RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Slovenien

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2010 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 709 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 512 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 712 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1755 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1208 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

Kommissionen bedömde i sitt yttrande från juli 1997 att det var för tidigt att avgöra om Slovenien vid tidpunkten för anslutningen skulle vara redo att ingå i euroområdet. Landets deltagande i EMU:s tredje etapp utan att ingå i euroområdet borde inte orsaka några problem på medellång sikt. Kommissionen begärde emellertid att Slovenien skulle göra lagstiftningen om centralbanken fullständigt förenlig med gemenskapens krav och omstrukturera banksektorn. Kommissionen ansåg slutligen att Slovenien borde kunna bromsa upp inflödet av spekulationskapital utan att införa systematisk kapitalkontroll.
I rapporten från november 1998 konstaterades emellertid att Slovenien inte gjort många framsteg när det gällde förberedelserna inför anslutningen till EMU.
Kommissionen ansåg i sin rapport från 1999 att Slovenien gjort få framsteg och att lagstiftningen rörande centralbanken fortfarande inte var förenlig med gemenskapens krav.
I rapporten från november 2000 bedömdes Slovenien ha gjort vissa framsteg på vägen mot att anta EG:s regelverk.
I rapporten från november 2001 noterades inga framsteg på lagstiftningsområdet.
I sin rapport från oktober 2002 konstaterade kommissionen betydande framsteg när det gäller att anta regelverket om EMU, i och med att lagen om Sloveniens centralbank antogs i juni 2002.
I sin rapport från november 2003 konstaterar kommissionen att Slovenien respekterar åtagandena och skyldigheterna från anslutningsförhandlingarna och är i stånd att genomföra regelverket från och med anslutningsdagen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EMU:s tredje etapp inleddes den 1 januari 1999 och innebär stora förändringar för alla medlemsländer, även för dem som inte deltar i euroområdet från starten.

På det ekonomiska området är samordningen av medlemsländernas nationella politik (nationella konvergensprogram, allmänna ekonomiska riktlinjer, multilateral övervakning och förfaranden vid alltför stora underskott) det centrala. Alla länder måste respektera stabilitets- och tillväxtpakten samt avstå från direkt finansiering av underskott i den offentliga sektorn via centralbanken, liksom från att ge den offentliga sektorn förmånligare villkor hos finansinstitut. De måste dessutom ha genomfört en avreglering av kapitalrörelserna.

De medlemsländer som inte deltar i euroområdet kan föra en självständig penningpolitik och har möjlighet till ett begränsat deltagande i det europeiska centralbankssystemet (ECBS). Deras centralbanker måste vara oberoende och ha prisstabilitet som främsta mål. Slutligen betraktas valutapolitiken som en fråga av gemensamt intresse för alla medlemsländer, som måste vara i stånd att delta i den nya växelkursmekanismen.

Ett medlemskap i EU innebär visserligen att man accepterar EMU:s mål, men uppfyllandet av konvergenskriterierna är inte någon förutsättning för anslutning. Dessa kriterier utgör dock indikatorer på en stabilitetsinriktad makroekonomisk politik, och det är därför nödvändigt att alla medlemsländer varaktigt uppfyller dem så snart som möjligt.

UTVÄRDERING

Eftersom Slovenien tillhört f.d. Jugoslavien har landet aldrig varit en typisk planekonomi: systemet bestod snarare av en gemensam förvaltning med en "social" form av ägande. I och med självständigheten 1991 inledde Slovenien en övergångsfas och betonade då stabilitet snarare än reformer. Privatiseringstakten har alltså varit långsam och omstruktureringen har bara haft en begränsad omfattning. Slovenien har klarat sig undan den ryska krisen tack vare att landet tidigare styrt om sin handel i riktning mot EU. År 2000 var bruttonationalprodukten (BNP) per invånare räknat i köpkraft 71,6 % av genomsnittet i EU, jämfört med 64,3 % 1995. 2003 konstaterade kommissionen att sysselsättningstillväxten har stagnerat med en sysselsättningsgrad på 63,4 % och en arbetslöshet på 6 %.

När det gäller konjunkturen ökade den reala BNP:n med 4,6 % 1997, jämfört med 3,1 % 1996. Under 1998 minskade den ekonomiska tillväxten, som huvudsakligen drevs på av exporten, med 3,9 %. Med en BNP-ökning på 4,9 % 1999 noterades en större tillväxt än väntat, en utveckling som fortsatte under 2000 med en tillväxt på 4,6 %. Sedan 1997 har BNP ökat med i genomsnitt 4,2 % per år. Under 2001 var det nästan enbart exporten som låg bakom tillväxten, och på grund av fallande inhemsk privat efterfrågan sjönk den till 3,0 %. Under det första kvartalet 2002 saktade BNP-tillväxten ned ytterligare till 2,2 %, vilket är en av de lägsta noteringarna hittills. I rapporten från 2003 konstateras att BNP-tillväxten uppgick till 3,2 % under 2002, i huvudsak beroende på den interna efterfrågan.

När det gäller de offentliga finanserna uppgick underskottet till 1,2 % av BNP under 1997, vilket är en avsevärd försämring jämfört med överskottet på 0,3 % av BNP 1996. Situationen för de offentliga finanserna förbättrades under 1998 och det offentliga underskottet uppgick till 0,8 %. Underskottet fortsatte att minska under 1999 och stannade på 0,6 % av BNP. Under 2000 steg underskottet i de offentliga finanserna till 1,4 % av BNP, trots att det enligt EU:s harmoniserade standarder (ENS 95) skulle uppgå till 2,3 %. Enligt dessa definitioner uppgick det offentliga underskottet under perioden 1997-2001 till cirka 2,3 % av BNP. Under 2001 var budgetunderskottet högre än förväntat och motsvarade 2,5 % av BNP. I juli 2002 antog parlamentet en tilläggsbudget där man fastställde budgetunderskottet till 1,8 % av BNP. Bruttoutlandsskulden är fortfarande relativt låg och motsvarar 27,5 % av BNP, även om en tendens till ökning kan noteras. Under 2002 sjönk budgetunderskottet till 2,6 % av BNP, vilket är en mycket svag minskning jämfört med det ursprungliga målet på 1,6 %.

Inflationen har fortsatt att sjunka, men i långsammare takt, från 9,9 % 1996 till 8,4 % 1997. Med förbättrade metoder för inflationsbekämpning sjönk siffran vidare från 7,9 % 1998 till 6 % 1999. Året därpå steg den dock igen till 8,9 %. Ökningen av konsumentpriserna ligger kring 8 % sedan yttrandet publicerades och låg på 8,6 % 2001. I rapporten från 2003 noteras att prisökningen uppgick till 7,5 % under 2002. Minskningen tycktes fortsätta under 2003; mätt på årsbasis låg siffran på 6,3 % i augusti.

När det gäller växelkursen tillämpade Slovenien en politik med en kontrollerat flytande växelkurs. Den nominella effektiva växelkursen för tolaren beräknas utifrån en viktad valutakorg med valutor från Sloveniens viktigaste exportländer. Den reala växelkursen ökade i värde 1998 men minskade med 2,3 % 1999 och 8,7 % 2000. Under 2001 sjönk takten i den nominella nedskrivningen till 6,9 %, bland annat på grund av bytesbalansens positiva utveckling. Systemet med styrd växelkurs gör att kursen kan fluktuera i viss utsträckning i förhållande till euron, utan att man fastställer exakta växelkursmål eller formella fluktuationsband. I rapporten från 2003 konstateras att den effektiva växelkursen för tolaren skrevs upp med 2,7 % under 2002, men att den skrevs ner med 2,9 % i nominella termer, vilket förstärker de inflationistiska tendenserna.

Bytesbalansen uppvisade ett svagt överskott under 1997, i likhet med tidigare år. Bytesbalansen visade på ett mindre underskott i slutet av 1998, vilket fördjupades till 2,9 % av BNP 1999. Den minskade sedan något, trots handelns positiva utveckling under 2000 och stannade på 3,3 % av BNP för 2000. I rapporten från 2002 konstateras en avsevärd minskning som gör att bytesbalansen närmar sig ett jämviktsläge. I rapporten från 2003 konstateras att exportökningen och de förbättrade handelsvillkoren har bidragit till en starkt förbättrad handels- och bytesbalans. Överskottet i bytesbalansen ökade kraftigt under 2002 till 1,7 % av BNP, vilket är den högsta nivån sedan 1994. Flödet av utländska direktinvesteringar har också uppnått nya rekordnivåer.

När det gäller strukturreformerna konstateras i rapporten från 1998 att privatiseringen av offentliga företag i stort sett avslutats. Slovenien kan betraktas som en bärkraftig marknadsekonomi och landet har en tillfredsställande makroekonomisk stabilitet. Omstruktureringen av företagen går stadigt framåt. Slovenien har visserligen gjort stora framsteg med privatiseringen sedan självständigheten, men den privata sektorns andel av produktionen - cirka 50-55 % - är fortfarande relativt låg. Reformen av pensionerna har inletts i och med att man i december 1999 antog en ny lag om ålders- och invaliditetspension, som trädde i kraft den 1 januari 2000. De små och medelstora företagen spelar en viktig roll i ekonomin eftersom de utgjorde 99,7 % av företagen 1998. I sin rapport från 2002 noterade kommissionen att staten fortfarande har stort inflytande över ekonomin, även om det successivt minskar. Banksystemet är i allmänhet sunt, men inte särskilt utvecklat eller skyddat. Om Slovenien fortsätter den nuvarande reformprocessen borde landet kunna möta konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen. I rapporten från 2003 konstateras att omstruktureringsprocessen har fortsatt i enlighet med reformplanerna, men i minskad takt och med ojämnt resultat beroende på sektor. För att förstärka ekonomins konkurrenskraft uppmuntrar kommissionen regeringen att påskynda strukturreformerna, särskilt att avsluta avvecklingen av den slovenska utvecklingsfonden och gå vidare med privatiseringen av den finansiella sektorn.

När det gäller centralbankens oberoende noterades i rapporten från 1998 att även om centralbanken nått en hög grad av självständighet var lagstiftningen inte förenlig med bestämmelserna i EG:s regelverk. Banklagen innebar att centralbanken kunde bevilja staten kortfristiga lån, även om denna möjlighet aldrig utnyttjades. Sloveniens centralbank var inte oberoende med tanke på att den skulle samråda med parlamentet om sin finansieringsplan och sina årliga räkenskaper. Ett ändringsförslag till lagen om centralbanken som tar hänsyn till dessa frågor lades fram för parlamentet i juli 2000. Den offentliga sektorns förmånligare villkor hos finansinstitut ( castellano deutsch english français ) upphävdes delvis. I rapporten från 2002 konstateras att den nya antagna lagen är en garanti för överensstämmelse med EG:s regelverk i fråga om centralbankens oberoende, liksom för förbudet mot att centralbanken direkt finansierar den offentliga sektorn ( castellano deutsch english français ). När det gäller den offentliga sektorns förmånligare villkor hos finansinstituten har de bestämmelser som ansågs oförenliga med EG:s regelverk ändrats. I rapporten från 2003 framhålls att anpassningen till regelverket är avslutad.

När det gäller förhandlingarna har Slovenien accepterat regelverkets bestämmelser om EMU och ska följa dem i sin helhet. Slovenien De administrativa system som krävs för att genomföra och tillämpa regelverket har inrättats. Landet kommer att delta i EMU direkt efter anslutningen och ha ställning som ett land som åtnjuter undantag i enlighet med artikel 122 i EG-fördraget. Förhandlingarna om detta kapitel avslutades i december 2002. Regeringen har inte krävt några övergångsbestämmelser. I stort sett respekterar landet sina åtaganden från anslutningsförhandlingarna på detta område.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 19.03.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början