RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Slovakien

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97) 2004 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(98) 703 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(1999) 511 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2000) 711 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1754 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1410 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1209 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I rapporten från 1998 noteras att Slovakien har gjort begränsade framsteg i förberedelserna inför deltagandet i Ekonomiska och monetära unionen (EMU).
I rapporten från 1999 noterar kommissionen att landet gjort begränsade framsteg i förberedelserna inför deltagandet i EMU.
I sin rapport från november 2000 konstaterar kommissionen att inga framsteg av betydelse gjorts beträffande de ändringar som krävs för att Slovakiens lagstiftning ska överensstämma med gemenskapens regelverk.
I rapporten från november 2001 noteras att avsevärda framsteg gjorts i fråga om centralbankens oberoende och den direkta finansieringen av den offentliga sektorn.
I sin rapport från oktober 2002 konstaterar kommissionen att inga framsteg gjorts i fråga om Ekonomiska och monetära unionen, eftersom Slovakien redan uppfyller kraven i samband med antagandet av gemenskapens regelverk.
I sin rapport från november 2003 konstaterar kommissionen att Slovakien respekterar de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna och att landet är i stånd att tillämpa EG:s regelverk från anslutningsdagen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Den tredje etappen av EMU inleddes den 1 januari 1999. Detta datum innebar djupgående förändringar för samtliga medlemsländer, även för de som inte ingick i euroområdet från början.

På det ekonomiska planet är samordningen av den ekonomiska politiken (nationella konvergensprogram, allmänna ekonomiska riktlinjer, multilaterala förfaranden för övervakning och förfaranden vid alltför stora underskott) av central betydelse. Alla länder ska respektera stabilitets- och tillväxtpakten. De ska avstå från direkt centralbanksfinansiering av underskott i den offentliga sektorn och från prioriterad tillgång till finansiella institutioner för offentliga myndigheter. De ska även se till att kapital kan röra sig fritt på en avreglerad marknad.

De medlemsländer som inte ingår i euroområdet bedriver en självständig monetär politik och deltar, med vissa begränsningar, i Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Centralbankerna ska vara oberoende och ha prisstabilitet som huvudmål. Den gemensamma växelkurspolitiken, slutligen, anses av alla medlemsländer vara av gemensamt intresse. Medlemsländerna måste kunna delta i den nya växelkursmekanismen.

Ett medlemskap i EU innebär visserligen att man accepterar EMU:s mål, men uppfyllandet av konvergenskriterierna är inte någon förutsättning för anslutning. Dessa kriterier visar emellertid om den makroekonomiska politiken är stabilitetsinriktad. Därför måste alla medlemsländer uppfylla dem i god tid och på ett bestående sätt.

BEDÖMNING

Efter den tjeckoslovakiska kommunistregimens fall 1989 inledde landet en privatiseringsprocess i rask takt under relativt gynnsamma omständigheter. Slovakien drabbades hårt av förlorade marknader i öst, och det faktum att man inte kunde enas om en ekonomisk politik ledde till delningen av landet. Delningen förvärrade de ekonomiska problemen - i samband med stoppade transfereringar från Tjeckien uppdagades allvarliga obalanser i budgeten och betalningsbalansen. Dessutom hindrades övergångsprocessen av politisk instabilitet och brist på social konsensus, och privatiseringarna återupptogs först i juni 1995. År 2001 var inkomsten per invånare uttryckt i procent av EU-genomsnittet 48 %. I rapporten från 2002 dras slutsatsen att Slovakien är en hållbar marknadsekonomi. Under förutsättning att landet fortsätter med de reformer som inletts bör man kunna klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. I rapporten från 2003 konstateras att arbetslösheten sjunker, men ligger kvar på en hög nivå. Den sjönk från 18,6 % under 2002 till 17,7 % under första halvåret 2003.

Under 1997 hade Slovakien kraftig ekonomisk tillväxt för fjärde året i följd. Den reala tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) sjönk från 6,5 % under 1997 till 4,4 % för 1998. Denna ekonomiska avmattning var framför allt en följd av regeringens insatser för att bromsa investeringarna och konsumtionen i syfte att begränsa importen och minska underskottet i handelsbalansen och bytesbalansen. Avmattningen fortsatte under 1999 med en tillväxt på 1,9 %. Den reala tillväxttakten uppgick till 2,2 % under 2000. Sedan dess har den stigit och uppgick 2001 till 3,3 %. Under första kvartalet 2002 fortsatte tillväxten att öka och hamnade på 3,9 %. I rapporten från 2003 noteras att den reala BNP-tillväxten ökade och uppgick till 4,4 % under 2002. Den sjönk till 3,9 % under första halvåret 2003.

I fråga om de offentliga finanserna ökade det totala underskottet inom den offentliga sektorn kraftigt, från 1,3 % av BNP 1996 till ungefär 5 % 1997. Enligt slovakisk statistik låg underskottet inom den offentliga sektorn 1998 kring 5 % av BNP. Minskningen av underskottet inom den offentliga sektorn var av central betydelse i regeringens makroekonomiska stabiliseringsprogram. Underskottet var 3,7 % av BNP 1999 och 3,4 % av BNP påföljande år. Under 2001 tilläts underskottet att stiga till omkring 4,9 % av BNP. För 2002 var det prognostiserade finansieringsbehovet 5,3 % netto av BNP. Den offentliga skuldsättningen har ökat avsevärt under de senaste åren, framför allt till följd av omstruktureringen av banksektorn. Den offentliga skuldsättningen (brutto) steg från 29,7 % av BNP 1997 till 49,8 % av BNP 2001. På grundval av de harmoniserade europeiska standarderna (ENS 95), där utgifterna för omstruktureringen av banksektorn och privatiseringen tas i beaktande, fastslogs underskottet mellan 1997 och 2001 till mellan 4,5 % och 6,5 % av BNP, med undantag för 2000 då underskottet nådde sin kulmen med 12,7 % av BNP. Man konstaterar i rapporten från 2003 att underskottet i den offentliga sektorn uppgick till 7,2 % av BNP under valåret 2002. För 2003 förutspår regeringen ett underskott på 5 % av BNP och 3,9 % för 2004. Underskottet kan hamna något under referensvärdet på 3 % under 2006. Skuldkvoten i den offentliga sektorn föll till 44,3 % under 2002, framför allt eftersom en del av inkomsterna från privatiseringar användes till återbetalning.

Inflationen är relativt låg i jämförelse med andra länder med en ekonomi i omvandling. Till följd av kraftiga höjningar av de reglerade priserna låg inflationstakten i genomsnitt på 10,6 % under 1999, att jämföra med 6,7 % under 1998. Prisökningarna, mätt i form av konsumentprisindex (på årsbasis), låg konstant under 8,4 % (nivån i slutet av 2000). Under 2001 låg nivån på i genomsnitt 7,3 % och i juli 2002 föll prisökningarna till 2 % (på årsbasis), den lägsta nivån någonsin. I rapporten från 2003 konstateras att konsumentprisinflationen sjönk till rekordlåga 3,3 % på årsbasis under 2002. Under 2003 steg den på nytt för att hamna på cirka 8 %. Ökningen beror främst på justeringar av administrativt satta priser och på höjda indirekta skatter.

När det gäller den monetära politiken och växelkursen är den slovakiska kronan helt och hållet konvertibel sedan den 1 oktober 1995. Växelkursen var kopplad till en valutakorg som till 60 % bestod av tyska mark och till 40 % av US-dollar. En marginal på +/- 7 % tilläts i förhållande till centralkursen. Den slovakiska nationalbanken beslutade emellertid den 1 oktober 1998 att låta valutan flyta fritt. Anledningen var att banken inte längre kunde försvara den mot allt starkare inre påtryckningar för en devalvering. Trycket på valutan ledde till att valutareserverna tömdes. Efter det nya trycket på valutan i maj 1999 nådde nivån på devalveringen nästan 14 % i förhållande till euron. Under 1999 och 2000 var den slovakiska nationalbanken däremot tvungen att intervenera flera gånger för att begränsa apprecieringen av kronan. Sommaren 2002 föll värdet på den slovakiska kronan, men har stigit igen sedan dess. I 2003 års rapport noteras att en räntesänkning, i kombination med marknadsinterventioner, bidrog till att begränsa den slovakiska kronans appreciering och att man därmed undvek den försämrade konkurrenskraft som är följden av en starkare valuta.

När det gäller bytesbalansen rådde ett underskott på över 10 % av BNP i Slovakien under 1998. Det sjönk därefter till 5 % under 1999 och till 3,7 % under 2000, men fördubblades igen under 2001 till 8,6 % av BNP till följd av en kraftig återhämtning för den inhemska efterfrågan och en sjunkande export. Trots det kan Slovakien gott och väl finansiera underskottet i bytesbalansen och har bland annat nyligen ökat sin valutareserv avsevärt tack vare inkomsterna från de omfattande privatiseringarna. I rapporten från 2003 konstateras att underskottet i bytesbalansen på nytt överskred 8 % av BNP under 2002. Det kompenserades emellertid till stor del av inflödet av utländska direktinvesteringar, som uppgick till motsvarande 17 % av BNP det året.

Beträffande strukturreformerna konstateras i rapporten från 1998 att man nästan inte kommit någon vart alls med omstruktureringen av banksektorn. Den allra största delen av företagen ägs av den privata sektorn - andelen av BNP uppgår till ungefär 80 %. Regeringen fortsätter emellertid att ha stort inflytande på ekonomin. En grupp företag som bedöms som "mycket viktiga" omfattas inte av privatiseringen. Slovakien har omdirigerat sin export mot de europeiska marknaderna efter avvecklingen av det sovjetiska handelsblocket och upplösningen av federationen med Tjeckien. I rapporten från 1999 noteras att den slovakiska regeringen arbetade på ett omfattande program för strukturreformer med bland annat omstrukturering och privatisering av bankerna, en översyn av lagar och bestämmelser, ett avskaffande av begreppet strategiskt företag och utformningen av regler för tjänster för den offentliga marknaden. I rapporten från 2000 noteras att det juridiska system som krävs för att en marknadsekonomi ska fungera väl till stor del finns, men att det måste genomföras betydligt bättre. I rapporten från 2001 konstateras att Slovakien har avancerat i genomförandet av nya strukturreformer, framför allt när det gäller banksektorn och privatiseringen av de sista statliga företagen. Reformerna på det sociala området, framför allt i fråga om hälso- och sjukvård och pensioner, har ännu inte inletts. I rapporten från 2002 konstateras att hälso- och sjukvårdssystemet reformerats kraftigt, men att utgifterna inom sektorn fortfarande är jämförelsevis höga. I 2003 års rapport noteras att den slovakiska regeringen har handlat mer beslutsamt i kampen mot den strukturella arbetslösheten. Andra åtgärder har vidtagits för att stärka regelverket för en marknadsekonomi. Den faktiska tillämpningen har också förbättrats.

I fråga om centralbankens oberoende noterade kommissionen i sin rapport från 1998 att bestämmelserna för centralbanken inte var helt förenliga med gemenskapens regler. Kritik riktades mot att lagstiftningen tillät att centralbanken i begränsad utsträckning direkt finansierar regeringen. De offentliga myndigheterna hade fortfarande prioriterad tillgång till de offentliga finansiella institutionerna ( castellano deutsch english français ). I rapporten från 2000 noteras att ansträngningar fortfarande krävs för att anpassa lagstiftningen till gemenskapens regelverk, både gällande centralbankens oberoende och förbudet mot all direkt finansiering av den offentliga sektorn ( castellano deutsch english français ). I rapporten från 2001 konstateras att den slovakiska lagstiftningen generellt överensstämmer med regelverket efter en ändring av lagen om slovakiska nationalbanken, som trädde i kraft i maj 2001. I rapporten från 2002 konstateras att landet nästan inte har gjort några framsteg när det gäller förbättringen av den administrativa kapaciteten för budgetplanering och moderniseringen av systemet för budgetinformation. I rapporten från 2003 drar man slutsatsen att anpassningen av den slovakiska lagstiftningen till gemenskapens regelverk är avslutad.

Beträffande läget i förhandlingarna har Slovakien godtagit reglerna för EMU och landet rättar sig efter dem helt och hållet. De administrativa strukturerna för genomförande och tillämpning av regelverket är på plats. Förhandlingarna om detta avsnitt avslutades i december 2002. Slovakien uppfyller de åtaganden man har gjort under anslutningsförhandlingarna på detta område. Inga övergångsbestämmelser har begärts.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 18.03.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början