RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Cypern

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens rapport [KOM(1998) 710 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 502 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 702 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1745 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1401 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1202 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I rapporten från november 1998 noterades att Cypern måste förbereda sig ytterligare inför anslutningen till Ekonomiska och monetära unionen (EMU), framför allt ifråga om centralbankens oberoende.
I rapporten från oktober 1999 medgav kommissionen att Cypern hade gjort framsteg i förberedelserna inför EMU, men att det krävdes ytterligare framsteg när det gäller centralbanken och avregleringen av kapitalrörelser.
I rapporten från november 2000 noterades att Cypern hade framskridit när det gäller antagandet av regelverket för EMU, framför allt att i fråga om den offentliga sektorns privilegierade tillträde till finansiella institutioner till följd av avregleringen av räntorna.
I rapporten från november 2001 konstaterade kommissionen att Cypern måste ändra sina institutionella och rättsliga ramar i fråga om EMU före anslutningen.
I rapporten från oktober 2002 erkändes de stora framsteg som hade gjorts sedan den senaste rapporten. Cypern följer på det hela taget EG:s regelverk.
I rapporten från november 2003 konstaterar kommissionen att Cypern respekterar de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna och att landet därför är i stånd att tillämpa EG:s regelverk från anslutningsdagen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EMU:s tredje etapp inleddes den 1 januari 1999. Detta datum är synonymt med genomgripande förändringar för alla medlemsstater, även för dem som inte ingår i euroområdet från start.

Den centrala punkten på det ekonomiska planet är samordningen av ländernas politik (nationella konvergensprogram, allmänna ekonomiska riktlinjer, multilateral övervakning och förfarandet vid alltför stora underskott). Alla länder måste följa stabilitets- och tillväxtpakten, avstå från att låta centralbanken direkt finansiera den offentliga sektorns underskott och ge offentliga myndigheter privilegierat tillträde till finansiella institutioner. De måste dessutom ha fullbordat avregleringen av kapitalrörelser.

De medlemsstater som inte ingår i euroområdet bedriver en självständig penningpolitik och deltar, med vissa begränsningar, i Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Centralbankerna måste vara oberoende och ha prisstabilitet som främsta mål. Växelkurspolitiken anses vara en fråga av gemensamt intresse för alla medlemsstater och alla EU-medlemmar måste vara i stånd att delta i den nya växelkursmekanismen.

När en medlemsstat ansluter sig till EMU måste den ha godtagit målen för EMU, men däremot inte ha uppfyllt konvergenskriterierna på förhand. Dessa kriterier är dock tecken på en makroekonomisk politik med inriktning på stabilitet, varför det är nödvändigt att alla medlemsstater med tiden långsiktigt håller sig till dem.

UTVÄRDERING

Redan i den första regelbundet återkommande rapporten från 1998 uppmärksammade man de cypriotiska myndigheternas arbete med ekonomiska reformer för att förbereda landet inför anslutningen till Europeiska unionen. I rapporten från 2000 konstaterades att Cypern hade gjort vissa framsteg med att anta regelverket för EMU. Sedan dess har ön framskridit ytterligare när det gäller antagandet av regelverkets EMU-avsnitt. De cypriotiska myndigheterna anstränger sig fortfarande för att uppfylla de ekonomiska kraven för anslutning till EU. Ekonomin domineras stort av den privata sektorn. Cypern har en livskraftig marknadsekonomi och bör vara i stånd att möta konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen.

Cyperns konjunktur är god och ön har haft flera år av dynamisk tillväxt. Mellan 1997 och 2001 låg tillväxten i genomsnitt på 4,2 procent per år, tack vare den inhemska efterfrågan men också turismens snabba utveckling. Under 2001 gick den reala BNP-tillväxten långsammare på grund av den dämpade yttre efterfrågan, en tendens som förstärktes av turismens mycket påtagliga tillbakagång efter den 11 september 2001. I rapporten från 2003 konstateras att BNP-tillväxten (2,2 procent) nästan halverades under 2002, i huvudsak till följd av de dåliga resultaten för den externa sektorn, särskilt turistnäringen, som står för ca 20 procent av BNP och sysselsättning. Kommissionen gör bedömningen att tillväxten kommer att bli relativt låg även under 2003.

När det gäller de offentliga finanserna har de offentliga förvaltningarnas underskott ökat. År 1997 uppgick de till 5,2 procent av BNP, till följd av den minskade ekonomiska aktiviteten under 1996 och statens stora utgiftsökningar. På grund av denna försämrade finansiella situation antog myndigheterna 1999 en strategisk budgetsaneringsplan. Syftet med detta program var att minska underskottet till 2 procent av BNP till år 2002 och att nå en budget i balans till år 2005. Under perioden 1998-2001 var de offentliga förvaltningarnas bruttoskuld i förhållande till BNP någorlunda stabil: ca 55,5 procent i genomsnitt. År 2001 minskade den till 54,6 procent. Målet med programmet för budgetsanering är att skuldens andel i förhållande till BNP ska gå nedåt. Till följd av den ekonomiska avmattningen förvärrades budgetläget: underskottet i den offentliga sektorn uppgick till 3,5 procent av BNP 2002, jämfört med prognosen på 2,6 procent. För 2003 är kommissionens prognos att underskottet kommer att överskrida 5 procent av BNP. Regeringen har antagit ett nytt program för budgetsanering, då det gamla blivit inaktuellt.

Man har i stort sett lyckats kontrollera inflationen, som i genomsnitt har uppgått till 2,7 procent. År 2001 föll den till 2 procent från en toppnivå året dessförinnan, 4,9 procent. Huvudorsakerna till att inflationen har hållit sig på en låg nivå är anknytningen till euron, avregleringen av växelkurserna, den ökade konkurrensen på de inhemska marknaderna, budgetsaneringen och avsaknaden av ett verkligt tryck på lönerna. Den förda penningpolitiken har också gjort att man har fått kontroll över inflationen. I 2003 års rapport konstateras att inflationen tog fart igen under 2002 och hamnade på 2,8 procent. Det berodde i huvudsak på interna faktorer, till exempel en höjning av momsen kopplad till harmoniseringen till EU. För 2003 är kommissionens prognos att inflationen kommer att ligga på 4,6 procent, framför allt på grund av skatteharmoniseringen. I augusti 2003 var inflationstakten 2,4 procent på årsbasis.

När det gäller växelkursen har man gjort flera viktiga förändringar av penning- och växelkurspolitiken för att anpassa den till avregleringen av kapitalrörelser. För att göra växelkurssystemet mer flexibelt med hänsyn till de ökade kapitalrörelserna har centralbanken utvidgat fluktuationsmarginalen för centralkursens förhållande till euron till ett band på +/- 15 procent. Det cypriotiska pundet har förblivit i princip stabilt, samtidigt som reserverna har blivit större. I rapporten från 2003 konstateras att pariteten mellan det cypriotiska pundet och euron har varit stabil under 2002 och 2003, trots en högre valutarisk till följd av att fluktuationsbandet i förhållande till euron breddades 2001.

Underskottet i bytesbalansen, som har påverkats kraftigt av energipriser och militära utgifter, har varierat kring ett relativt högt snitt på 4,5 procent av BNP utan tecken på sjunkande tendens. Den blomstrande turismen och det stadigt minskande budgetunderskottet har inte räckt till för att med tiden minska detta underskott i någon märkbar utsträckning. I rapporten från 2003 noteras att underskottet i bytesbalansen, som steg ytterligare till 5,3 procent under 2002, till största del finansierades med det stora inflödet av direktinvesteringar.

När det gäller strukturreformer har det gjorts betydande framsteg när det gäller avreglering av priser och handel samt privatisering. Myndigheterna arbetar också på att göra om det finansiella systemet helt och hållet. Avregleringen av finansmarknaderna har gått framåt, vilket har skapat nya utmaningar för penning- och växelkurspolitiken. I rapporten från 2003 konstateras att strukturreformerna sakta går framåt, men att en del långsiktiga problem återstår. Krisen i Cyperns turistnäring har visat på ekonomins växande beroende av denna näring. En ny strategisk utvecklingsplan för 2004-2006 syftar till att stärka de andra sektorerna i Cyperns ekonomi. Avregleringen av telekommunikationer, energisektorn, flygtransporter och postväsendet, som var planerade till 2003, har genomförts i vissa sektorer men återstår att genomföra i andra.

När det gäller centralbankens oberoende har det krävts förändringar av stadgan för Cyperns centralbank. I lagen från 1963, som reglerar centralbankens verksamhet, anges att en företrädare för finansministeriet ska ingå i bankens styrelse och delta i beslutsprocessen. I rapporten från 2002 noteras att Cypern i hög grad har anpassat sin lagstiftning efter EMU-regelverket om centralbankens oberoende. Den 1 januari 2001 trädde en lag i kraft som avskaffar räntetaket. När Cypern ansluter sig till EU får landet inte låta centralbanken direkt finansiera den offentliga sektorns underskott ( castellano deutsch english français ) och inte ge de offentliga myndigheterna privilegierat tillträde till de finansiella institutionerna ( castellano deutsch english français ). I 2002 års lag om Cyperns centralbank anges slutligen ett uttryckligt förbud mot att centralbanken direkt finansierar den offentliga sektorn. För att fullborda sina förberedelser inför anslutningen måste Cypern nu åta sig att förstärka centralbankens administrativa kapacitet. I rapporten från 2003 dras slutsatsen att anpassningen till EG:s regelverk är avslutad.

Förhandlingarna om landets deltagande i EMU avslutades i december 2002. Cypern har inte begärt några övergångsbestämmelser. I stort sett respekterar ön de skyldigheter som landet åtog sig under medlemsförhandlingarna om detta avsnitt.

Denna sammanfattning skall ses som en information. Dess syfte är inte att tolka eller ersätta referensdokumentet.

Senast ändrat den 19.03.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början