RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 22 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Krav på medlemsstaternas budgetramverk

Föreliggande direktiv inrättar detaljerade regler om medlemsstaternas nationella budgetramverk. Reglerna ingår som en del av budgetövervakningen inom Europeiska unionen (EU). De syftar till att bidra till att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

AKT

Rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk [Europeiska unionens officiella tidning L 306, 23.11.2011].

SAMMANFATTNING

Föreliggande direktiv gäller medlemsstaternas nationella budgetramverk. Budgetramverken anger alla åtgärder, regler och institutioner genom vilka medlemsstaternas regeringar övervakar budgetpolitiken.

Direktivet anger även regler som är tillämpliga på vissa delar av budgetramverken, särskilt:

  • system för budgeträkenskaper och statistisk rapportering,
  • regler och förfaranden för utarbetandet av prognoser för budgetplaneringen,
  • landspecifika numeriska finanspolitiska regler såsom gränser för skuldsättning eller underskott,
  • budgetramverk på medellång sikt.

System för räkenskaper och statistisk rapportering

Medlemsstaterna ska inrätta nationella system för offentliga räkenskaper som heltäckande och konsekvent omfattar den offentliga sektorns alla undersektorer.

Räkenskapssystemen ska således göra det möjligt för medlemsstaterna att se till att budgetuppgifter för den offentliga sektorn offentliggörs regelbundet.

Därutöver ska medlemsstaternas nationella räkenskapssystem underkastas interna kontroller och oberoende revision.

Prognoser för budgetplaneringen

Medlemsstaterna baserar sin budgetplanering på makroekonomiska prognoser och budgetprognoser som ska vara så realistiska som möjligt. Prognoserna innefattar särskilt en undersökning av de viktigaste finanspolitiska variablerna vid olika antaganden om tillväxt- och ränteutveckling.

Medlemsstaterna offentliggör sina makroekonomiska prognoser och budgetprognoser samt de metoder och parametrar som har tillämpats. De anger även vilken institution som är ansvarig för utarbetandet av prognoserna.

Medlemsstaternas prognoser jämförs sedan med prognoserna som har utarbetats av kommissionen. Denna måste också offentliggöra vilka metoder, antaganden och parametrar som har tillämpats. Varje signifikant skillnad mellan medlemsstaternas och kommissionens prognoser ska beskrivas och förklaras.

Numeriska finanspolitiska regler

EU:s budgetövervakning ska likaledes vila på numeriska finanspolitiska regler, som är specifika för respektive land. Dessa regler syftar till att undvika alltför stora offentliga underskott och för stora skulder.

De landspecifika finanspolitiska reglerna omfattar särskilt:

  • måldefinition och tillämpningsområde för reglerna,
  • effektiv övervakning av hur reglerna iakttas, på grundval av tillförlitliga analyser utförda av oberoende organ eller organ som är funktionellt oberoende gentemot de nationella budgetmyndigheterna,
  • konsekvenser om reglerna inte iakttas.

Budgetramverk på medellång sikt

Medlemsstaterna inrättar ett budgetramverk på medellång sikt. Detta ramverk definieras som en uppsättning nationella budgetförfaranden, som innebär att tidsperspektivet för arbetet med budgetpolitiken förlängs bortom årsbudgeten. Budgetramverket åtföljs av införandet av en budgetplanering på minst tre år. Budgetramverket innefattar således följande delar:

  • Övergripande och transparenta fleråriga budgetmål, t.ex. uttryckt i underskott för den offentliga sektorn eller skulder.
  • Prognoser för varje större utgifts- och inkomstpost för den offentliga sektorn.
  • En beskrivning av planerade politiska åtgärder på medellång sikt som påverkar den offentliga sektorns finanser.
  • En utvärdering av vilka effekter de planerade politiska åtgärderna kan ha på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Sammanhang

Stabilitets- och tillväxtpakten är en uppsättning regler som inrättar en ekonomisk övervakning och budgetövervakning på europeisk nivå. Målet är att säkerställa EU:s ekonomiska och finansiella stabilitet.

Medlemsstaterna måste således bedriva en sund budgetpolitik för att undvika att alltför stora underskott uppstår i de offentliga finanserna som skulle kunna äventyra EU:s ekonomiska och finansiella stabilitet.

År 2011 var stabilitets- och tillväxtpakten föremål för en omfattande reform. De nya åtgärderna som har antagits utgör en viktig fas när det gäller att säkerställa budgetdisciplinen, gynna den europeiska ekonomins stabilitet och förebygga en ny kris inom unionen.

Således sammanför stabilitets- och tillväxtpakten hädanefter sex lagstiftningsakter, som trädde i kraft den 13 december 2011:

  • förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet,
  • förordning (EU) nr 1174/2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet,
  • förordning (EU) nr 1175/2011 om ändring av förfaranden för övervakning av de offentliga finanserna,
  • förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser,
  • förordning (EU) nr 1177/2011 om ändring av förfarandet vid alltför stora underskott,
  • föreliggande direktiv nr 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk.

HÄNVISNINGAR

AktIkraftträdandeTidsfrist för genomförande i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Direktiv 2011/85/EU

13.12.2011

-

EUT L 306, 23.11.2011

Senast ändrat den 17.02.2012
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början