Ungern

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97)2001 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(98) 700 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(1999) 505 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2000) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1748 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1404 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1205 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

Kommissionen bedömde i sitt yttrande från juli 1997 att det var för tidigt att avgöra om Ungern vid tidpunkten för anslutningen skulle vara redo att ingå i euroområdet. Det borde dock inte innebära några problem på medellång sikt att landet deltar i EMU:s tredje etapp medan det ännu står utanför euroområdet. Kommissionen uppmanade Ungern att se till att åstadkomma fullständig överensstämmelse mellan den egna centralbankslagstiftningen och EG:s bestämmelser, och att behålla penning- och valutapolitikens inriktning på stabilitet. Kommissionen ansåg också att det krävdes ytterligare insatser när det gäller den fria rörligheten för kapital, särskilt beträffande kapitalrörelser till utlandet.

I rapporten från 1998 noteras att Ungern inte gjort några nämnvärda framsteg i förberedelserna inför anslutningen till den ekonomiska och monetära unionen.

I rapporten från 1999 anser kommissionen att Ungern fortfarande inte gjort några större framsteg i förberedelserna inför anslutningen till den ekonomiska och monetära unionen.

I rapporten från 2000 noterar kommissionen att Ungern fortfarande inte gjort några större framsteg i förberedelserna inför anslutningen till den ekonomiska och monetära unionen, även om den ungerska valutan är helt knuten till euron sedan januari 2000.

I sin rapport från 2001 anser kommissionen att Ungern sedan den senaste återkommande rapporten gjort goda framsteg i antagandet av EG:s bestämmelser om EMU.

I rapporten från 2002 noteras att Ungern inte gjort några betydande framsteg i förhållande till EMU, med tanke på att landets lagstiftning redan gott och väl är anpassad till det aktuella regelverket.

I sin rapport från november 2003 konstaterar kommissionen att Ungern uppfyller de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna när det gäller den ekonomiska och monetära unionen.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EMU:s tredje etapp inleddes den 1 januari 1999 och innebär stora förändringar för alla medlemsländer, även för dem som inte deltar i euroområdet från starten.

På det ekonomiska området är samordningen av medlemsländernas nationella politik (nationella konvergensprogram, allmänna ekonomiska riktlinjer, multilateral övervakning och förfaranden vid alltför stora underskott) det centrala. Alla länder måste respektera stabilitets- och tillväxtpakten samt avstå från direkt finansiering av underskott i den offentliga sektorn via centralbanken liksom från att ge den offentliga sektorn förmånligare villkor hos finansiella institut. De måste dessutom ha genomfört en avreglering av kapitalrörelserna.

De medlemsländer som inte deltar i euroområdet kan föra en självständig penningpolitik och har möjlighet till ett begränsat deltagande i det europeiska centralbankssystemet (ECBS). Deras centralbanker ska vara oberoende och ha prisstabilitet som främsta mål. Slutligen betraktas valutapolitiken som en fråga av gemensamt intresse för alla medlemsländer, som måste vara i stånd att delta i den nya växelkursmekanismen.

Ett medlemskap i EU innebär visserligen att man accepterar EMU:s mål, men uppfyllandet av konvergenskriterierna är inte någon förutsättning för anslutning. Dessa kriterier utgör dock indikatorer på en stabilitetsinriktad makroekonomisk politik, och det är därför nödvändigt att alla medlemsländer varaktigt uppfyller dem så snart som möjligt.

UTVÄRDERING

Redan i sitt yttrande från 1997 över Ungerns ansökan om medlemskap i Europeiska unionen konstaterade kommissionen att Ungern kan anses vara en fungerande marknadsekonomi och bör kunna hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen på medellång sikt. Över 70 procent av landets export går redan till länder inom EU. Ungerns återhämtning i förhållande till EU fortsätter i jämn takt. Under 2000 var bruttonationalinkomsten (BNI) per invånare 52 procent av EU-genomsnittet. I rapporten från 2003 konstateras att den ungerska ekonomins övergripande makroekonomiska balans har försämrats, i synnerhet när det gäller BNI:s sammansättning, bytes- och handelsbalans samt stabiliteten i växelkursen och räntorna.

Konjunkturen har varit stark i Ungern under de senaste åren. Ökningen av BNI uppnådde 4,4 procent under 1997. Tack vare den inhemska efterfrågan under 1998 växte den ungerska ekonomin med 5,1 procent. Under 1999 växte den med 4,5 procent. Ett år senare uppvisade den ungerska ekonomin en tillväxt på 5,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan början av övergången. Trots en försämring på internationell nivå, fortsatte BNI att öka med en takt på 3,8 procent, och tycks ha uppnått 3 procent under det första halvåret 2002. I genomsnitt har tillväxten legat på 4,5 procent sedan 1997. Kommissionen konstaterar år 2003 att BNI ökade med 3,3 procent under 2002, trots svåra internationella förhållanden. Tillväxten sjönk därefter till 2,6 procent, på årsbasis, under första halvåret 2003.

De offentliga finanserna har gradvis inriktats på budgetsanering. Underskottet uppgick till 4,6 procent av BNI 1997, och förblev lägre än 5 procent av BNI 1998. Under 1999 stannade den offentliga sektorns underskott vid 3,7 procent av BNI. Under årens lopp har Ungern vidtagit successiva åtgärder för att sanera budgeten. Under 2000 sjönk statsskuldens andel av BNI till 55,7 procent, vilket är 4,8 procentenheter mindre än 1999. Under 2000 och 2001 minskade budgetunderskottet långsammare. Det reala budgetunderskottet 2000 uppgick till 3,1 procent av BNI. Budgetläget försämrades därefter. Under 2001 uppnådde underskottet 4,1 procent av BNI. En viss försämring av budgetunderskottet kunde konstateras i rapporten från 2003: Underskottet uppgick till 9,2 procent av BNP 2002. Det stigande underskottet gjorde att den offentliga skulden växte och hamnade på 56,3 procent av BNP för 2002, jämfört med 53,4 procent för 2001. För 2003 satte regeringen upp ett ambitiöst mål, nämligen att få ner underskottet under 5 procent av BNI och därefter till 3,8 procent för 2004.

Inflationen har varit ett av Ungerns främsta problem. Under 1998 sjönk inflationen rejält och låg i snitt på 14,3 procent (jämfört med 18 procent föregående år), och i januari 1999 sjönk den under 10-procentsgränsen. Inflationen har utgjort ett av de nedslående inslagen i landets makroekonomiska resultat, och utvecklingen mot prisstabilitet har gått långsamt. Medvetna om detta problem, har de ungerska myndigheterna sedan våren 2001 slagit in på en väg mot en mer bestämd politik med målet att motverka inflationen. Genom att driva denna politik har man kunnat motarbeta de höga inflationsförväntningarna, och sedan dess har inflationen snabbt sjunkit, till 4,6 procent i juli 2002. Årstakten steg åter till 5,2 procent för 2002, men nådde sin lägsta nivå sedan övergången i maj 2003 (endast 3,6 procent på årsbasis). Prisökningarna uppgick till 4,7 procent på årsbasis i augusti 2003.

När det gäller växelkursen har Ungerns centralbank fortsatt att tillämpa det "crawling peg"-växelkurssystem som infördes 1995. Under 1999 riskerade målet för valutapolitiken allt mer att krocka med målet för inflationspolitiken. Förändringar av växelkurssystemet och penningpolitiken under 2000 möjliggjorde en betydande appreciering av den nationella valutan, som därmed dämpade det importerade inflationstrycket. Centralbanken antog officiellt en penningpolitik med målet att komma till rätta med inflationen. Efter omläggningen av växelkurssystemet har valutan stigit kraftigt i värde, med viss fluktuation till följd av spekulation. I rapporten från 2002 noterar kommissionen att ett system med en flexibel växelkurs, i kombination med en penningpolitik med ett inflationsmål, bidrar till makroekonomisk stabilitet. I början av 2003 ledde kombinationen av en stark valuta och stora räntemarginaler till en spekulativ attack mot forinten, då den närmade sig sitt högsta värde inom fluktuationsbandet. Centralbanken sänkte då räntorna. När ordningen väl återställts, kom centralbanken och regeringen överens om ett nytt inflationsmål för 2003 och 2004 (3,5 procent +/- en procent för båda åren). I juni 2003 devalverades forintens centralkurs mot euron med 2,26 procent, efter ett gemensamt beslut av regeringen och centralbanken.

Under 1998 uppgick underskottet i bytesbalansen till 4,9 procent av BNI, vilket innebar en fördubbling av 1997 års underskott. Bytesbalansen utvecklades därefter positivt, och 2000 stannade underskottet på 3,3 procent av BNI. Läget förbättrades ytterligare och underskottet förblev måttligt. Dess finansiering innebar inte några svårigheter. Underskottet fortsatte att minska, och 2001 låg det på 2,2 procent av BNI. I rapporten från 2003 konstateras att handeln med utlandet började att gå sämre under 2002, och bytesbalansen uppvisade ett underskott på 4 procent av BNP.

Vid tiden för kommissionens yttrande hade strukturreformerna redan kommit ganska långt. Framför allt hade privatiseringsprocessen kommit igång ordentligt. Denna process, som genomförts med framgång, var också omfattande. I slutet av 1998 stod den privata sektorn för cirka 80 procent av BNI, och privatiseringsprocessen var nästan avslutad. Därefter sjönk takten i strukturreformerna, vilket kan ses som en återspegling av att reformprocessen varit framgångsrik.

Planerna på en omvandling av hälso- och sjukvårdssektorn och arbetet med att utarbeta en ekonomisk strategi drabbades dock av förseningar. Reformen av pensionssystemet är ännu inte genomförd, och trots en lovande start försenades hälso- och sjukvårdsreformen. En av Ungerns största framgångar under denna övergångsperiod är den varaktiga sänkningen av arbetslösheten. Sedan 1997 har arbetslösheten sjunkit kontinuerligt från 9,0 procent till 5,7 procent (2001). I rapporten för 2003 konstateras att de ekonomiska reformerna går framåt på ett övertygande sätt, genom en privatisering av några kvarvarande statliga företag, en stegvis avreglering av administrativt satta priser och slutförandet av den pågående reformen av pensionssystemet.

Vid början av förhandlingarna garanterade den ungerska lagstiftningen inte centralbankens oberoende. Kommissionen noterade i sina rapporter att centralbankens stadgar måste anpassas till bestämmelserna i fördraget. När det gäller garantierna för centralbankens oberoende noterades inga nya framsteg i de återkommande rapporterna från 1998 till 2000. I juni 2001 gjorde Ungern dock framsteg genom att anta en ny lag som stärker centralbankens oberoende. Genom denna nya lag garanteras överensstämmelse med EG:s regelverk när det gäller personligt oberoende för medlemmarna i bankens beslutande organ. Dessutom har centralbankens befogenhet att ge direkt finansiellt stöd (es de en fr) avskaffats. Den ungerska lagstiftningen är alltså redan i stort sett anpassad till EG:s regelverk när det gäller EMU. I juli 2002 antog parlamentet ett ändringsförslag om fastställandet av växelkurssystemet, liksom om centralbankens organ och deras behörighetsområden. Anpassningen till EG:s regelverk är nu fullbordad.

När det gäller förhandlingsläget har Ungern förklarat att man accepterar EG:s befintliga regelverk och att man till fullo kommer att anpassa sig till det. De administrativa strukturer som är nödvändiga för att genomföra och tillämpa regelverket kommer att införas. Förhandlingarna om detta kapitel avslutades i december 2002. Ungern har inte krävt några övergångsbestämmelser. Landet respekterar sina åtaganden från anslutningsförhandlingarna på detta område.

Senast ändrat den 11.03.2004