EUROPA

SAMMANFATTNING

Direktivet skyddar näringsidkare och konsumenter mot vilseledande reklam, som är kopplad till otillbörliga affärsmetoder. I detta sammanhang bestämmer det också under vilka förhållanden jämförande reklam är tillåten.

Vilseledande reklam

Reklam som vilseleder eller kan vilseleda de personer den riktar sig till är förbjuden. Den vilseledande karaktären kan påverka konsumenternas och näringsidkarnas ekonomiska beteende, eller skada en näringsidkande konkurrent.

När man ska avgöra om viss reklam är vilseledande ska hänsyn tas till flera kriterier:

• varornas och tjänsternas utmärkande egenskaper (tillgänglighet, sammansättning eller art, tillverknings- eller leveranssätt, ursprung osv.), de resultat som kan förväntas av deras användning och resultaten av kvalitetskontroller;
• priset eller sättet det fastställs på;
• leveransvillkoren för varorna eller utförandet av tjänsterna;
• annonsörens art, kännetecken och rättigheter (identitet och finansiella tillgångar, kvalifikationer, industriella rättigheter osv.).

Jämförande reklam

Jämförande reklam hänvisar direkt eller indirekt till en konkurrent eller varor eller tjänster som tillhandahålls av en konkurrent.

Denna typ av reklam är endast tillåten om den inte är vilseledande. Den kan då vara ett rättmätigt sätt att informera konsumenterna om sådant som ligger i deras intresse. Jämförelserna ska i synnerhet:

• röra sig om varor eller tjänster som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål;
• röra sig om produkter med samma ursprungsbeteckning;
• på ett objektivt sätt jämför en eller flera väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos dessa varor eller tjänster, vilket även kan inbegripa priset;
• inte medföra förväxling bland näringsidkare, inte misskreditera, och inte imitera eller dra fördel av en konkurrents varumärke eller firmanamn.

Rättsliga förfaranden

För att kunna bekämpa vilseledande och olaglig jämförande reklam ska medlemsstaterna se till att personer och organisationer som har ett rättmätigt intresse kan vidta rättsliga eller administrativa åtgärder mot vilseledande reklam.

Domstolarna eller förvaltningsmyndigheterna ska sålunda kunna:

• besluta att otillåten reklam ska förbjudas, även i avsaknad av bevis för en förlust, verklig skada eller för uppsåt eller vårdslöshet;
• förbjuda otillåten reklam som ännu inte publicerats.

Bakgrund

Direktivet upphäver direktiv 84/450/EEG och samlas alla dess ändringar i en enda rättsakt.