RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Praktiska aspekter av införandet av euron

Kommissionen hargjort en sammanställning över den offentliga och den privata sektorns praktiska förberedelser på nationell nivå och på EU-nivå inför införandet av euron samt att avisera de åtgärder som kommissionen planerar att vidta.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 11 februari 1998 - Praktiska aspekter av införandet av euron: ändrad version [KOM(98) 61 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Efter kommissionens meddelande av den 1 oktober 1997 [KOM(97) 491 slutlig, ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning], som innehöll en sammanställning av de praktiska förberedelserna inför införandet av euron, innehåller det här meddelandet en sammanställning av de framsteg som gjorts.

Nationella myndigheter. De nationella myndigheterna fortsätter sina förberedelser i ett hastigt tempo. Hittills har elva medlemsstater offentliggjort sina planer för övergången till euron (Belgien, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Finland, Frankrike, Portugal och Spanien) eller ett fullständigt lagförslag för övergången (Tyskland).
Dessutom har alla medlemsstater aviserat att man tänker ändra valutaenheten för statsskulden till euro antingen från den tredje etappens inledningsfas eller när man går med i EMU, om detta sker senare.

Information. När det gäller information prioriteras intensifieringen av insatser som riktar sig till allmänheten, små och medelstora företag, lokala myndigheter, statstjänstemän och EU-tjänstemän samt tredjeländer. Grupper som äldre personer, funktionshindrade personer och andra sårbara grupper ska uppmärksammas speciellt.
Flera medlemsstater har redan utformat och genomfört omfattande informationskampanjer i nära samarbete med kommissionen och Europaparlamentet.

Övergångsperioder. Större delen av de finansiella transaktionerna för EU:s institutioner sker i ecu. Detta innebär att övergången till euro till stor del kommer att ske den 1 januari 1999 utan övergångsperiod. Den särskilda lagstiftning som reglerar övergången är mycket begränsad, och den praktiska övergången bör inte orsaka några störningar. Dessutom kommer styrningen av EU:s budget att förenklas avsevärt.

Vid mötet i Luxemburg (12-13 december 1997) bekräftade Europeiska rådet att den 1 januari 2002 gäller som det datum då eurosedlar och -mynt kommer börja användas i alla medlemsstater som deltar i den monetära unionen från starten.
Dessutom råder stor enighet om att man måste begränsa den period då två valutor är i omlopp. De flesta medlemsstater har redan beslutat sig för en övergångsperiod på avsevärt kortare tid än sex månader. Logistikproblemen när det gäller lagring av sedlar och mynt fram till och med 2001 och leveransen av stora mängder pengar till bankerna undersöks för närvarande.

Sedlar och mynt. Man har kommit överens om valörer och tekniska specifikationer för euromynten (castellanodeutschenglishfrançais). I rådets resolution av den 19 januari 1998 bekräftas denna överenskommelse.
Den 17 november 1997 tog rådet ett beslut om den slutliga utformningen av myntens ovansida. Hittills har sex länder (Frankrike, Tyskland, Österrike, Irland, Italien och Belgien) offentliggjort en nationell utformning av undersidan.

Omräkningskurser och avrundning. Kommissionen fortsätter att behandla frågor som rör de rättsliga ramarna för euron (castellanodeutschenglishfrançais). Besked har begärts på framför allt två områden, nämligen användning av omräkningskurser (castellanodeutschenglishfrançais)och bestämmelser om avrundning.

  • Användning av omräkningskurserna mellan euro och det deltagande landets nationella valuta är obligatoriskt vid varje utbyte eller omräkning.
  • Vid omräkning och omvänd omräkning (till exempel från belgiska franc till euro, och från euro tillbaka till belgiska franc) kan det hända att det ursprungliga beloppet skiljer sig från det belopp som räknats om två gånger. I de flesta fall tar betalningssystemen vanligtvis hänsyn till detta. Det är därför bättre att låta bankerna göra omräkningarna. Bankkunder bör därför där det är möjligt ställa ut betalningsorder i den valuta som åtagandet är uttryckt i.
  • Vid omräkningar mellan nationella valutor rekommenderas "trianguleringsmetoden" starkt (omräkning från den första nationella valutan till euro och från euro tillbaka till den andra nationella valutan) med euron som centralkurs.
  • Vid omräkning av belopp kan det hända att avrundningsdifferenser systematiskt byggs upp. Vilken lösning som är bäst beror på omständigheterna i varje enskilt fall, och kommissionen anser inte att den här bör ge någon allmän rekommendation.

Datasystem. När det gäller anpassning av datasystem har kommissionen och branschrepresentanter i möten kommit fram till följande två huvudslutsatser:

  • Man behöver skapa en kunskapsresurs om eurons effekter på dataområdet.
  • Det är mycket viktigt att man utbyter praktiska erfarenheter och god praxis genom att publicera studier och scenarier.

Eurosymbolen. Eurosymbolen är internationellt erkänd och skyddad eftersom den är registrerad hos Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Kommissionen har lagt fram detaljerade förslag om att placera symbolen på tangentbord för datorer.

Bankavgifter. I förordningen om euron behandlas inte frågan om bankernas avgifter för omräkning till euro. Dessa förordningar och nationella bestämmelser begränsar dock bankernas möjligheter att ta ut avgifter. Bankerna får alltså inte ta ut några omräkningsavgifter för inkommande betalningar eller på konton i slutet av övergångsperioden. De får inte heller ta ut högre avgifter på transaktioner i euro än på transaktioner i den nationella valutan.
I praktiken påverkas bankernas policy främst av konkurrenstrycket. I allmänhet har bankerna inte för avsikt att ta ut några omräkningsavgifter, varken för omräkning av inkommande eller utgående betalningar i den nationella valutan eller i euro, för omräkning av konton i den nationella valutan till euro - oavsett om detta sker under eller i slutet av övergångsperioden, eller vid växling av sedlar och mynt i "rimliga" belopp under etapp C.
Kommissionen kommer att lägga fram en rekommendation på principer för god praxis, dvs. omräkning utan avgifter.

Dubbel prismärkning.Dubbel prismärkning kommer att spela en stor roll under övergången till euro. De flesta detaljhandlare, offentliga inrättningar och så vidare har för avsikt att använda dubbel prismärkning och information även om de inte är skyldiga att göra det. Kommissionen anser att EU-lagstiftning om obligatorisk dubbel prismärkning inte är det bästa sättet att säkra dubbel prismärkning som svarar mot konsumenternas behov och minimera kostnaderna i övergången till euro. Kommissionen har dock för avsikt att utforma en rekommendation om principer för god praxis för att skapa den klarhet och säkerhet för allmänheten. Principerna är följande:

  • Användning av fasta omräkningskurser för beräkning av priserna i den dubbla prismärkningen.
  • Tydlig information om att handlarna accepterar betalning i euro under övergångsperioden.
  • En tydlig skillnad mellan den enhet priset är fastställt i och den enhet som används för att beräkna beloppet som ska betalas.
  • Motvärde som bara anges för upplysning.
  • Frivilliga överenskommelser om antagande av gemensamma former för dubbel prismärkning.

Dubbel prismärkning är dock bara ett av de många informationsverktyg som behövs för att nya priser eller värdeskalor i euro ska accepteras.

Små företag. De små företagen befinner sig i en speciell situation. De står inför följande två risker:

Risken att man måste använda euro i mellanhavanden med andra företag samtidigt som man fortfarande använder den nationella valutan mot konsumenterna. Varje företag bestämmer självt utifrån sina förutsättningar när (under övergångsperioden) man ska gå över till euron. Kommissionen uppmanar dock alla företagare att förhandla på en bra nivå och enas om principer som underlättar övergången till euron för de små företagen.

Bristen på information till de små företagen. Man bör genomföra riktade informationskampanjer där de mycket praktiska frågor behandlas som de små företagen tampas med.

Slutligen är information via utbildningssystemet ett av de bästa sätten att informera allmänheten.

4) TILLÄMPNING

5) YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Senast ändrat den 06.02.2003
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början