 %, för att öka till 2,75 % under 2003. I stabilitetsprogrammet förväntas ett underskott i de offentliga finanserna på 0,5 % år 2002, för att komma i balans under 2003. Regeringen bör se till att åtagandena om att minska underskottet respekteras och att skattereformen inte riskerar målet om offentliga finanser i balans. Dessutom bör regeringen i samband med reformen av socialförsäkringssystemet ta sig an problemen med det nuvarande pensionssystemet. Italien uppmuntras att fullfölja arbetsmarknadsreformerna för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, uppmuntra arbetsmarknadens parter att verka för en lönesättning som i högre grad återspeglar skillnader i produktivitet, öka arbetskraftsdeltagandet, särskilt bland kvinnor, och minska skattetrycket på arbete, särskilt vad gäller lågavlönade arbetstagare. Italien bör uppmuntra konkurrens i tjänstesektorn och energisektorn. Den administrativa bördan på företagen bör minskas.

Luxemburg: Den offentliga sektorns överskott väntas på nytt minska under 2002 men, i samband med den ekonomiska återhämtningen, öka något under 2003. Regeringen bör försöka hålla de offentliga utgifterna under kontroll. När det gäller arbetsmarknaden bör Luxemburg vidta åtgärder för att öka sin nationella sysselsättningsgrad, särskilt bland äldre och kvinnor. Dessutom bör landet genomföra den aviserade reformen av konkurrenslagstiftningen och fortsätta arbeta på att minska företagens administrativa börda.

Nederländerna: En ekonomisk tillväxt på 1,5 % förväntas under 2002 och på 2,75% under 2003. De offentliga finanserna förväntas vara i balans under 2002 och uppvisa ett måttligt underskott under 2003. Nederländerna bör säkerställa att att finanspolitiken inte bidrar till att öka inflationstrycket under 2002 och undvika att de offentliga finanserna försämras under 2003. Situationen på arbetsmarknaden ser mycket bra ut. Regeringen bör se till att det lönar sig att arbeta genom att ändra bidragssystemet och genomföra en reform av handikappsersättningssystemet. Nederländerna bör uppmuntra investeringar i FoU och undanröja konkurrenshindren inom tjänstesektorerna.

Österrike: Under 2003 väntas den ekonomiska tillväxten, tack vare den ekonomiska återhämtningen, närma sig sin potentiella nivå, som ligger på 2,5 %. I stabilitetsprogrammet förväntas Österrikes offentliga finanser vara i balans under 2002 och 2003. För att uppnå målet i programmet krävs att regeringen vidtar strukturella besparingsåtgärder, särskilt i delstaterna. Regeringen bör se till att den planerade sänkningen av det höga skattetrycket inte äventyrar balansen i de offentliga finanserna. Den bör se över det offentliga pensionssystemet. Situationen på arbetsmarknaden var fortfarande mycket tillfredsställande. Regeringen bör uppmuntra spridning av informations- och kommunikationsteknik, investeringar i FoU och minska företagens administrativa börda.

Portugal: Den ekonomiska tillväxten förväntas uppgå till 1,5 % under 2002 och 2,25 % under 2003. Underskottet i de offentliga finanserna ökade under 2001, och överskred kraftigt det fastställda målet på 1,1 %. Den portugisiska regeringen åtog sig att respektera referensvärdet på 3 % av BNP och uppnå balans i budgeten till 2004. Den nya regeringen antog i maj 2002 en tilläggsbudget. Finanspolitiken bör inriktas på att se till att referensvärdet på 3 % av BNP för underskottet i de offentliga finanserna inte överskrids under 2002 och uppnå ett saldo nära balans senast 2004. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att Portugal vidtar åtgärder utöver dem som planerades enligt det uppdaterade stabilitetsprogrammet för 2001. Man måste även fullfölja pensionsreformen och begränsa hälsovårdsutgifterna. För att behålla den gynnsamma situationen på arbetsmarknaden bör Portugal förbättra systemen för utbildning och yrkesutbildning, övervaka löneutvecklingen och modernisera arbetsmarknadsinstitutionerna. Dessutom bör regeringen uppmuntra investeringar i FoU och öka konkurrensen, särskilt inom energisektorn.

Finland: Finland väntas få en ekonomisk återhämtning under 2002-2003. Enligt beräkningarna har överskottet i de offentliga finanserna minskat. Finanspolitiken bör föras så att betydande avvikelser från de beräknade offentliga utgifterna på medellång sikt undviks, så att budgetdisciplinen hos de kommunala myndigheterna förbättras och den inledda pensionsreformen fullföljs för att klara ökningen av den åldrande finländska befolkningen. För att minska arbetslösheten, särskilt den strukturellt betingade, bör Finland vidta åtgärder för att se till att det lönar sig att arbeta, höja effektiviteten i de aktiva arbetsmarknadsprogrammen och i ökad utsträckning inrikta dem på att förhindra långtidsarbetslöshet. Den finska regeringen bör för övrigt underlätta bildandet av företag, stärka konkurrensen på marknaden för offentliga tjänster och reformera tillämpningen av gemenskapens konkurrenslagstiftning.

Sverige: En ekonomisk tillväxt på 1,7 % förväntas under 2002 och på 2,8 % under 2003. Regeringen förutspår ett överskott i de offentliga finanserna på 1,8 % av BNP under dessa två år. För att nå ett överskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % sett över hela konjunkturcykeln, vilket landet fastställt som mål, måste Sverige fortsätta strategin med skattesänkningar under 2002 och samtidigt säkerställa att statens utgiftstak inte överskrids och bibehålla en strikt utgiftskontroll under 2003. För att fortsätta förbättra situationen på arbetsmarknaden bör Sverige gå vidare med reformerna av skatte- och bidragssystemen och förbättra effektiviteten i de aktiva arbetsmarknadsprogrammen. Dessutom bör den svenska regeringen stärka konkurrensen på marknaden för offentliga tjänster.

Förenade kungariket: Den ekonomiska tillväxten under 2002 förväntas uppgå till 2 %. Enligt konvergensprogrammet rör sig de offentliga finanserna från tidigare års överskott till ett underskott på ungefär 1 % av BNP under 2002-2003 och programmets återstående år. Den offentliga skulden som andel av BNP beräknas sjunka till 36,3 % fram till 2006-2007. Förenade kungariket bör tillåta en ökning av de offentliga investeringarna, utan att detta får leda till en försämring i de offentliga finanserna. För att säkerställa dynamiken på arbetsmarknaden bör Förenade kungariket förstärka de aktiva åtgärder som är inriktade på de personer som löper störst risk för att bli arbetslösa och reformera systemen för sjuk- och handikappersättning. Regeringen bör fortsätta förbättra konkurrensen inom specifika sektorer och göra de aviserade investeringarna i järnvägsinfrastruktur.

4) TILLÄMPNING

5) YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Meddelande från kommissionen om genomförandet av 2002 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken [KOM (2003) 4 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unions officiella tidning].

I meddelandet görs en utvärdering av genomförandet av rekommendationerna i 2002 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken på gemenskapsnivå och för varje medlemsstat.

SAMMANFATTNING AV DEN MAKROEKONOMISKA POLITIKEN

Ekonomisk tillväxt och inflation. Den ekonomiska återhämtningen har inte ökat under 2002. Trots en svag ekonomisk tillväxt (beräknad till en nivå under 1 %), fortsatte det att skapas nya arbetstillfällen. Däremot minskade inte inflationen mycket och skillnader kvarstod mellan medlemstaterna. Enligt Eurostat bidrog övergången till euron i euroområdet bara med 0-0,2 % av inflationen under första halvåret 2002.

Räntesatser. ECB:s monetära politik var oförändrad under större delen av 2002. I december sänkte ECB till följd av den minskade inflationsrisken räntesatserna med 0,5 %.

De offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet. De offentliga finanserna försämrades kraftigt genom inverkan av automatiska stabilisatorer. I vissa medlemsstater berodde det också på diskretionära lättnader av finanspolitiken. I vissa medlemsstater som dras med fortsatt höga strukturella underskott avstannade framstegen eller noterades bakslag i strävandena efter att uppnå offentliga finanser som ligger nära i balans eller uppvisar överskott. Kommissionen tvingades därmed vidta de åtgärder som anges i tillväxt- och stabilitetspakten samt i fördraget. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är långt ifrån säkerställd i flertalet medlemsstater och särskilt måste fortsatta framsteg göras i Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike och Portugal.

Arbetsmarknader. Trots den svaga ekonomiska tillväxten fungerade arbetsmarknaderna tämligen väl under 2002, med en fortsatt ökning av sysselsättningen. Arbetslöshetsnivån i EU har bara ökat marginellt med 0,2 % till 7,6 % av arbetskraften. Emellertid har bara små framsteg gjorts vad gäller arbetsmarknadsreformerna. Även om flertalet medlemsstater har anpassat sina skatte- och bidragssystem för att göra arbete mer lönsamt var de vidtagna åtgärderna generellt sett för spridda.

Produktmarknaderna. Framstegen när det gäller att genomföra den inre marknaden motsvarar inte förväntningarna eftersom bara fem medlemsstater uppfyller målet om ett underskott i införlivandet av inremarknadsdirektiven på 1,5 % eller mindre. Dessutom är antalet överträdelseförfaranden fortfarande för högt. Däremot noteras framsteg när det gäller att stärka tillsyns- och konkurrensmyndigheternas ställningar och de statliga stöden fortsatte att minska i flertalet medlemsstater. Avregleringen av telekommunikations- och energisektorerna börjar få poitiva effekter för konsumenterna. Men generellt är konkurrensen fortfarande otillräcklig i nätverksamheterna.

Kapitalmarknaderna. Stora framsteg har gjorts när det gäller integrationen av finansiella marknader och de mål som sattes upp av Europeiska rådet i Barcelona för år 2002 kommer till stor del att uppnås. Den gränsöverskridande samordningen av den finaniella tillsynen kan förbättras ytterligare.

Företagande. Lagstiftningen är på väg att förenklas och förbättras i alla medlemsstaterna. Vissa har tagit initiativ för att lätta på de administrativa bördorna, minska tiden och kostnaderna för att starta ett nytt företag, stärka konkurrensen och öka den offentliga sektorns effektivitet. Alla medlemsstater gjorde framsteg med att genomföra den europeiska stadgan för småföretag.

Kunskapssamhället. EU är långsamt på väg att komma ikapp Förenta staterna i fråga om IKT-användningen men skillnaderna är fortsatt stora vad gäller patentregistrering och företagsanknuten forskning och utveckling. Internet-användningen fortsatte att öka.

Hållbar utveckling. En rad åtgärder har vidtagits, bl.a. höjda energiskatter (castellanodeutschenglishfrançais), andra åtgärder vidtogs i syfte att främja miljöskyddet och framsteg har gjorts i förhandlingarna om en gemenskapsordning för handel med utsläppsrätter ( (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR)).

UTVÄRDERING PER MEDLEMSSTAT

Belgien. Belgien har upprätthållit ett balanserat budgetsaldo.Vissa framsteg har också kunnat konstateras när det gäller rekommendationerna angående arbetsmarknaden (utom vad gäller att öka den geografiska rörligheten) och produktmarknaderna, företagande och den kunskapsbaserade ekonomin.

Danmark. Danmark tillhör de medlemsstater som anses ha gjort den bästa uppföljningen av de länderspecifika rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Betydande framsteg har gjorts vad gäller de offentliga finanserna och produktmarknaderna, företagande samt den kunskapsbaserade ekonomin.

Tyskland. Tyskland har endast nått begränsade framsteg när det gäller uppföljningen av rekommendationerna, särskilt vad gäller de offentliga finanserna (Tyskland har överskridit det referensvärde på 3 % av BNP för underskottet i den offentliga sektorns finanser som fastställs i fördraget). Relativt små framsteg gjordes också när det gäller genomförandet av rekommendationerna om arbetsmarknaden. Vissa framsteg gjordes dock vad gäller rekommendationerna om produktmarknader, företagande och den kunskapsbaserade ekonomin.

Grekland. Grekland har gjort vissa framsteg i uppföljningen av rekommendationerna om de offentliga finanserna och infört en blygsam reform av pensionssystemet samt arbetsmarknadsreformer. Vissa framsteg kunde också konstateras i fråga om rekommendationerna om produktmarknader, företagande och den kunskapsbaserade ekonomin.

Spanien. Vissa framsteg gjordes i uppföljningen av rekommendationerna om de offentliga finanserna: ett balanserats saldo i den offentliga sektorns finanser kunde bibehållas. Vissa framsteg gjordes även i samband med genomförandet av arbetsmarknadsrekommendationerna, produktmarknader, företagande och den kunskapsbaserade ekonomin, till exempel för att främja insatsen av ny teknik i företagen.

Frankrike. Endast begränsade framsteg gjordes med vad gäller saneringen av de offentliga finanserna. Vissa framsteg gjordes dock med att genomföra arbetsmarknadsrekommendationerna. Åtgärder har vidtagits för att minska de administrativa kraven på företagen och öka användningen av Internet.

Irland. Framsteg har gjorts i uppföljningen av rekommendationerna om de offentliga finanserna, även om finanspolitiken var mer expansiv än väntat. På arbetsmarknaden har åtgärder vidtagits för att öka kvinnornas deltagande. Vissa framsteg gjordes vidare i fråga om rekommendationerna om produktmarknader, företagande, den kunskapsbaserade ekonomin samt för att öka konkurrensen i nätverksamheterna.

Italien. Begränsade framsteg har gjorts i fråga om uppföljningen av rekommendationerna om de offentliga finanserna. Vissa framsteg har däremot gjorts med att genomföra arbetsmarknadsrekommendationerna. På övriga områden har åtgärder vidtagits för att minska de administrativa kraven, öka konkurrensen och främja användningen av ny teknik.

Luxemburg. Luxemburg har gjort vissa framsteg i fråga om uppföljningen av rekommendationerna om de offentliga finanserna och arbetsmarknaden. Begränsade framsteg har gjorts i fråga om rekommendationerna om produktmarknader, företagande och den kunskapsbaserade ekonomin, men åtgärder har vidtagits för att minska de administrativa kraven på företagen.

Nederländerna. Vissa framsteg har gjorts när det gäller rekommendationerna om de offentliga finanserna och arbetsmarknaden, särskilt genom åtgärder som skall göra det mer lönsamt att arbeta. Åtgärder har också vidtagits för att öka konkurrensen inom vissa tjänstesektorer och främja IT-användningen.

Österrike. Begränsade framsteg har gjorts vad gäller de offentliga finanserna och man uppnådde inte balans i de offentliga finanserna 2002. Framstegen på arbetsmarknaden var också begränsade. Vissa framsteg gjordes dock med avseende på rekommendationerna om produktmarknader, företagandet och den kunskapsbaserade ekonomin, ytterligare ekonomiska resurser anslogs till FoU-utgifter och de administrativa kraven minskade.

Portugal. Portugal har gjort framsteg när det gäller att följa upp rekommendationerna om de offentliga finanserna och underskottet i de offentliga finanserna minskade kraftigt under 2002. Vissa framsteg gjordes med reformerna på arbetsmarknaden, däribland vad gäller genomförandet av den nya strategin för ett livslångt lärande. Portugal har också gjort framsteg på områdena utbildning, forskning och utveckling, användning av ny teknik och konkurrens i nätverksamheterna.

Finland. Finland har gjort vissa framsteg vad gäller de offentliga finanserna. De offentliga utgifterna översteg dock det ursprungliga målet. Vissa framsteg av genomförandet av rekommendationerna om arbetsmarknaden har gjorts, särskilt vad gäller sänkta skattesatser för låg- och medelinkomsttagare. Begränsade framsteg gjordes med avseende på rekommendationerna för produktmarknaderna, företagandet och den kunskapsbaserade ekonomin.

Sverige. Tillfredsställande framsteg har gjorts vad gäller genomförandet av rekommendationerna för de offentliga finanserna och som förväntas uppvisa ett betryggande överskott 2002. På arbetsmarknaden har åtgärder vidtagits i enlighet med rekommendationerna. Vissa framsteg gjordes också på övriga områden, särskilt genom åtgärder som syftar till att öka konkurrensen inom olika sektorer.

Förenade kungariket. Förenade kungariket gjorde vissa framsteg vad gäller genomförandet av rekommendationerna om de offentliga finanserna och de offentliga investeringarna har ökat i enlighet med rekommendationerna. De åtgärder som vidtagits på arbetsmarknaden har förbättrat anställbarheten. Tillfredsställande framsteg gjordes med avseende på rekommendationerna för produktmarknaderna, företagandet och den kunskapsbaserade ekonomin, särskilt på konkurrensområdet.

 
Senast ändrat den 30.09.2002
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början