RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Grönbok om praktiska åtgärder vid införandet av den gemensamma valutan

Arkiv

Denna grönbok syftar till att i så stor utsträckning som möjligt undanröja den osäkerhet som fortfarande omger övergången till den gemensamma valutan (scenario och nödvändiga detaljer om den rättsliga ramen), visa att den är tekniskt genomförbar och fastställa möjliga strategier för att få allmänheten att acceptera övergången.

RÄTTSAKT

Kommissionens grönbok av den 31 maj 1995 om praktiska åtgärder vid införandet av den gemensamma valutan [KOM(1995) 333 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

I grönboken talas inledningsvis om fördelarna med den ekonomiska och monetära unionen: strikta makroekonomiska ramar, stabiliserande i internationella valutasammanhang, avskaffande av snedvridande valutaeffekter på den inre marknaden, öppenhet i fråga om priser etc.

REFERENSSCENARIO FÖR ÖVERGÅNGEN TILL DEN GEMENSAMMA VALUTAN

Tre huvudkriterier bör vara avgörande för valet av scenario för övergången till den gemensamma valutan: teknisk genomförbarhet, överensstämmelse med fördraget samt enkelhet och flexibilitet till en lägre kostnad. Kommissionen har valt ut ett scenario i tre etapper (i stället för till exempel en generell övergång). Övergången bör

  • vara så kort som möjligt för att minska riskerna för förvirring, vilket skulle kunna minska processens trovärdighet och aktörernas övertygelse när det gäller att genomföra den,
  • ske enligt ett antal väl avgränsade etapper där betydande framsteg görs under varje etapp,
  • minimera kostnaderna för övergången genom att genomföra definitiva ändringar, och
  • inge förtroende hos allmänheten och ge människor möjlighet att vänja sig vid den gemensamma valutan.

Referensscenariots tre etapper svarar mot fördragets innehåll, anda och logik:

  • Inrättandet av den ekonomiska och monetära unionen (etapp A).
  • Det faktiska inledandet av EMU och uppkomsten av en kritisk massa av transaktioner i ecu (etapp B).
  • Allmän användning av den gemensamma valutan (etapp C).

Det praktiska genomförandet skulle underlättas om de avsedda åtgärderna för varje etapp om möjligt kunde vidtas som planerat. De berörda offentliga myndigheterna (rådet, kommissionen, Europeiska monetära institutet/ Europeiska centralbanken, medlemsstaterna) måste snarast möjligt sända tydliga signaler till de olika aktörerna för att få dem att inse att EMU är nära förestående och därmed få i gång de nödvändiga förberedelserna.

Etapp A: Inrättandet av den ekonomiska och monetära unionen (EMU)

Etapp A inleds med rådets beslut om att inträda i en monetär union i enlighet med det förfarande som avses i fördraget (artiklarna 121 och 123). Målet med denna etapp är att vidta de åtgärder och beslut som krävs för att inleda EMU i etapp B, bl.a. genom införandet av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). ECBS ska i samarbete med bank- och finanssektorn börja införa de operativa medel som behövs för att genomföra penning- och valutapolitiken i ecu från början av nästa etapp. Enligt de bedömningar som gjorts hittills bör dessa förberedelser genomföras inom högst tolv månader.

För att skapa en definitiv dynamik, bör rådet samtidigt meddela ett slutligt datum då den gemensamma valutan ska vara införd (senast fyra år efter att etapp A inleddes). I grönboken rekommenderas även att vissa åtgärder vidtas i början av etapp A, bl.a. följande:

  • Antagande av rättsliga ramar för införande av den gemensamma valutan i början av etapp B. Dessa ramar ska innefatta bl.a. villkoren för användning av den nya valutan i de olika sektorerna och valutans förhållande till de nationella valutorna, varaktigheten av kontrakt och rättsliga skyldigheter, lagstiftning om behörighet för finans- och skattemyndigheter att kräva betalning i ecu från början av etapp B.
  • Fastställande av de särskilda egenskaperna och tekniska specifikationerna för sedlar (castellanodeutschenglishfrançais)och mynt (castellanodeutschenglishfrançais)i ecu, så att automater och informationssystem kan anpassas. Beslutet om att inleda tillverkningen av sedlar och mynt bör fattas av de behöriga myndigheterna (EMI, nationella penningpolitiska myndigheter).
  • Införande av en nationell styrstruktur i varje land för övergången till den gemensamma valutan, med representanter för samtliga berörda aktörer (förvaltningar, centralbanker, den privata sektorn, konsumenter). Dessa ska utarbeta en anpassningsplan för den offentliga sektorn på nationell och lokal nivå. En lämplig samordning ska genomföras på EU-nivå.
  • Fastställande av en övergripande övergångsplan för bank- och finanssektorn i alla länder, som anger hur snabbt och på vilket sätt den tekniska anpassningen bör genomföras i sektorn. I planen ska ett antal tekniska bestämmelser fastställas, som är nödvändiga för en smärtfri övergång (kapitalmarknaderna och deras infrastrukturer - notering, avräkning, leverans, förvaring - samt storskaliga betalningssystem).

Detta åtgärdspaket bör utformas i förväg och några av åtgärderna bör lämpligen antas innan etapp A börjar. Under hela denna etapp kan privata aktörer på frivillig grund fortsätta sina förberedelser för att underlätta övergången till den gemensamma valutan.

Etapp B: Det faktiska inledandet av EMU och uppkomsten av en kritisk massa av transaktioner i ecu

Enligt fördraget inleds etapp B med att rådet oåterkalleligen låser växelkurserna (castellanodeutschenglishfrançais) mellan de deltagande ländernas valutor och genom att ECBS tar över den gemensamma penningpolitiken. Ecun definieras därmed inte längre som en korgvaluta och blir en självständig valuta, där varje deltagande nationell valuta blir en perfekt ersättning för ecun, under en annan benämning, i respektive land. Låsningen av växelkurserna för ecun ska inte i sig påverka ecuns externa värde. Förhållandet mellan korg-ecun och den gemensamma valutan ecu är 1:1. De officiella valutamarknaderna för de deltagande nationella valutorna försvinner helt och hållet.

Denna etapp ska vara i högst tre år. För att stärka trovärdigheten för EMU:s oåterkalleliga karaktär anser kommissionen att det är viktigt att snabbt och kraftfullt införa den gemensamma valutan genom att omedelbart åstadkomma en kritisk massa av transaktioner i ecu. Detta kräver en inledande övergång i bank- och finanssektorn, i vilken man sedan har högst tre år på sig att slutföra övergången för resten av verksamheterna och systemen.

Definitionen av denna kritiska massa bör preciseras i samråd med banksektorn och EMI, som är det organ som ansvarar för att utarbeta ramarna för den gemensamma penningpolitiken. Kommissionen ser emellertid gärna att denna definition blir så bred som möjligt och att den omfattar åtminstone den gemensamma penning- och valutapolitiken, interbank-, penning-, valuta- och kapitalmarknaderna, nyemitterade skuldinstrument och storskaliga betalningssystem:

  • Penning- och valutapolitiken i ecu bör fastställas och genomföras i den gemensamma valutan från början av denna etapp. ECBS ska genomföra sina transaktioner i ecu med alla penningpolitiska aktörer (nationella centralbanker, banker) och i samband med alla berörda instrument (refinansiering, öppna marknaden och, mer allmänt, transaktioner på kort sikt). ECBS valutatransaktioner ska dessutom genomföras uteslutande i ecu gentemot valutor utanför EMU (dollar, yen etc.). Avräkning av penningpolitiska transaktioner ska göras genom betalningssystemet Target som genom EMI:s försorg ska vara i drift i slutet av 1996.
  • Nyemitterade skuldinstrument ska ställas ut i ecu i början av etapp B i den mån det är tekniskt möjligt. Detta gäller instrument riktade till institutionella investerare och sådana instrument som förfaller efter starten av etapp C. Privata emittenter kan välja att följa samma strategi.
  • Interbank-, penning- och kapitalmarknaderna påverkas av den gemensamma valutapolitiken och globaliseringen på dessa marknader innebär att de måste kunna arbeta i ecu från det att etapp B inleds. Denna övergång omfattar främst skattkammarväxlar och obligationer samt derivat av dessa. Samtliga aktörer på dessa marknader (banker, investeringsfonder, försäkringsbolag, institutionella investerare, mäklare) ska arbeta i ecu liksom de storskaliga betalningssystemen (Target och Europeiska bankföreningens privata överföringssystem för ecu), som bör kunna behandla storskaliga betalningar i ecu.

Uppkomsten av en kritisk massa i ecu skulle i det här skedet få en mängd följder för större grupper av användare eftersom nationella valutor ska fortsätta att användas mellan bankerna och flertalet av deras kunder (företag, konsumenter) fram till etapp C. Situationen blir därför följande:

  • För bankerna och finansinstituten kommer övergången till den gemensamma valutan att ske via den gemensamma penning- och valutapolitiken, kapitalmarknaden och tillhörande avräkningssystem. Den kritiska massan gäller alltså främst enhetliga marknadsaktiviteter som kan behandlas enligt särskilda förfaranden. Övergången för övriga informations- och förvaltningssystem ska ske under etapp B enligt den övergripande planen och med hjälp av en decentraliserad metod som samordnas av de berörda myndigheterna. Banktjänster för privatpersoner rör visserligen en betydande mängd transaktioner, men till ett begränsat värde, och övergången i denna sektor kommer därför att genomföras först när de nationella betalningssystemen är tillräckligt väl förberedda.
  • Offentliga myndigheter kommer att ha en ledande roll under etapp B enligt den anpassningsplan som fastställts av de nationella styrstrukturerna under föregående etapp. Det ska också vara möjligt att betala vissa skatter i ecu. Mer allmänt bör större offentliga utgifter på ett så tidigt stadium som möjligt betalas i ecu och även den nationella budgeten bör så tidigt som möjligt utarbetas i ecu. De nationella myndigheterna bör också kontinuerligt genomföra informationskampanjer.
  • I andra privata verksamheter än banker kan aktörerna om möjligt genomföra vissa transaktioner i ecu. De företag som är mest aktiva i internationell handel kan välja att helt eller delvis snabbt övergå till ecu under etapp B. Övriga företag kommer troligen att vara mindre motiverade att gå över till den gemensamma valutan i ett så tidigt skede.
  • Konsumenterna kommer att fortsätta att använda nationella valutor på grund av den relativa bristen på betalningsmedel i ecu. Konkurrensen och allmänhetens efterfrågan kan emellertid innebära att vissa privata aktörer snabbt inför en rad tjänster i ecu. En sådan utveckling är dock beroende av att betalningssystemen klarar av transaktioner i ecu. Mer generellt kommer både privata och offentliga initiativ att systematiskt öka allmänhetens kunskap - till exempel genom dubbel prismärkning.

Etapp C: Allmän användning av den gemensamma valutan

Denna etapp ska aviseras i början av etapp A. Den kan dock inledas långt före det angivna datumet om rådet (stats- och regeringscheferna) bedömer att omständigheterna är tillräckligt gynnsamma. Etappen ska vara tillräckligt länge för att man ska hinna byta ut alla sedlar och mynt, dvs. några veckor. Den markerar slutet på införandet av den gemensamma valutan och karakteriseras av följande utveckling:

  • Sedlar och mynt byts ut.
  • Ecun är det enda lagliga betalningsmedlet.
  • Övergången för banker och finanssystemet avslutas och samtliga betalningsmedel (överföringar, checkar, kort) omräknas i ecu tillsammans med de nationella avräkningssystemen.
  • Transaktioner inom den privata sektorn utöver banker genomförs uteslutande i ecu.

Själva den faktiska övergången bör planeras noggrant. I vissa fall (omprogrammering av kassaapparater, uttagsautomater och försäljningsautomater) kommer den att börja långt i förväg med information om de tekniska specifikationerna för sedlar och mynt så att datorer och program kan anpassas. Den kommer att genomföras på så kort tid som möjligt för att undvika att dubbla valutor är i omlopp för länge. De gamla valutorna kommer att kunna växlas mot ecu utan kostnad hos de nationella centralbankerna under en period som fastställs i respektive medlemsstat.

Med tanke på att detta är en mycket omvälvande förändring utan motstycke anser kommissionen att det är fullt rimligt att räkna med en längsta tidsperiod på fyra år från det att EMU inleds (etapp A) till det att den gemensamma valutan används i allmänna sammanhang (etapp C). Denna tidsperiod kommer förmodligen dessutom att kortas något eftersom den till stor del beror på behovet att förbereda allmänheten och de tekniska kraven (den tid som krävs för förberedelser inom banksektorn och för tillverkning av sedlar och mynt i ecu).

Det är svårt att redan nu säga exakt hur mycket tid som kommer att krävas för att låta allmänheten vänja sig vid den gemensamma valutan eller hur lång tid det kommer att ta att genomföra de nödvändiga tekniska anpassningarna. Om myndigheterna emellertid är villiga att börja förberedelserna redan innan etapp A inleds och den kritiska massan är tillräckligt stor kan tidsåtgången för etapp B minskas. Kommissionen föreslår därför att de tidsperioder som anges i scenariot betraktas som längsta perioder och att datumen som fastställs av rådet ses som senaste datum.

DE OLIKA AKTÖRERNAS ROLL

Grönboken innehåller en sektorsanalys av referensscenariots konsekvenser för de större kategorierna användare av den gemensamma valutan. Detta första försök till en helhetsutvärdering åtföljs av en uppmaning att höra alla berörda parter i syfte att granska eller förbättra det föreslagna referensscenariots genomförbarhet.

Grönbokens strategi för övergången till den gemensamma valutan är avsedd att minimera de olika typer av besvär som upplevs av olika användare vid olika tillfällen till följd av denna stora omvälvning. De olika aktörerna berörs i olika hög grad och ibland vid skilda tillfällen under var och en av etapperna. Målet är att i god tid mobilisera nyckelsektorerna genom att genomföra de ändringar som är absolut nödvändiga för att åstadkomma en smidig övergång till den gemensamma valutan för aktörerna och gå över till etapp C. Ett fullständigt genomförande av referensscenariot får inte ta mer än fyra år och kommer att påverka samtliga valutaanvändare.

Bank- och finanssektorn kommer att vara en av de första som berörs av den gemensamma penning- och valutapolitiken i ecu, som kommer att omfatta marknadstransaktioner och tillhörande system i början av etapp B. I grönboken redogörs för de olika tekniska konsekvenserna av denna övergång för banksystemet, som under hela etappen kommer att delta ur alla tekniska aspekter (först kapitalmarknaden, därefter betalningssystemen och allmän redovisning och sedan kunder). I grönboken förespråkas en samordnad strategi, till exempel genom detaljerade övergångsplaner utarbetade under ledning av nationella myndigheter och organisationer, för att garantera enhetliga och synkroniserade förberedelser. För kunder och privatpersoner kommer den gemensamma valutan att införas först under etapp C när sedlar och mynt i ecu ges ut. Kommissionen kommer att hålla diskussioner med banker, finansinstitut och användare av betalningssystemen under etapp B för att klargöra begreppet kritisk massa, övergångsplanernas räckvidd, följderna för marknaderna och betalningssystemens kompatibilitet och mer allmänt för att ta del av parternas reaktioner och förslag angående grönboken.

Offentliga myndigheter kommer också att spela en betydande roll vid införandet av den gemensamma valutan, både på nationell nivå och EU-nivå. Det är många områden som berörs: lagändringar, nyemissioner i ecu i början av etapp B, möjlighet att ta emot vissa betalningar, bland annat skatter, i ecu under etapp B, införande av den gemensamma valutan i budgetsammanhang, systematisk information till medborgarna, till exempel genom dubbel prismärkning etc. För att på ett konkret sätt säkra denna nödvändiga styrkraft, som är en förutsättning för att skapa förtroende hos ekonomiska aktörer och medborgare, föreslår kommissionen att det bildas arbetsgrupper för konsekvenserna av införandet av ecun för EU-myndigheterna. De nationella myndigheterna uppmanas att vända sig till kommissionen för att utbyta åsikter om de olika projekten för att på så sätt underlätta en problemfri övergång till den gemensamma valutan.

Företagen kommer i regel inte att beröras av övergången förrän under etapp C. Så tidigt som möjligt bör de dock fundera över vilka strategier de ska tillämpa när det gäller övergången till den gemensamma valutan så att kärnverksamheten påverkas så lite som möjligt (kontanthantering, försäljning, bokföring, likviditet, skatter, personaladministration etc.). I vissa fall (inomeuropeisk handel) kan det till och med vara av intresse att börja använda ecun redan under etapp B, särskilt för de företag som i stor utsträckning utnyttjar kapitalmarknaden. Detta kan även ge dem betydande handelsfördelar. Kommissionen föreslår att varje enskild yrkesorganisation så snabbt som möjligt utser en kontaktperson för den gemensamma valutan som ska informera medlemsföretagen om dessa frågor och att varje medlemsstat upprättar strukturer för en dialog med den privata sektorn i dessa frågor för att samla all den information och kunskap som krävs för en lyckad övergång.

Konsumenterna kommer i stor utsträckning att avgöra hur framgångsrik övergången till den gemensamma valutan blir, trots att de rent faktiskt inte kommer att beröras förrän under etapp C när sedlar och mynt i ecu sätts i omlopp och de nationella valutorna dras tillbaka för gott. Det är viktigt att medborgarna förbereds ordentligt genom att både offentliga och privata aktörer vidtar lämpliga åtgärder (till exempel genom att främja dubbel prismärkning under etapp B) och genom att ett tillräckligt rättsskydd garanteras under etapp C (till exempel gällande innehållet i den information som ges till kunderna, avrundningsregler i samband med omräkningen mellan ecu och nationella valutor). Kommissionen tänker intensifiera dialogen med konsumentorganisationerna för att skapa samförstånd med övriga användargrupper om möjligheten till gemenskapsregler om dubbel prismärkning.

DEN RÄTTSLIGA RAMEN FÖR ECUN

Valutaanvändarnas rättssäkerhet är en av de främsta prioriteringarna när det gäller att lyckas med det allmänna införandet av ecun. I grönboken analyseras fem huvudsakliga osäkerhetsfaktorer som fortsätter att prägla införandet av den gemensamma valutan:

  • Ecuns rättsliga ställning under etapp B.
  • Den rättsliga ställningen för nationella valutor som ecuvalörer under etapp B.
  • Den gemensamma valutans rättsliga ställning under etapp C.
  • Den nödvändiga varaktigheten av kontrakt som gäller vid tidpunkten för övergången till etapp B respektive C.
  • Juridiska frågor gällande sedlar i ecu (förfalskning etc.).

Varaktighet av rättsliga åtaganden är den gällande principen vid övergången till den gemensamma valutan. För att garantera stabila rätts- och kontraktsförhållanden vill kommissionen att medlemsstaterna meddelar till kommissionen vilka rättsliga åtgärder som krävs för att ecun ska kunna användas på samma villkor som de nationella valutorna från och med början av etapp B. På det sättet kan kommissionen lägga fram nödvändiga lagförslag för att säkra rättssäkerheten för användarna av den nya gemensamma valutan.

KOMMUNIKATION

Kommunikation är en avgörande faktor för att åstadkomma ett lyckat införande av den gemensamma valutan, något som i dag omgärdas av mycket tvivel och okunskap. För att säkra allmänhetens stöd när det gäller EU-fördragets målsättning med en gemensam valuta är det viktigt att tillämpa en övergripande kommunikationsstrategi som anpassas till var och en av EMU:s etapper och riktas till alla större användargrupper. Syftet med denna åtgärd är att stimulera de nödvändiga tekniska förberedelserna i den privata sektorn och inom de offentliga myndigheterna och att främja allmänhetens godtagande av den nya europeiska valutan. Detta kommunikationsprogram kommer att genomföras i en mängd former (information i skolorna och i samband med yrkesutbildning, tidningsartiklar, tv- och radiosändningar etc.) och anpassas efter de olika aktörerna.

Senast ändrat den 02.10.2002
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början