RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Malta

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Rapport från kommissionen [KOM(1999) 69 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(1999) 508 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2000) 708 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1751 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1407 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1206 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I rapporten från oktober 1999 noteras att Malta har gjort små framsteg i förberedelserna inför deltagandet i Ekonomiska och monetära unionen (EMU).
I rapporten från november 2000 bedömer kommissionen att Malta har gjort framsteg när det gäller antagandet av gemenskapens regelverk, framför allt i fråga om centralbankens finansiering av den offentliga sektorn.
I rapporten från november 2001 nämns inga särskilda framsteg i antagandet av regelverket för EMU.
I rapporten från oktober 2002 gör kommissionen bedömningen att Malta har gjort framsteg när det gäller antagandet av regelverket för EMU, i synnerhet i fråga om förbudet mot centralbankens direkta finansiering av den offentliga sektorn och centralbankens oberoende.
I rapporten från november 2003 konstaterar kommissionen att Malta respekterar de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna och att landet är i stånd att tillämpa regelverket från anslutningsdagen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Den tredje fasen av EMU inleddes den 1 januari 1999. Detta datum innebar djupgående förändringar för samtliga medlemsländer, även för de som inte ingick i euroområdet från början.

På det ekonomiska planet är samordningen av den ekonomiska politiken (nationella konvergensprogram, allmänna ekonomiska riktlinjer, multilaterala förfaranden för övervakning och förfarandet vid alltför stora underskott) av central betydelse. Alla länder ska respektera stabilitets- och tillväxtpakten. De ska avstå från direkt centralbanksfinansiering av underskott i den offentliga sektorn och från prioriterad tillgång till finansiella institutioner för offentliga myndigheter. De ska även se till att kapital kan röra sig fritt på en avreglerad marknad.

De medlemsländer som inte ingår i euroområdet bedriver en självständig monetär politik och deltar, med vissa begränsningar, i Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Centralbankerna ska vara oberoende och ha prisstabilitet som huvudmål. Den gemensamma växelkurspolitiken, slutligen, anses av alla medlemsländer vara av gemensamt intresse. Medlemsländerna måste kunna delta i den nya växelkursmekanismen.

Även om anslutningen innebär att ett land accepterar målen för med EMU, så är det inte en förutsättning att landet uppfyller konvergenskriterierna. Dessa kriterier visar emellertid om den makroekonomiska politiken är stabilitetsinriktad. Därför måste alla medlemsländer uppfylla dem i god tid och på ett bestående sätt.

BEDÖMNING

Rapporten med uppdateringen av kommissionens yttrande över Maltas ansökan om medlemskap som kommissionen antog i februari 1999 innehöll följande slutsats: "Malta måste dessutom visa på framsteg när det gäller skapandet av ett stabilt och sunt makroekonomiskt klimat och det fortsatta genomförandet av reformer och liberalisering." År 1999 var EU fortfarande den viktigaste exportmarknaden för Malta med över hälften av den totala exporten. I rapporten från 2001 görs bedömningen att Malta har gjort en återhämtning i jämförelse med genomsnittet i EU. Bruttonationalprodukten (BNP) per invånare låg på 53 %. Den privata sektorns betydelse i ekonomin har långsamt vuxit sedan 1997 och sektorn har visat prov på dynamik när det gäller att skapa sysselsättning, men den offentliga sektorn står fortfarande för en stor del av den totala sysselsättningen. Malta har en mycket öppen ekonomi som kännetecknas av en god handelsintegration med EU.

När det gäller konjunkturen låg den reala BNP-tillväxten på något över 4 % under 1998 och på 4,2 % för 1999. Den reala bruttonationalprodukten ökade med 5 % under 2000, framför allt till följd av en stark inhemsk efterfrågan. Efter de goda resultaten under 2000 försämrades Maltas ekonomi under den första halvan av 2001 och föll med 1,2 % på årsbasis, framför allt på grund av den försämrade internationella konjunkturen. I reala tal steg BNP med i genomsnitt 3,4 % under perioden 1997-2000. I rapporten från 2003 konstateras att den ekonomiska aktiviteten har varit fortsatt låg till följd av den svaga externa efterfrågan och nedgången i turistnäringen. Tillväxten blev positiv igen under 2002 med en tillväxttakt på 1,2 %. Under första kvartalet 2003 föll BNP med 1,9 % på årsbasis.

Läget för de offentliga finanserna har varit svårt under hela granskningsperioden. Budgetunderskottet uppgick till 11 % av BNP under 1998 - under 1995 var det endast 4 %. Regeringen har åtagit sig att minska underskottet till 4 % av BNP före 2004. Underskottet kunde minskas till 7,8 % 1999 och till 7 % under 2000. Underskottet minskade till följd av ökade skatteintäkter och bromsade utgifter. I oktober 2001 presenterade regeringen sitt första ekonomiska program inför anslutningen för Europeiska kommissionen. Detta ingår i kommissionens förfarande för budgetövervakning under föranslutningsperioden. Underskottet i den offentliga förvaltningen uppvisade en sjunkande trend, men denna bröts under 2001. Under perioden minskade underskottet i den offentliga sektorn från 10,7 %under 1997 till 7 % under 2000. Bruttoskuldkvoten har ökat konstant sedan 1999 och låg 2001 nära 66 % av BNP mot 56,1 % för 1998. I 2003 års rapport konstateras att underskottet i den offentliga sektorn minskat något, från 6,8 till 6,2 % mellan 2001 och 2002. Den offentliga sektorns växande skuld, som uppgick till 66,6 % av BNP i slutet av 2002, har lett till betydligt högre räntebetalningar.

Inflationen föll till 2,4 % under 1998 och låg på den relativt låga nivån 2,1 % under 1999. Under 2000 ökade den genomsnittliga inflationen något till 2,4 %. Ett flertal skatte- och budgetåtgärder fick inflationen att öka till 2,5 % under 2001. I rapporten från 2002 noteras att inflationen i genomsnitt har legat på en relativt låg nivå. Den kontroll som till viss del utövas på priserna har hållit nivån nere på konstlad väg. I slutet av 2001 tog prisökningarna emellertid fart igen, framför allt på grund av livsmedelspriserna. Den genomsnittliga inflationstakten över 12 månader sjönk till 2,2 % under 2002.

I fråga om växelkursen är den maltesiska liran sedan 1989 knuten till en korg med tre valutor: ecu, brittiska pund och US-dollar. Denna koppling har anpassats med hänsyn till införandet av euron den 1 januari 1999. Centralbankens huvudmål är växelkursstabilitet. Mellan mars 1999 och mars 2000 steg den maltesiska liran med 5,7 % i förhållande till euron. Myndigheterna med ansvar för monetär politik ändrade den 23 augusti 2002 viktningen mellan valutorna i korgen för den maltesiska liran. Viktningen är nu 70 % för euron, 20 % för det brittiska pundet och 10 % för US-dollarn. I rapporten från 2003 konstateras att även om den maltesiska liran har deprecierats i förhållande till euron, så har detta bara haft en begränsad effekt på importpriserna.

I fråga om bytesbalansen har en försvagad inhemsk efterfrågan lett till att underskottet har krympt i förhållande till de tidigare mycket höga nivåerna. Underskottet krympte under 1999 till 3,5 % av BNP, jämfört med 5,6 % under 1998, men växte under första halvåret 2000 till 14,8 % av BNP. I rapporten från 2002 görs bedömningen att underskottet i bytesbalansen fortfarande är betydande. I 2003 års rapport görs uppskattningen att underskottet i bytesbalansen sjönk till 3,9 % av BNP under 2002.

När det gäller strukturreformerna har regeringen antagit en plan för avveckling av avgiftssystemet. I programmet ingår även strukturreformer för de offentliga utgifterna, privatiseringar och omstrukturering av den offentliga sektorn. Regeringen har engagerat sig i ett antal betydande strukturreformer. Ett program för omstrukturering av industrin inleddes i slutet av 1999 och omfattade bland annat åtgärder för att avskaffa de skyddsmekanismer som den maltesiska industrin gynnades av. Avreglering av handeln var ett viktigt inslag i den ekonomiska politiken, även om vissa sektorer ändå fortfarande är starkt skyddade. Inom flera sektorer är det statliga stödet fortfarande omfattande. Under 2000 har flera betydelsefulla strukturreformer inletts progressivt. Avregleringen av handeln har fortsatt och importavgifterna har avskaffats. Regeringen har gradvis minskat sitt inflytande på ekonomin, även om privatiseringen av vissa offentliga företag försenats. Ett förslag till pensionsreformer väntades under 2001, men man lyckades inte nå fram till något avtal. Liberaliseringen på makroekonomisk nivå skapar nya utmaningar när det gäller avvägningen av den makroekonomiska politiken. I rapporten från 2003 konstateras att framstegen med strukturreformerna har varit ojämnt fördelade. Privatiseringsprocessen fortsatte under 2002 med försäljningen av aktier i Maltas postverk och i Maltas internationella flygplats. Däremot fortsatte man att skjuta den länge väntade reformen av pensionssystemet på framtiden.

Angående centralbankens oberoende noterades i rapporten från 1999 att Maltas centralbank inte var oberoende av regeringen. Finansministern kunde, under vissa särskilda omständigheter, ge centralbanken instruktioner om hur den monetära politiken skulle skötas. Inte heller respekterade Malta fördraget i fråga om centralbankens direkta finansiering av den offentliga sektorn ( castellano deutsch english français ). Ett år senare avskaffades den möjlighet centralbanken hade till direkt finansiering av den offentliga sektorn, ett påtagligt framsteg i antagandet av gemenskapens regelverk. Inga andra framsteg har konstaterats i fråga om möjligheterna att säkerställa centralbankens oberoende. I rapporten från 2001 noteras att förslag till anpassning av lagen om Maltas centralbank till gemenskapens regelverk har utarbetats, men att parlamentet ännu inte har godkänt dem. I utvärderingen från 2002 påpekas att framsteg gjorts i fråga om förbudet mot att centralbanken finansierar den offentliga sektorn direkt och om centralbankens oberoende. I juli 2002 godkände parlamentet den nya lagen om Maltas centralbank. Prisstabilitet är hädanefter huvudmålet för centralbanken och det är förbjudet att bevilja lån till regeringen - huruvida denna ändrade lag överensstämmer med gemenskapens regelverk måste emellertid undersökas. Maltas lagstiftning verkar således med god marginal överensstämma med gemenskapens regelverk för detta kapitel och landet har en administrativ kapacitet som i sin helhet är lämplig. I rapporten från 2003 konstateras att anpassningen till EG:s regelverk är avslutad

Förhandlingarna om detta kapitel avslutades i december 2002. Malta har inte begärt några övergångsbestämmelser. Generellt uppfyller landet de åtaganden man har gjort under anslutningsförhandlingarna.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 19.03.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början