RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiskt samförstånd

Europeiska unionen (EU) står för 55 % av det sammanlagda utvecklingsbiståndet och är därmed världens största biståndsgivare. Trots detta både kan och bör unionens bistånd göras mer effektivt genom ytterligare samordnings- och harmoniseringsinsatser. I denna förklaring presenteras en gemensam vision för inriktningen av EU:s utvecklingssamarbete på både medlemsstats- och gemenskapsnivå. Det föreslås också konkreta åtgärder på gemenskapsnivå för genomförandet av denna vision.

RÄTTSAKT

Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: "Europeiskt samförstånd" [EUT C 46, 24.2.2006].

SAMMANFATTNING

Den 20 december 2005 undertecknades den nya förklaringen om EU:s utvecklingspolitik, "Europeiskt samförstånd" av ordförandena för kommissionen, Europaparlamentet och rådet. I detta dokument anges således för första gången på 50 år av samarbete de gemensamma principer inom ramen för vilka EU och dess medlemsstater ska genomföra sin utvecklingspolitik i en anda av komplementaritet.

Del 1: EU:s utvecklingsvision

I denna första del av förklaringen anges de mål och principer som medlemsstaterna och gemenskapen ansluter sig till som ett uttryck för sin gemensamma syn på utveckling. I syfte att uppnå det viktigaste målet, dvs. att åstadkomma både minskad fattigdomen i världen och en hållbar utveckling, strävar EU efter att fram till 2015 förverkliga de millennieutvecklingsmål som alla FN:s medlemsstater ansluter sig till, nämligen att

  • utrota extrem fattigdom och hunger,
  • garantera grundskoleutbildning för alla,
  • öka jämställdheten mellan könen och förbättra kvinnornas ställning,
  • minska barnadödligheten,
  • förbättra mödrahälsan,
  • bekämpa hiv, aids, malaria och andra sjukdomar,
  • trygga en hållbar miljö,
  • inrätta ett globalt partnerskap för utveckling.

Unionen anser också att det övergripande målet att bekämpa fattigdomen förutsätter att man uppnår de kompletterande målen att främja gott styre och respekt för de mänskliga rättigheterna, vilka utgör grundläggande värden för EU. Kampen mot fattigdomen inbegriper också att åstadkomma balans mellan de verksamheter som rör mänsklig utveckling, skydd av naturtillgångar, ekonomisk tillväxt och skapande av välstånd för den fattiga befolkningen.

De gemensamma principer som utvecklingssamarbetet bygger på är egenansvar, partnerskap, fördjupad politisk dialog, det civila samhällets deltagande, jämställdhet mellan kvinnor och män och ett fortsatt engagemang för att förebygga uppkomsten av instabila stater. Utvecklingsländerna har själva huvudansvaret för sin utveckling, men EU tar sin del av ansvaret i form av gemensamma åtgärder inom ramen för partnerskapet.

EU har åtagit sig att höja anslagen för utvecklingsbistånd till 0,7 % av bruttonationalinkomsten senast 2015, med ett gemensamt etappmål på 0,56 % senast 2010. Hälften av ökningen av biståndet kommer att gå till Afrika. EU kommer att fortsätta att prioritera de minst utvecklade länderna och låg- och medelinkomstländer. Medlen kommer att fördelas på grundval av behov och uppvisade resultat, och enligt klara och objektiva kriterier. I all sin nationella och regionala programplanering utgår gemenskapen från principen om koncentration av biståndet, vilket innebär att man riktar in sig på ett begränsat antal prioriterade områden.

EU fäster mycket stor vikt vid biståndets kvalitet, och man kommer att se till att åtagandena för effektivitet i biståndet följs upp, bland annat genom att ställa upp konkreta mål för 2010. Grundläggande principer i detta hänseende är det nationella egenansvaret, samordningen och harmoniseringen av givarnas insatser på fältet, anpassningen till mottagarländernas system och resultatorienteringen. EU kommer också att göra biståndsordningarna mer förutsägbara, i syfte att effektivisera mottagarländernas planering.

EU kommer att främja en bättre samordning och komplementaritet mellan givarna och verkar därför för gemensam flerårig programplanering som bygger på partnerländernas strategier och förfaranden, gemensamma system för genomförandet och samfinansieringsarrangemang. EU kommer dessutom att främja konsekvens inom utvecklingspolitiken på olika områden.

Del 2: Genomförandet av den gemensamma utvecklingspolitiken

Gemenskapens utvecklingspolitik och medlemsstaternas utvecklingspolitik ska komplettera varandra. Gemenskapspolitikens mervärde bygger på följande faktorer: EU:s globala närvaro, dess expertis i fråga om genomförandet av stödet, dess roll för att främja en konsekvent politik och tillämpning av bästa metoder samt för att underlätta samordning och harmonisering, stödet till demokrati, mänskliga rättigheter, gott styre och respekt för internationell rätt samt främjandet av det civila samhällets deltagande och solidariteten mellan Nord och Syd.

Utvecklingssamarbetet utgör ett viktigt inslag i en vidare uppsättning yttre åtgärder, som ska vara samstämmiga och komplettera varandra. Landstrategidokument, regionstrategidokument och tematiska strategidokument återspeglar denna helhet av politik på olika områden och utgör en garanti för att den är konsekvent.

För att kunna svara på partnerländernas behov riktas gemenskapens åtgärder in på följande områden:

  • handel och regional integration,
  • miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, infrastruktur,
  • vatten och energi,
  • landsbygdsutveckling, jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning,
  • styrelseformer, demokrati, mänskliga rättigheter och stöd till ekonomiska och institutionella reformer,
  • förebyggande av konflikter och uppkomsten av instabila stater,
  • mänsklig utveckling, social sammanhållning och sysselsättning.

När det gäller vissa frågor som rör allmänna principer för biståndet och för vilka det krävs sektorsövergripande åtgärder kommer gemenskapen i högre grad att tillämpa en integreringsstrategi. Det gäller demokrati, gott styre, mänskliga rättigheter, barns och ursprungsbefolkningars rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, miljöhållbarhet och kamp mot hiv/aids.

Formerna för biståndet kommer att anpassas till behoven och förhållandena i varje enskilt land, även om biståndsformen budgetstöd är att föredra när omständigheterna så medger. Gemenskapens strategi bygger på resultat och resultatindikatorer. Merparten av gemenskapsbiståndet kommer även i fortsättningen att ges i form av gåvobistånd, vilket är särskilt lämpligt för de fattigaste länderna och för länder med begränsad återbetalningsförmåga.

Tack vare den reform av det externa biståndet som kommissionen inledde år 2000 har gemenskapens insatser förbättrats och biståndets kvalitet höjts. Förbättringarna fortsätter, bland annat när det gäller informationssystemen, och en större del av verksamheten kommer att delegeras till delegationerna. Kommissionen kommer att beakta lärdomarna från den utvärdering av gemenskapens utvecklingspolitik som gjordes år 2000 och sörja för att principerna i "Europeiskt samförstånd för utveckling" tillämpas i gemenskapens utvecklingsprogram i alla utvecklingsländer.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 21 juni 2007 - Årsrapport 2007 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet 2006 [KOM(2007) 349 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].
Under 2006 anslog EU anslog 9,8 miljarder euro till offentligt utvecklingsbistånd. Under året inträffade viktiga förändringar när det gäller förvaltningen av utvecklingsbiståndet, nämligen beslutet att fästa särskild vikt vid att främja en konsekvent politik för utveckling på olika områden, införandet av regionala strategier som återspeglar EU:s viktigaste prioriteringar, en förenkling av instrumenten för det externa biståndet (särskilt inrättandet av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter), inrättandet av en ram som kan ligga till grund för en effektivisering av biståndet och förbättrade metoder för utvärdering av bistånd.

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 22 juni 2006 - Årsrapport 2006 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet 2005 [KOM(2006) 326 slutligt - Ej offentliggjort i EUT].
EU förband sig under 2005 att fördubbla sitt nuvarande offentliga utvecklingsbistånd fram till 2010 och betalade 6,2 miljarder euro i bistånd. De mål som kommissionen ställde upp på området bistånd i sin årliga politiska strategi för 2005 var en översyn och en ökning av EU:s bidrag till millennieutvecklingsmålen och införandet av en mekanism för vatteninvesteringar.
Dessutom undertecknade gemenskapen och dess medlemsstater Parisförklaringen om biståndseffektivitet (pdf) (DE ) (EN ) (ES ) (FR ), och en ny trepartsförklaring om utvecklingspolitiken (Europeiskt samförståndet om utveckling) godkändes.
Under 2005 prioriterades framförallt Afrika genom översynen av Cotonouavtalet, genomförandet av den fredsbevarande resursen och utarbetandet av en EU-strategi för Afrika.

Senast ändrat den 28.11.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början