RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Utvidgning av euroområdet: Anpassning av röstetalen i ECB-rådet

Genom denna beslut införs ett rotationssystem för röstning inom ECB-rådet Målet är att ta hänsyn till det ökande antalet chefer efter hand som de nya medlemsstaterna inför euron.

RÄTTSAKT

Beslut 2003/223/EG av rådet på stats- eller regeringschefsnivå av den 21 mars 2003 om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken [Europeiska unionens officiella tidning L 83 av den 1 april 2003].

SAMMANFATTNING

Denna beslut fastställer reglerna för röstning i Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet). Det inför sålunda ett rotationssystem för röstning för att möjliggöra snabbt och effektivt beslutsfattande.

ECB-rådet

ECB-rådet är ett av Europeiska centralbankens beslutande organ; de två andra är direktionen och allmänna rådet.

ECB-rådet är det viktigaste beslutande organet. Det fastställer särskilt eurozonens finanspolitik.

Utöver detta, består ECB-rådet av sex direktionsledamöter och cheferna för de nationella centralbankerna för de medlemsstater som infört euron. Antalet chefer ökar sålunda varje gång en ny medlemsstat antar euron.

Ett rotationssystem med röster per grupp

Från och med den dag då antalet medlemmar i ECB-rådet överstiger 21 kommer omröstningsreglerna att anpassas.

Det totala antalet rösträtter begränsas sålunda till 21. De sex medlemmarna i direktionen behåller en permanent rösträtt. Centralbankscheferna delar resterande 15 rösträtter, som fördelas enligt ett rotationssystem.

Centralbankscheferna indelas sedan i grupper, som skiljer sig åt med avseende på rösträttsfrekvensen för gruppernas medlemmar. Grupperna indelas enligt en rangordning av medlemsstaterna och de nationella centralbankerna. Rangordningen baseras på:

  • medlemsstatens andel i den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris (BNPm);
  • andelen i den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten i medlemsstater i eurozonen.

Dessa indikatorer säkerställer objektivitet genom att de så objektivt som möjligt beaktar ekonomins relativa storlek och erkänner den finansiella sektorns särskilda betydelse i en medlemsstat som antagit euron.

Dessutom fastställer denna förordning två steg i inrättandet av systemet med röstrotation.

Steg I: Rösträtt från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 15

Från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 15 och så länge det är lägre än 22, delas centralbankscheferna upp i två grupper. Den första gruppen utgörs av centralbankscheferna i de fem medlemsstater som har de största andelarna av den totala vikten enligt de ovan angivna kriterierna. Den andra gruppen består av de övriga centralbankscheferna.

De fem centralbankscheferna i den första gruppen har sålunda tillsammans fyra rösträtter, övriga centralbankschefer tillsammans elva rösträtter. Rösträttsfrekvensen för centralbankscheferna i den första gruppen får inte vara lägre än rösträttsfrekvensen för dem i den andra gruppen.

Steg II: Rösträtt med mer än 22 centralbankschefer

Från och med den dag då antalet centralbankschefer uppgår till 22, delas de upp i tre grupper. Den första gruppen består av centralbankscheferna i de fem nationella centralbanker som har de största andelarna av den totala vikten av ekonomin i euroområdet. Den andra gruppen består av hälften av det totala antalet centralbankschefer. Centralbankscheferna i denna grupp utgörs av de nationella centralbankerna i de medlemsstater som intar dessa positioner enligt klassificeringen av länderna på grundval av de tidigare angivna kriterierna. Den tredje gruppen består av de övriga centralbankscheferna.

Den första gruppen tilldelas sedan fyra rösträtter, den andra åtta och den tredje tre. När det finns 27 medlemsstater i euroområdet kommer rösträttsfrekvensen i den första gruppen att vara 80 %, i den andra 57 % och i den tredje 38 %.

Inom varje grupp har centralbankscheferna ha rösträtt för en lika lång tidsperiod. ECB-rådet beslutar om de tekniska åtgärder som krävs för genomförandet av denna princip.

Anpassning till den ekonomiska utvecklingen och framtida förändringar

Varje gång antalet centralbankschefer ökar eller beräkningen av total BNPm ändras, vilket skall göras vart femte år, anpassas gruppernas sammansättning till de eventuella ändringarna. Denna eventuella anpassning börjar gälla den dag då centralbankscheferna blir medlemmar i ECB-rådet.

De beslut som behövs för att genomföra de tekniska detaljerna i rotationssystemet antas, med avvikelse från de nya omröstningsreglerna, av två tredjedelar av samtliga medlemmar i ECB-rådet, oberoende av om de innehar rösträtt eller ej vid tiden för beslutet.

Bakgrund

Innan de kunde införa euron, behövde medlemsstaterna uppfylla ett visst antal ekonomiska och finansiella villkor som kallas konvergenskriterier.

I nuläget uppfyller endast 17 medlemsstater av 27 dessa villkor och därför har kunnat anta euron som enda valuta. De andra medlemsstaterna har undantag ända tills de uppfyller kriterierna. Som påminnelse, utgör Förenade kungariket och Danmark undantag, eftersom de i nuläget inte har för avsikt att anta euron.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Dag för ikraftträdande Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2003/223/EG

Efter ratificering av medlemsstaterna

-

EUT L 83, 21.10.2005

Senast ändrat den 13.07.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början