RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


EMU@10: Framsteg och utmaningar efter 10 år med den ekonomiska och monetära unionen

Den 2 maj 1998 fattade Europas ledare det historiska beslutet att införa den gemensamma valutan, euron. I detta meddelande utvärderar Europeiska kommissionen erfarenheterna av det första decenniet av den ekonomiska och monetära unionen (EMU), beskriver målen för euron och de utmaningar euroområdet står inför samt presenterar en politisk dagordning för att EMU ska bli fortsatt framgångsrik.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 7 maj 2008 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska centralbanken: EMU@10 – Framsteg och utmaningar efter 10 år av den ekonomiska och monetära unionen [KOM(2008) 238 slutlig – Ännu ej offentliggjord i EUT].

Sammanfattning

Det har nu gått tio år sedan euron infördes och den utgör en otvetydig framgång och det mest påtagliga resultatet av den europeiska integrationen. En låg och stabil inflation och ränta under de gångna tio åren har lett till ett uppsving för investeringarna i euroområdet.Den finanspolitiska konsolideringen har fortsatt och sysselsättningsökningen har varit rekordhög. Produktions- och produktivitetstillväxten har emellertid varit lägre än i andra utvecklade ekonomier och farhågor för inkomstfördelningen har ökat. När man ser framåt kommer EMU att ställas inför utmaningar som sammanhänger med den fortlöpande globaliseringen, den allt äldre befolkningen, de stigande livsmedelspriserna och energikostnaderna samt effekterna av klimatförändringen.

Tio år av monetär och ekonomisk stabilitet och integration

EMU har främjat ekonomisk integration och marknadsintegration genom att avlägsna växelkursrisker och kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner, vilket medverkat till att utveckla den inre marknaden och integrera produktmarknader. Euron har etablerat sig som världens andra valuta efter den amerikanska dollarn, vilket gjort den till en kraftfull katalysator för integrationen av de finansiella marknaderna. I det gemensamma eurobetalningsområdet [EN] kommer skillnader mellan nationella och gränsöverskridande detaljistbetalningar av avskaffas.

Det skapades rekordmånga 16 miljoner nya arbetstillfällen i euroområdet under EMU:s första decennium, medan arbetslösheten sjönk till omkring 7 %, det lägsta arbetslöshetstalet på mer än femton år. EMU har vidare inneburit betydande fördelar för de medlemsstater som befinner sig i en upphämtningsfas genom att erbjuda en stabil makroekonomisk miljö och låga räntesatser i förening med stödet från sammanhållningspolitiken och strukturfonderna.

En gemensam penningpolitik, som förs av Europeiska centralbanken (ECB) i förening med en nationell men samordnad finanspolitik garanterar makroekonomisk stabilitet. Växelkursfluktuationer och omläggningar av växelkurser inom euroområdet tillhör numera det förgångna. Penningpolitiken har vidare förankrat de långsiktiga inflationsförväntningarna på en låg nivå: Den genomsnittliga inflationstakten i EMU låg under dess första decennium på omkring 2 %, en nedgång från 3 % under 1990-talet och 8–10 % under 1970- och 1980-talen. EMU har förbättrat euroområdets förmåga att stå emot en ogynnsam ekonomisk utveckling i omvärlden.

Stabilitets- och tillväxtpakten ledde till förbättrad budgetdisciplin och ekonomin i euroområdet har uppnått en snabbare ekonomisk och finansiell integration än resten av EU. De senaste årens framsteg med att konsolidera de offentliga finanserna har varit imponerande och kulminerat i ett underskott på bara 0,6 % av BNP 2007 jämfört med i genomsnitt 4 % under både 1980- och 1990-talet.

EMU:s kvarvarande utmaningar förstärks av nya globala trender

Samtidigt som den generella bilden av EMU:s första decennium har varit positiv finns fortfarande ouppfyllda förväntningar och kvarstående utmaningar som sammanhänger med globalisering, stigande livsmedels- och energipriser och en åldrande befolkning. Den potentiella tillväxten på omkring 2 % per år är fortsatt alltför låg och det finns fortfarande väsentliga skillnader mellan länderna i fråga om inflation och arbetskostnader. På den internationella nivån krävs en tydlig strategi för att euroområdet ska kunna vara en kraftfull röst i internationella ekonomiska fora i en alltmer globaliserad värld. Slutligen återspeglar inte den offentliga bilden av euron i full utsträckning EMU:s goda ekonomiska resultat. Dessutom tror medborgarna i vissa EU-länder att priserna har ökat betydligt på grund av euron. Även om den totala inflationen endast påverkades marginellt vid tidpunkten för övergången har faktiskt oskäliga prisökningar i specifika sektorer och länder skadat bilden av den gemensamma valutan.

För att möta nästa decenniums utmaningar är det nödvändigt att bygga vidare på den makroekonomiska stabilitet som uppnåtts och samtidigt höja tillväxtpotentialen och förbättra välfärden för medborgarna i euroområdet, säkerställa en smidig anpassningsförmåga i takt med at EU utvidgas för att ta in nya medlemmar samt framgångsrikt skydda euroområdets intressen i den globala ekonomin. Kommissionen föreslår en dagordning i tre delar för att klara av dessa utmaningar:

  • På det inre planet: Att fördjupa och bredda den makroekonomiska övervakningen och att bättre integrera strukturpolitiken i den övergripande processen för att samordna den ekonomiska politiken inom EMU.
  • På det internationella planet: Att stärka euroområdets roll i styrningen av den globala ekonomin genom att utveckla gemensamma ståndpunkter och konsolidera euroområdets representation, i slutändan genom en gemensam representation i de relevanta internationella institutionerna och forumen.
  • Att främja en effektiv styrning av EMU: För att båda dessa dagordningar ska kunna förverkligas krävs ett mer effektivt system för ekonomisk styrning.

Bakgrund

I maj 1998 fattade rådet beslutet att övergå till den tredje etappen av den ekonomiska om monetära unionen (EMU) och införa den gemensamma valutan, euron. Euron har använts som kontovaluta sedan den 1 januari 1999 och den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro i 12 medlemsstater. För närvarande ingår 17 av EU:s 27 medlemsstater i euroområdet.

Senast ändrat den 11.06.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början