RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Riktlinjer för tillämpningen av artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (tidigare artikel 81(3) i EG-fördraget)

Kommissionen drar upp kriterier för bedömning under artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (tidigare artikel 81(3) i EG-fördraget) utifrån sin syn på undantagsavtal mellan företag, beslut från företagssammanslutningar och samordnade förfaranden vilket förbjuds av artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (tidigare artikel 81(1) i EG-fördraget).

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen - Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81(3) i fördraget [Europeiska unionens officiella tidning nr C 101 av den 27.4.2004].

SAMMANFATTNING

Artikel 101(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 81(1) i EG-fördraget) förbjuder alla avtal mellan företag, beslut från företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan EU-länder och som syftar, eller bidrar, till att förhindra, begränsa eller förvränga konkurrensen. Som ett undantag till denna regel anges i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 81(3) i EG-fördraget) att förbudet i artikel 101(1) kan förklaras icke tillämpligt på avtal som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av produkter eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås och som inte ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål och som inte ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga.

Bedömningen mot bakgrund av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt består således av två delar. Det första steget är att bedöma om ett avtal mellan företag vilket märkbart kan påverka handeln mellan EU-länder har ett konkurrensbegränsande syfte eller faktiska eller potentiella konkurrensbegränsande effekter. Artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt blir relevant endast om ett avtal mellan företag begränsar konkurrensen inom ramen för artikel 101(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I fråga om avtal som inte är begränsande behöver det inte undersökas om avtalet i fråga medför några fördelar. Kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar, horisontella samarbetsavtal och avtal om tekniköverföring innehåller riktlinjer för tillämpningen av artikel 101(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på olika typer av avtal.

Det andra steget, som blir relevant endast om ett avtal konstateras begränsa konkurrensen, är att fastställa vilka konkurrensfrämjande fördelar det avtalet medför och bedöma om dessa konkurrensfrämjande effekter uppväger de konkurrensbegränsande effekterna. Avvägningen av konkurrensbegränsande effekter mot konkurrensfrämjande effekter genomförs uteslutande inom ramen för artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De nuvarande riktlinjerna undersöker de fyra riktlinjerna i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

  • effektivitetsvinster;
  • skälig andel för konsumenterna;
  • begräsningarna ska vara nödvändiga;
  • konkurrensen får inte sättas ur spel.

Eftersom dessa fyra villkor är kumulativa är det onödigt att undersöka övriga villkor om det konstaterats att ett av villkoren inte uppfylls. I enskilda fall kan det därför vara lämpligt att beakta de fyra villkoren i en annan ordningsföljd. I dessa riktlinjer anses det lämpligt att kasta om ordningsföljden för det andra och tredje villkoret och således behandla frågan om nödvändighet före frågan om en skälig andel för konsumenterna. Analysen av en skälig andel kräver en avvägning mellan de negativa och positiva effekterna av ett avtal för konsumenterna. Den bör inte omfatta verkningarna av de begränsningar som redan underkänts i nödvändighetstestet och är därför förbjudna enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utesluter inte vissa typer av avtal från sitt tillämpningsområde på förhand. I princip omfattar undantaget alla begränsande avtal som uppfyller de fyra villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är dock osannolikt att allvarliga konkurrensbegränsningar uppfyller villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Sådana begränsningar är i regel svartlistade i gruppundantagsförordningar eller identifieras som särskilt allvarliga begränsningar i kommissionens riktlinjer och tillkännagivanden. Avtal av detta slag uppfyller i regel (åtminstone) inte de två första villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De skapar varken objektiva ekonomiska fördelar eller är till fördel för konsumenterna.

De gällande riktlinjerna är inte bindande och saknar rättspraxis i EU-domstolen och förstainstansrätten gällande tolkning av artikel 101(1) och 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller för den tolkning som EU-domstolarna kan komma att göra avseende dessa bestämmelser i framtiden.

Bakgrund

Enligt artikel 1(1) i förordning (EG) nr 1/2003, ska sådana avtal som omfattas av artikel 101(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som inte uppfyller villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vara förbjudna. Enligt artikel 1(2) i förordning (EG) nr 1/2003, ska sådana avtal som omfattas av artikel 101(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt men som uppfyller villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte vara förbjudna utan att det krävs föregående beslut om detta. Sådana avtal är giltiga och verkställbara från och med att villkoren i artikel 101(3) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt uppfylls och förblir uppfyllda.

Senast ändrat den 21.02.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början