RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Produktsäkerhet: allmänna regler

EU-lagstiftningen garanterar ett omfattande och enhetligt skydd åt konsumenternas hälsa och säkerhet. Produkter som saluförs på den inre marknaden omfattas av allmänna säkerhetsbestämmelser. Europeiska unionen har också infört ett system för snabb varning för produkter som medför allvarliga risker för konsumenterna..

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet [EUT L 11, 15.1.2002].

SAMMANFATTNING

Direktivet är tillämpligt i avsaknad av särskild EU-lagstiftning beträffande säkerhet för vissa kategorier av produkter eller när det finns luckor i den särskilda lagstiftningen på det här området. Dess tillämpning påverkar heller inte tillämpningen av direktiv 85/374/EEG om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister.

Allmänt säkerhetskrav

Genom direktivet införs ett allmänt säkerhetskrav för alla saluförda produkter som är avsedda för eller kan brukas av konsumenterna, inklusive produkter som används av konsumenterna i tjänstesammanhang. Begagnade föremål som har ett antikvitetsvärde eller som behöver renoveras omfattas inte av direktivet.

En säker produkt innebär ingen eller bara en ringa risk som är förenlig med användningen av produkten och godtagbar med tanke på kravet på en hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet.

En produkt anses säker om den uppfyller EU-lagstiftningens särskilda säkerhetsbestämmelser eller, om sådana saknas, med medlemsländernas särskilda bestämmelser för saluföring. Den antas vara säker om den stämmer överens med en europeisk standard som fastställts enligt det förfarande som anges i direktivet. Om sådana bestämmelser eller standarder saknas bedöms produktöverensstämmelsen enligt

  • nationella frivilliga standarder (genom vilka andra europeiska standarder införlivas) samt kommissionens rekommendationer (med riktlinjer för bedömning av produktsäkerheten),
  • standarderna i det medlemsland där produkten tillverkas eller saluförs
  • uppförandekoderna för hälsa och säkerhet
  • den aktuella vetenskapliga och tekniska utvecklingen
  • den säkerhetsnivå som konsumenterna kan förvänta sig.

Tillverkarnas och distributörernas skyldigheter

Tillverkarna ska marknadsföra produkter som uppfyller de allmänna säkerhetskraven. Dessutom ska de

  • förse konsumenten med den information som behövs för att bedöma de risker som är förenade med en produkt, när de inte är uppenbara,
  • vidta lämpliga åtgärder för att undvika dessa risker, t.ex. dra tillbaka produkterna från marknaden, varna konsumenterna eller återkalla sådana produkter som redan har levererats till konsumenterna.

Distributörerna måste också

  • leverera produkter som uppfyller kraven på allmän säkerhet,
  • följa upp säkerheten hos saluförda produkter,
  • tillhandahålla de dokument som behövs för att kunna spåra produkternas ursprung.

När tillverkare och distributörer konstaterar att en produkt utgör en risk, ska de underrätta de behöriga myndigheterna och vid behov samarbeta med dessa. Denna informationsskyldighet beskrivs i bilaga I till direktivet.

Medlemsländernas skyldigheter

Medlemsländerna ska garantera att tillverkare och distributörer fullgör sina skyldigheter. De ska inrätta organ som har till uppgift att

  • kontrollera att produkterna stämmer överens med säkerhetskraven,
  • vidta lämpliga åtgärder när det handlar om riskprodukter, t.ex. förbud mot saluföring, och meddela kommissionen tillvägagångssättet.

Medlemsstaterna ska fastställa regler för att sanktionera överträdelser och se till att det finns ett system som följer upp konsumenternas klagomål.

Kommissionens roll

Kommissionen ska ta hänsyn till det allmänna säkerhetskravet när den utformar uppdrag till de europeiska standardiseringsorganen och när den i Europeiska unionens officiella tidning offentliggör hänvisningar till Europastandarder som ger möjlighet att fastställa att en produkt överensstämmer med det allmänna säkerhetskravet. Kommissionen sköter systemet för snabbt informationsutbyte (Rapex) och har möjlighet att vidta lämpliga ”nödåtgärder” i samarbete med medlemsstaterna.

Rapex-systemet – Snabba ingripanden när det gäller produkter som utgör allvarliga risker

Medlemsstaterna ska identifiera produkter som utgör allvarliga risker för hälsa och säkerhet. De ska vidta snabba ingripandeåtgärder för att skydda konsumenterna. I sådant fall ska medlemslandet omedelbart underrätta kommissionen via Rapex-systemet för snabbt informationsutbyte mellan medlemsländerna och kommissionen. Det ger möjlighet att begränsa eller förhindra spridning av farliga produkter. Rapex-systemets funktion beskrivs närmare i bilaga II till direktivet.

Livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter hanteras genom andra insatssystem.

Vid användningen av Rapex ska medlemsländerna ge kommissionen information som omfattar minst följande:

  • Uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten.
  • En beskrivning av den risk som är förknippad med produkten och dokumentation som ger möjlighet att bedöma den.
  • Åtgärder som redan har vidtagits
  • Information om produktens distribution.

Kommissionen kan även godkänna snabba ingripanden på EU-nivå om den får kännedom om en allvarlig risk med anknytning till en produkt. Efter samråd med medlemsländerna kan kommissionen då fatta beslut som gäller i ett år och som kan förlängas med ett år i taget. Ett sådant beslut kan innebära

  • införande av särskilda säkerhetskrav,
  • förbud mot användning av vissa ämnen, eller
  • krav på att tillverkarna fäster varningar på sina produkter.

Kommittéförfarande

Kommissionen ska bistås av en föreskrivande kommitté för konsumentproduktsäkerhet vid vidtagandet av ”nödåtgärderna”, och vid beslut om normalisering.

Kommissionen ska även biträdas av en rådgivande kommitté för konsumentproduktsäkerhet för direktivets övriga aspekter.

Öppenhet och insyn

Information om de risker med produkter som myndigheterna känner till ska göras tillgänglig för allmänheten. Sekretess gäller endast där detta är berättigat.

Bakgrund

Detta direktiv följer upp kommissionens rapport till Europaparlamentet och till rådet av den 29 mars 2000 om erfarenheterna av tillämpningen av direktiv 92/59/EEG om allmän produktsäkerhet. Direktivet upphäver direktiv 92/59/EEG (DE) (EN) (ES) (FR) om allmän produktsäkerhet från och med den 15 januari 2004.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2001/95/EG [antagande: medbeslutande COD/2000/0073]

15.1.2002

15.1.2004

EGT L 11, 15.1.2002

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 765/2008

1.1.2010

-

EUT L 218, 13.8.2008

Förordning (EG) nr 596/2009

7.8.2009

-

EUT L 188, 18.7.2009

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet inom ramen för genomförandet av direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet (Text av betydelse för EES) [EUT C 38, 17.2.2009].
Kommissionen offentliggör titlar på och hänvisningar till standarder som harmoniseras genom direktiv 2001/95/EG.

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 14 januari 2009 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet [KOM(2008) 905 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Gemenskapens ram för produktsäkerhet har fått ökad effektivitet efter genomförandet av direktiv 2001/95/EG. Genom det europeiska informations- och varningssystemet har man kunnat dra in en mängd produkter från marknaden. Vissa aspekter kan emellertid förbättras för att säkra ett fullständigt skydd av konsumenterna. I denna rapport fastställs prioriteringar på följande områden:

  • Säkra konsumtionsprodukter, särskilt beträffande spårbarhet, genom att stärka skyldigheten att identifiera produkter, tillverkare eller distributörer.
  • Marknadsövervakning, å ena sidan, med hjälp av en bättre samordning av medlemsstaterna, grundat på utbyte av information och god praxis (inbegripet när det gäller tullsamarbete). Och, å andra sidan, öppnandet av RAPEX-systemet för deltagande av internationella, regionala eller nationella organisationer i tredje land.
  • Standardisering genom en förenkling av förfarandena när det gäller vissa kategorier av produkter och fastställa att standarderna förutsätts överensstämma med de allmänna säkerhetskraven.
  • Se till att akuta åtgärder som vidtas inom ramen för systemet för snabb varning permanentas så att farliga produkter kan dras tillbaka från marknaden.

Tillämpningsområdet för direktiv 2001/95/EG omfattar även konsumenttjänsters säkerhet. Det har genomförts i samtliga medlemsstater.

RAPEX

Kommissionens beslut 2010/15 av den 16 december 2009 om riktlinjer för hanteringen av gemenskapens system för snabbt informationsutbyte (Rapex) enligt artikel 12 i direktiv 2001/95/EG (direktivet om allmän produktsäkerhet) och av underrättelseförfarandet enligt artikel 11 i samma direktiv [EUT L22, 26.1 2010].
Kommissionen har antagit nya riktlinjer som ska underlätta hanteringen av Rapexsystemet och underrättelseförfarandet för farliga produkter. Riktlinjerna är avsedda för de nationella myndigheter som har i uppgift att övervaka marknaden.

MUSIKSPELARE

Kommissionens beslut 2009/490/EG av den 23 juni 2009 om säkerhetskrav för musikspelare i Europastandarder på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (Text av betydelse för EES) [EUT L 161, 24.6.2009].
Kommissionen har upprättat säkerhetskrav för att förhindra att musikspelares ljudnivåer orsakar hörselskador hos konsumenter som använder dem under rimligen förutsägbara betingelser. Detta krav ska respekteras vid konstruktion och tillverkning av musikspelare. Syftet är att standardiseringsorganen ska kunna fastställa lämpliga standarder. Varningar bör även fästas på produkterna för att varna konsumenterna för befintliga risker.

TÄNDARE

Kommissionens beslut 2009/298/EG av den 26 mars 2009 om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke-barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden [delgivet med nr K(2009)2078] (Text av betydelse för EES).

Kommissionens beslut 2006/502/EG (ändrad genom besluten 2007/231/EG och 2008/322/EG) av den 11 maj 2006 om att ålägga medlemsstaterna att se till att endast barnsäkra tändare släpps ut på marknaden och att förbjuda att leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden (Text av betydelse för EES) [EUT L 198, 20.7.2006].
Barns lek med tändare ger upphov till mellan 1 500 och 1 900 skador och mellan 34 och 40 dödsfall om året i EU:s medlemsstater. Sådana olyckor kan förebyggas med hjälp av barnsäkerhetsmekanismer som är obligatoriska i Förenta staterna, i Kanada, i Australien och i Nya Zeeland sedan ett tiotal år tillbaka. Införandet av krav på barnsäkerhetsmekanismer i Förenta staterna har lett till att antalet olyckor har minskat med 60 %.
För att förebygga nya olyckor har kommissionen antagit, den 11 maj 2006, beslut 2006/502/EG som ålägger medlemsstaterna att se till att endast tändare som har barnsäkerhetsmekanismer släpps ut på marknaden och att förbjuda att leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden.

Kommissionens beslut 2008/357/EG av den 23 april 2008 om särskilda barnsäkerhetskrav på tändare i Europastandarder på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG [EUT L 120, 7.5.2008].
De särskilda barnsäkerhetskraven på tändare bör utformas enligt bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 2001/95/EG, så att standardiseringsorganen kan uppmanas att revidera EN 13869 så att den reviderade standarden kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Detta beslut fastställer de säkerhetskrav som ska utgöra grunden för den Europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) revision av EN 13869 om säkerhet vad gäller tändare och testmetoder.

CIGARETTER

Kommissionens beslut 2008/264/EG av den 25 mars 2008 om brandsäkerhetskrav för cigaretter i Europastandarder på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG [EUT L 83, 25.3.2008].
Tända cigaretter som lämnas utan uppsikt utgör en betydande risk för konsumenternas säkerhet. Det beräknas att detta ligger bakom ungefär 1000 dödsfall per år inom den Europeiska gemenskapen. Det finns emellertid en teknik som kan sakta ned förbränningen, eller rent av släcka cigaretten, som går ut på att man lägger in tunna pappersband i cigaretten med jämna mellanrum. Tack vare den här tekniken släcks faktiskt nästan alla cigaretter som har lämnats obevakade.
Detta beslut fastställer de säkerhetskrav som den Europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) ska utgå ifrån när de uppfyller begäran att anta en standard för att minska antändningsbenägenheten för cigaretter. Dessa säkerhetskrav för cigaretter baseras på direktiv 2001/95/EG.
Standardens effektivitet kommer att granskas genom kontrollen av varuprover med cigaretter som släppts ut på marknaden, med målet att högst 25 % av cigaretterna får brinna ut helt och hållet.

SPÄDBARN OCH SMÅ BARN

Kommissionens beslut 2010/9/EU av den 6 januari 2010 om säkerhetskrav i Europastandarder för badstolar, badhjälpmedel, badbaljor och golvstativ för spädbarn och små barn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG [delgivet med nr K(2009) 10290] (Text av betydelse för EES).
Produkter som är avsedda för badning av spädbarn och små barn ska överensstämma med det allmänna kravet om produktsäkerhet. Därför upprättar de europeiska standardiseringsorganen säkerhetssstandarder för följande :

  • Badstolar: produkten får endast användas för barn som kan sitta upprätt utan hjälp, men inte kan stå.
  • Badhjälpmedel: en produkt som gör att barnet kan hållas i lutande eller liggande ställning vid badning, för barn som är nyfödda tills dess att de kan sitta upp utan hjälp.
  • Badbalja för spädbarn och små barn: en produkt avsedd för att bada barn i åldern 0-12 månader; det vill säga, produkterna placeras i eller på kanterna av ett vanligt badkar eller på golvet, eller kombineras med ett golvstativ.

Kommissionens beslut 2010/11/EU av den 7 januari 2010 om säkerhetskrav för konsumentmonterade barnsäkra spärrar för fönster och balkongdörrar i Europastandarder på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG [delgivet med nr K(2009) 10298] (Text av betydelse för EES).
Vissa anordningar avsedda för att hindra att barn får tillträde till ett fönster eller en balkongdörr säljs i delar avsedda för eftermontering av konsumenten. Särskilda europeiska säkerhetsstandarder ska antas för dessa mekanismer avsedda för barn som är yngre än 51 månader.

BIOCIDPRODUKTER

Kommissionens beslut 2009/251/EG av den 17 mars 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att se till att biociden dimetylfumarat inte släpps ut eller tillhandahålls på marknaden (Text av betydelse för EES) [EUT L 74, 20.3.2009].
Dimetylfumarat (DMF) är en biocid som används för att skydda vissa konsumtionsvaror under lagring eller transport (lädermöbler, skodon, kläder av läder, etc.) DMF kan orsaka allvarliga hudreaktioner (kontaktdermatit) och enligt kliniska test orsakade DMF hälsoskador hos konsumenter.
Från och med den 1 maj 2009 ska medlemsstaterna se till att produkter som innehåller DMF inte släpps ut eller tillhandahålls på marknaden. Produkter som redan tillhandahålls på marknaden ska dras tillbaka och konsumenterna ska informeras om riskerna med dessa produkter. En ”produkt som innehåller DMF” innehåller en koncentration av DMF som är högre än 0,1 mg/kg av produktens eller produktdelens vikt.
Detta beslut ska tillämpas till och med den 15 mars 2010. Det kan i förekommande fall förlängas.

Senast ändrat den 10.02.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början