RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Lettland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen KOM(1997) 2005 slutlig - [Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen KOM(1998) 704 slutlig - [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen KOM(1999) 506 slutlig - [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen KOM(2000) 706 slutlig - [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1749 - [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Rapport från kommissionen KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1405 - [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapens officiella tidning]
Uppföljningsrapport från kommissionen KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1203 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att Lettland på medellång sikt borde kunna anpassa den nationella lagstiftningen till gemenskapens krav, under förutsättning att nödvändiga lagstiftningsåtgärder vidtogs i tillräckligt snabb takt samt kompletterades med en absolut nödvändig strukturanpassning av den audiovisuella industrin.
I rapporten från november 1998 konstaterades att Lettland hade gjort vissa framsteg, framför allt efter antagandet av en ny radio- och TV-lag. Någon bedömning av överensstämmelsen med gemenskapsrätten hade emellertid ännu inte gjorts.
I rapporten från oktober 1999 framhölls de förändringar som hade skett i Lettland på det audiovisuella området. Trots att ändringarna av 1998 års radio- och TV-lag hade trätt i kraft krävdes det fortfarande betydande insatser för att införliva gemenskapens regelverk.
I rapporten från november 2000 noterades att Lettland hade fortsatt att anpassa sin lagstiftning till gemenskapens regelverk.
I rapporten från november 2001 framhölls Lettlands framsteg när det gäller att anta gemenskapens regelverk på det audiovisuella och kulturella området.
I rapporten från oktober 2002 konstaterades att nya framsteg hade skett inom det här området, framför allt när det gällde utvecklingen av institutionella strukturer. Däremot kunde inga särskilda framsteg noteras när det gällde anpassningen av landets lagstiftning till gemenskapens regelverk för den audiovisuella politiken.
I rapporten från november 2003 anges att Lettland väsentligen uppfyller de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna på området audiovisuella medier. När det gäller kulturområdet stämmer den lettländska lagstiftningen överens med EG:s regelverk.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

På det audiovisuella området är gemenskapens regelverk inriktat på tillhandahållandet av och fri rörlighet för audiovisuella tjänster i Europeiska unionen samt stärkande av den europeiska programindustrin inom ramen för den inre marknaden. Regelverket ingår i direktivet " Television utan gränser " som avser all sändningsverksamhet oavsett sändningssätt (markbunden TV, satellit, kabel) eller företagsform (offentligt eller privat företag) och innehåller grundreglerna för gränsöverskridande sändningsverksamhet. De viktigaste punkterna på detta område är följande:

  • Säkerställa den fria rörligheten för TV-sändningar i gemenskapen.
  • Främja framställningen och distributionen av europeiska audiovisuella produktioner (genom att föreskriva en minsta sändningskvot för europeiska produktioner och produktioner från oberoende producenter).
  • Fastställa grundnormer för TV-reklam.
  • Säkerställa skyddet av minderåriga och rätten till genmäle.

I Europaavtalet mellan Europeiska unionen och Lettland föreskrivs ett samarbete för att stödja och modernisera den audiovisuella industrin samt harmonisera regleringsaspekterna av den audiovisuella politiken.

Direktivet "Television utan gränser" är en av de åtgärder som de central- och östeuropeiska länderna måste anta under den första etapp som definierats i vitboken om de central- och östeuropeiska ländernas integration i EU:s inre marknad (1995).

UTVÄRDERING

Regelverket för den audiovisuella sektorn omfattar 1995 års radio- och TV-lag, lagen om press och andra medier samt beslut tagna av det nationella radio- och TV-rådet.

År 1997 inleddes en översyn av den gällande lagstiftningen inom det här området. Den lettländska regeringen förklarade att man med denna reform skulle fylla alla nuvarande luckor i lagstiftningen.

Sedan juli 1997 har Lettland antagit en radio och TV-lag som ska anpassa lagstiftningen till direktivet "Television utan gränser". För närvarande görs en bedömning av den här lagen. Det bör emellertid upprättas en exakt tidsplan för anpassningen av lagstiftningen. Det är positivt att Lettland har åtagit sig att anpassa lagstiftningen till regelverket i samband med anslutningen till WTO. Lettland har också ratificerat Europarådets konvention om gränsöverskridande television.

Det nationella radio- och TV-rådet är en fristående tillsynsorganisation som fungerar effektivt. Det har till uppgift att utfärda radio- och TV-licenser samt att övervaka efterlevnaden av lagar och bestämmelser.

I november 1998 trädde ändringarna av radio- och TV-lagen i kraft. Det krävs emellertid fortfarande en hel del insatser för att helt anpassa lagen till direktivet "Television utan gränser", framför allt när det gäller sändningsverksamhet och postorderförsäljning, kriterier för att fastställa jurisdiktion, sändningar av stora evenemang samt stöd till europeiska och fristående produktioner. Det nationella radio- och TV-rådet bör få tillräckligt med personal och de finansiella resurser som krävs. Samtidigt bör ett oberoende kontroll- och sanktionssystem inrättas.

Lettland ändrade radio- och TV-lagen i oktober 1999.
Under 2000 har det nationella radio- och TV-rådets ställning förbättrats, men dess kontroll- och sanktionsbefogenheter bör stärkas ytterligare.
Insatser behöver göras för att klargöra den offentliga sändningsverksamhetens möjlighet att få tillgång till stora evenemang, stödet till europeiska och fristående produktioner samt reklambestämmelserna. Sedan juni 2001 har rådet rätt att utdöma administrativa böter. Rådets administrativa förmåga bör dock stärkas.

I kommissionens rapport från 2002 konstateras att Lettland har vidtagit åtgärder för att stärka det informationscenter som har inrättats av det nationella radio- och TV-rådet efter en sammanställning, undersökning och utvärdering av informationsresurserna. Vidare framhåller kommissionen att den lettländska lagstiftningen på det audiovisuella och kulturella området till stora delar överensstämmer med gemenskapens regelverk. Radio- och TV-lagen bör emellertid ändras ytterligare, framför allt när det gäller bestämmelserna om stora evenemang och sändningskvoten för lettländsk musik. Lettland bör också se över bestämmelserna om att offentliga programkanaler ska upplåta en viss sändningstid för nationella produktioner i syfte att skapa en bättra balans mellan olika program.

I oktober 2000 ratificerade Lettland protokollet till Europarådets konvention om gränsöverskridande television.

I rapporten från 2003 konstateras det att Lettland har gjort ändringar i sin radio- och TV-lag avseende stora evenemang, musiksändningar utförda av radio- och TV-företag under lettländsk jurisdiktion och offentliga radio- och TV-företags sändning av egna produktioner samt stärkande av det nationella radio- och TV-rådets befogenheter att ålägga sanktioner. Dessa ändringar innebär att den lettländska lagstiftningen nu väsentligen stämmer överens med gemenskapens regelverk. Det återstår dock för Lettland att åtgärda problemet med offentliga radio- och TV-företags sändning av egna produktioner.

Efter deltagandet i programmet Raphael har Lettland visat sin förmåga att genomföra gemenskapens regelverk på det kulturella området. I augusti och september 2001 anordnade Lettland "den europeiska kulturmånaden" i Riga. I oktober 2001 antogs associeringsrådets beslut som ger Lettland rätt att från och med 2001 delta fullt ut i programmet Kultur 2000.

På det audiovisuella området undertecknades i juli 2002 ett avtalsprotokoll, där det fastslås att Lettland kan delta i gemenskapsprogrammen Media Plus (2001-2005) och Media-yrkesutbildning (2001-2005). Protokollet träder i kraft från och med januari 2002. Det innebär att Lettland nu kan få finansiering för utveckling, distribution och marknadsföring av lettländska audiovisuella verk samt för utbildningsverksamhet.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

Senast ändrat den 12.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början