RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Korrigeringsaspekt: förfarandet vid alltför stora underskott

Stabilitets- och tillväxtpakten är själva hörnstenen i budgetdisciplinen. Denna förordning är en del av pakten och syftar till att förtydliga och påskynda förfarandena i samband med alltför stora underskott, så att förfarandet verkligen får en avskräckande verkan. Den kompletterar den förordning från 1993 som fastställer det förfarande som ska följas vid alltför stora underskott.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 209 av den 2.8.1997] [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Förordningen syftar till att förtydliga och påskynda de förfaranden i samband med alltför stora underskott, som fastställs i artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EU)(tidigare artikel 104 i fördraget om Europeiska gemenskapen). Sådana underskott bör förebyggas och åtgärdas snarast möjligt.

Referensvärde: 3 % av BNP

I protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som bifogas fördraget om EU:s funktionssätt (genom Maastrichtfördraget från 1992), fastställs det att referensvärdet för offentliga underskott ska vara 3 % av bruttonationalprodukten (BNP). Om detta värde överskrids betraktas det ett undantag,

  • när det orsakas av en ovanlig händelse utanför det berörda medlemslandets kontroll som har stor inverkan på de offentliga finanserna;
  • när det orsakas av en allvarlig konjunkturnedgång. (När referensvärdet 3 % av BNP överskrids beror det på en negativ årlig BNP-tillväxt eller en ackumulerad produktionsminskning en långvarig period med mycket låg tillväxt).

Överskridandet av referensvärdet anses vara övergående om Europeiska kommissionens budgetprognoser visar att underskottet faller under referensvärdet när ovanliga händelser inträffar eller den allvarliga konjunkturnedgången har upphört.

Vid bedömningen av om det föreligger ett alltför stort budgetunderskott, ska alla faktorer beaktas

Europeiska kommissionen ska bedöma och Europeiska unionens råd besluta om huruvida det föreligger ett alltför stort överskott. Kommissionen ska utarbeta en rapport, i vilken alla faktorer som är relevanta vad gäller ett alltför stort underskott ska beaktas.

Relevanta faktorer är bl.a.

  • det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt (tillväxtpotentialen);
  • konjunkturvillkoren;
  • genomförandet av politiska beslut som ska främja forskning och utveckling;
  • de offentliga finansernas utveckling på medellång sikt, särskilt ansträngningarna för att förbättra budgetläget när konjunkturutvecklingen är stark;
  • genomförandet av pensionsreformer.

EU-institutionerna bör särskilt uppmärksamma alla övriga faktorer som, enligt berörda medlemsstater, är relevanta för att kunna bedöma hur mycket referensvärdet överskridits.

Förfarande avseende alltför stora underskott

Kommissionens rapport: Inom två veckor efter det att kommissionen antagit den rapport som den ska utarbeta om ett medlemsland inte uppfyller de kriterier som fastslås i artikel 125 i fördraget om EU:s funktionssätt, ska ekonomiska och finansiella kommittén yttra sig.

Kommissionen ska beakta kommitténs yttrande, och om den anser att ett alltför stort underskott föreligger ska den avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. Den ska också informera rådet.

Rådets rekommendation

9. På grundval av kommissionens yttrande ska rådet med kvalificerad majoritet avgöra om ett alltför stort underskott föreligger. Rådet tar då hänsyn till eventuella kommentarer från det berörda medlemslandet.

Om rådet anser att ett alltför stort underskott föreligger ska det ge rekommendationer till det berörda medlemslandet. Rådet ska ge det berörda landet en tidsfrist på högst sex månader för att vidta effektiva åtgärder. Det alltför stora underskottet bör upphöra under året efter det år när underskottet konstaterats, såvida det inte föreligger särskilda omständigheter. I sina rekommendationer uppmanar rådet medlemsstaten att uppnå en årlig minimiförbättring av sin strukturella budgetbalans med minst 0,5 procentenheter i förhållande till referensvärdet.

Om det inträder en negativ och oväntad ekonomisk situation som har en mycket negativ effekt på den berörda statens offentliga finanser efter antagandet av rådets rekommendationer, och om den berörda medlemsstaten har agerat i enlighet med rådets rekommendationer, kan rådet anta reviderade rekommendationer.

Om inga effektiva åtgärder vidtagits inom tidsfristen på minst sex månader ska rådet fatta beslut om att offentliggöra sin rekommendation. Rådets ska vid bedömningen av huruvida effektiva åtgärder har vidtagits till följd av rådets rekommendationer grunda sitt beslut på de beslut som den berörda medlemsstatens regering offentliggjort.

13. Förelägganden och påföljder: Rådet kan fatta ett beslut om att förelägga den berörda medlemsstaten att den ska vidta åtgärder för att minska underskottet inom två månader efter det beslut där rådet fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits. Om medlemsstaten har vidtagit verkningsfulla åtgärder i enlighet med föreläggandet och om oväntat negativa och oväntade ekonomiska förhållanden som har mycket negativ effekt på den berörda medlemsstatens offentliga finanser inträder efter antagandet av föreläggandet, kan rådet, på kommissionens inrådan, besluta om att revidera detta föreläggande.

Senast fyra månader efter rådets beslut att förelägga den berörda medlemsstaten att vidta åtgärder, beslutar rådet normalt att ålägga sanktioner, om medlemsstaten inte rättat sig efter rådets beslut.

I enlighet med artikel 139.2 b i fördraget om EU:s funktionssätt (tidigare artikel 122 i fördraget om Europeiska gemenskapen) omfattar den begäran från rådet och de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 126.9 och 126.11 inte medlemsstater som (än så länge) står utanför euro-samarbetet.

Att lämna förfaranden vilande

Förfarandet vid alltför stora underskottet kan lämnas vilande

  • om den berörda medlemsstaten följer rådets rekommendationer;
  • om den berörda medlemsstaten rättar sig efter rådets föreläggande.

Den period då förfarandet lämnas vilande ska varken räknas in i tidsfristen för föreläggande eller tidsfristen för sanktioner.

Åtgärder och påföljder

Rådet ska fastställa en tidsfrist som tillåter medlemsstaterna att vidta verksamma åtgärder. Dessa åtgärder ska följa rådets rekommendationer och vidtas i enlighet med de påföljder som rådet ålagt dem. När tidsfristen löper ut, ska kommissionen ge rådet sina synpunkter om de åtgärder som medlemsstaten vidtagit för att korrigera budgetunderskottet. Kommissionens synpunkter utgår ifrån att åtgärderna vidtas i deras helhet och att den ekonomiska utvecklingen ligger i linje med prognoserna.

Rådet kan begära att en deltagande medlemsstat överlämnar rapporter till rådet enligt en exakt tidsplan så att rådet kan utvärdera medlemsstatens åtgärder

  • om den deltagande medlemsstaten inte genomför åtgärderna eller om de enligt rådets uppfattning är otillräckliga;
  • om uppgifter om det faktiska utfallet visar att ett alltför stort underskott inte korrigerats av det deltagande medlemslandet inom den tidsfrist som fastställts i rekommendationen.

Sanktioner

Sanktionerna som är resultatet av ett föreläggande om allt för stort underskott utgörs som regel av ett belopp som räntelöst deponeras hos EU. Deponeringsbeloppet omfattar

  • en fast del som motsvarar 0,2 % av BNP;
  • en rörlig del som motsvarar en tiondel av skillnaden mellan underskottet i procent av BNP under det år då det konstaterades att underskottet var alltför stort och referensvärdet på 3 % av BNP.

Varje därpå följande år kan rådet besluta att skärpa sanktionerna genom att kräva en tilläggsdeposition. Tilläggsdepositionen ska motsvara en tiondel av skillnaden mellan underskottet i procent av BNP under det föregående året och referensvärdet på 3 procent av BNP.

En övre gräns på 0,5 % av BNP gäller för det årliga depositionsbeloppet.

En deponering ska som regel omvandlas till böter om det alltför stora underskottet enligt rådets uppfattning inte korrigeras under de två följande åren.

Rådet kan besluta att helt eller delvis upphäva sanktionerna beroende på hur stora framsteg den berörda medlemsstaten gjort när det gäller att korrigera det alltför stora underskottet.

Rådet ska lyfta samtliga kvarstående sanktioner om beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävs. Eventuella böter som redan tagits ut återbetalas inte till det berörda deltagande medlemslandet.

Räntor på de belopp som deponerats hos kommissionen och de böter som betalats ska fördelas mellan de deltagande medlemsländer som inte uppvisar alltför stort underskott i förhållande till deras andel av total BNP för dessa länder.

Bakgrund

Syftet med stabilitets- och tillväxtpakten är att förhindra alltför stora budgetunderskott i euroområdet efter det att den tredje fasen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleddes den 1 januari 1999.

Eftersom EG-fördraget endast innehåller kvantitativa kriterier för införandet av den gemensamma valutan och inte fastställer vilken budgetpolitik som ska föras efter övergången till euron, ansåg medlemsländerna att det var nödvändigt att införa stabilitets- och tillväxtpakten. Pakten avspeglar således andan i fördraget och utgör en förlängning av dess bestämmelser.

Pakten ska säkerställa god förvaltning av de offentliga finanserna i euroområdet för att förhindra att en slapp finanspolitik i en medlemsstat skadar de andra medlemsstaterna via räntor och undergräver förtroendet för euroområdets ekonomiska stabilitet. Den syftar till att säkerställa hållbar och varaktig konvergens mellan euroländernas ekonomier.

Denna förordning omarbetades en första gång i juni 2005. En andra omarbetning pågår. Förslaget till ny förordning är planerad att antas av Europaparlamentet och EU:s råd i slutet av 2011.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1467/97

1.1.1999

-

EGT L 209, 2.8.1997

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1056/2005

27.7.2005

-

EGT L 174, 7.7.2005

Senast ändrat den 02.09.2011

Se även

Ytterligare information finns på kommissionens webbplats, Generaldirektoratet Ekonomi och finans:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början