RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Euron och den internationella ekonomin

Genom förevarande arbetsdokument önskar kommissionen lägga fram en första analys av de effekter euron troligen får på utvecklingen av den internationella ekonomin och framför allt på det internationella valutasystemet.

RÄTTSAKT

Kommissionens arbetsdokument av den 23 april 1997 om yttre aspekter på Ekonomiska och monetära unionen [SEK(97) 699 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Med tanke på euroområdets ekonomiska betydelse kommer införandet av den gemensamma valutan att få omfattande konsekvenser, inte bara för de medlemsstater som inte deltar, utan även för tredjeländer. Denna yttre aspekt på euron diskuteras alltmer inom internationella organ som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella valutafonden (IMF).

Om alla 15 medlemsstater ingick i euroområdet skulle följande gälla för Ekonomiska och monetära unionen (EMU):

  • Mätt i ekonomi och handel skulle EMU vara jämförbar med USA och större än Japan.
  • Om man räknar bort handeln mellan medlemsstaterna skulle euroområdets öppenhet vara 10,2 procent, vilket är likvärdigt med USA:s och Japans nivåer.
  • Den ökande samstämmigheten i medlemsstaternas konjunkturcykler, som en ökad samordning av den ekonomiska politiken resulterar i, kommer att innebära att den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet får allt större betydelse för omvärlden.
  • När spänningarna mellan de europeiska valutorna försvinner (spänningar som kunde bero på externa chocker) kommer den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet att bli mindre känslig för växelkursfluktuationer.

När EMU genomförs kommer den europeiska finansmarknaden att integreras fullständigt:

  • Utveckling av ett effektivt system för gränsöverskridande betalningar (TARGET) som binder samman olika finanscentra.
  • Harmonisering av ekonomiska instrument och konvergens mot de allra effektivaste finansieringsformerna.
  • En gemensam valutamarknad med ökad konkurrens mellan banker och finansiella mellanhänder.
  • Valutariskerna mellan de deltagande länderna försvinner.

Trots öppnandet av finansmarknaderna kan man räkna med att vissa nationella särdrag på finansmarknaderna finns kvar.

Användningen av euron på de internationella marknaderna kommer sannolikt att få ett uppsving på grund av EMU:s storlek, valutastabiliteten och den stora finansmarknad EMU stöder sig på.

Som handelsvaluta kommer euron inte bara att användas i Europeiska unionens direkta affärsförbindelser, utan i viss mån även i transaktioner som inte rör EU-länderna.

Tack vare Europeiska centralbankens (ECB) oberoende och stabilitetsinriktade politik kommer euron att bli en viktig reservvaluta och spela en stor roll i globala portföljinvesteringar. Även om dessa faktorer kommer att öka privata investerares intresse för euron är det svårt att förutsäga vilken betydelse den kommer att få i sammansättningen av privata portföljer.

Euron kommer stegvis att omvandlas till en stor internationell valuta. Omvandlingen bör först märkas i länder som EU har nära ekonomiska förbindelser med.

När euron internationaliseras får ECB:s interventioner internationella effekter. I början kommer internationaliseringen att försvåra genomförandet av penningpolitiken på grund av yttre aktörers beslut som påverkar penningmängden.

Vid övergången till euron finns en risk för instabila växelkurser mellan euron och andra stora valutor under en tid. Skälen till detta är följande:

  • Oro över ECB:s framtida penningpolitik, det vill säga ECB:s plats i centrum av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Att banken föreskrivs oberoende och prisstabilitetsmål bör dock omedelbart göra dess penningpolitik trovärdig.
  • Ett eventuellt överskott av dollar i centralbankernas valutareserver. Eftersom centralbankerna är fullt medvetna om vilka effekter deras transaktioner kan få på valutamarknaden kan man vänta sig att eventuella insatser för att minska dollaröverskotten kommer att ske stegvis och i nära samråd.
  • Ändringar i privata portföljer efter att euron införts är en komplicerad fråga. De olikverkande effekterna bör dock på det globala planet ta ut varandra.

På lång sikt kommer växelkurserna i första hand att fastställas av grundläggande ekonomiska faktorer (tillväxt, inflation, produktivitetsutveckling, budgetsaldon och betalningsbalans med mera). Dessa påverkas i sin tur både av EU:s ekonomiska politik och av den ekonomiska politik EU:s samarbetsparter bedriver.

Fördragets ekonomisk-politiska ramar bör möjliggöra flexibla monetära förhållanden samtidigt som valutakursen hålls på en bra nivå. EU:s ekonomiska politik utgör alltså en relevant referenspunkt i internationella ekonomiska förbindelser.

När EMU förverkligas bör det medföra en kraftig utveckling av det internationella valutasystemet. Framför allt bör det bli mer symmetriskt, det vill säga de potentiella vinsterna av makroekonomisk samordning fördelas jämnare mellan samarbetsparterna.

Slutligen kommer EMU också att påverka arbetet inom internationella institutioner som IMF (ekonomisk övervakning m.m.). Frågor som rör EU:s representation i dessa organ måste undersökas, och de nuvarande metodernas överensstämmelse med fördragsbestämmelserna måste kontrolleras.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen - Euroområdet i världsekonomin - Utvecklingen under de tre första åren [KOM(2002) 332 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

I detta meddelande redogörs för Ekonomiska och monetära unionens (EMU) och euroområdets första tre år i världsekonomin.

Senast ändrat den 23.06.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början