RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer

Effektiv konkurrens gynnar konsumenterna i form av låga priser, produkter av hög kvalitet, ett stort utbud av varor och tjänster och innovation. Tack vare sin kontroll av "horisontella koncentrationer" förhindrar kommissionen sammanslagningar och företagsförvärv som skulle beröva kunderna dessa fördelar, då koncentrationerna skulle leda till att de inblandade företagens förmåga att påverka konkurrensfaktorerna på den marknad där de verkar skulle öka betydligt.

RÄTTSAKT

Riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer [Europeiska unionens officiella tidning C 31 av den 5 februari 2004].

SAMMANFATTNING

Syftet med tillkännagivandet är att ge vägledning om hur kommissionen bedömer så kallade "horisontella koncentrationer", som innebär att de samgående företagen är faktiska eller potentiella konkurrenter på samma relevanta marknad.

Kommissionens utvärdering av koncentrationer omfattar vanligen följande:

  • En definition av den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden.
  • En bedömning av koncentrationen ur konkurrenssynpunkt.

För att avgöra vilken marknad som berörs tar kommissionen sin utgångspunkt i tillkännagivandet från 1997. När det gäller bedömningen av sammanslagningen ur konkurrenssynpunkt ifrågasätter kommissionen enbart sammanslagningar och förvärv som ökar företagens inflytande på den aktuella marknaden på ett sådant sätt att det kan få negativa konsekvenser för konsumenterna (högre priser, lägre kvalitet på produkterna och minskat utbud). Så är exempelvis fallet om en koncentration sätter en konkurrent på marknaden ur spel eller gör en samordning mellan de aktuella företagen troligare.

Ett ingripande från kommissionen sida kan däremot uteslutas om fusionen inte leder till koncentrationsnivåer på markanden som överskrider en viss nivå som anges i procent av marknadsandelen eller av Herfindahl-Hirschmanns index (HHI). Detta index, som beräknas på basis av varje företags marknadsandel, ger en proportionellt sett större vikt åt storföretagens marknadsandel. Den absoluta nivån på HHI kan ge en ytterligare indikation på konkurrenstrycket på marknaden efter koncentrationen, men det är framför allt den variation i HHI som direkt är följden av affären som utgör en användbar indikator på förändringen av koncentrationsgraden.

Kommissionen tar även hänsyn till ett antal andra faktorer som kan inverka på sannolikheten att koncentrationen leder till stora negativa effekter för konkurrensen, exempelvis kundernas möjlighet att byta leverantör eller konkurrenternas möjlighet att bemöta koncentrationen. Det gäller ofta samverkande effekter som kan få företagen på marknaden att nå samförstånd om villkoren för samordning, samordnat agerande eller hot om framtida repressalier för dem som inte följer villkoren. Men för att samordningen ska lyckas får reaktionerna från potentiella konkurrenter som inte deltar i samordning och från kunderna inte äventyra de förväntade resultaten av samordningen.

Kommissionen tar även hänsyn till de effektivitetsvinster som företagen hävder att koncentrationen leder till, för att balansera eventuella negativa effekter på konkurrensen. I detta fall måste företagen kunna bevisa att effektivitetsvinsterna verkligen beror på fusionen och att de gynnar konsumenterna.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets förordning (EG) nr 139/2004av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer ("EG:s koncentrationsförordning") [Europeiska unionens officiella tidning L 24, 29.01.2004].

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 21.02.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början