EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Direktivet om audiovisuella medietjänster utan gränser

Ändringen av direktivet om television utan gränser syftar till att anpassa och modernisera de gällande bestämmelserna. Ändringen motiveras främst med att man vill ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och till den förändrade strukturen på den audiovisuella marknaden. Syftet är också att minska den börda som de nuvarande bestämmelserna innebär för leverantörerna av audiovisuella tjänster och underlätta finansieringen av det europeiska audiovisuella innehållet.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television.

SAMMANFATTNING

Direktivet om audiovisuella medietjänster utan gränser ändrar direktivet om television utan gränser som antogs 1989 och som ändrades en första gång 1997. Syftet är att modernisera, mjuka upp och förenkla lagstiftningen om audiovisuellt innehåll.

Kommissionen föreslår en ändring som grundar sig på en ny definition av audiovisuella tjänster, oavsett sändningsteknik.

Åtskillnad mellan linjära och icke-linjära tjänster

Det nya direktivet definierar begreppet audiovisuella medietjänster genom att göra en åtskillnad mellan följande:

  • Linjära tjänster * , som avser tjänster på området för traditionell television, Internet och mobiltelefoni som tittarna tar emot passivt.
  • Icke-linjära tjänster * , dvs. de televisionstjänster som tittarna väljer att se (t.ex. beställvideotjänster).

Denna åtskillnad innebär att direktivet

  • moderniserar och förenklar lagstiftningen för de linjära tjänsterna,
  • inför minimiregler för icke-linjära tjänster, särskilt när det gäller skydd för minderåriga (es de en fr), förebyggande av rashat och förbud mot smygreklam *.

För alla dessa tjänster skulle principen om land varifrån sändningarna härrör gälla, och tjänsterna skulle alltså endast falla under gällande regler i det land de kommer ifrån. Fördelarna med den här principen kommer på så sätt även att gälla de icke-linjära tjänsterna, något som kommer att ge dem bästa möjliga förutsättningar för kommersiell framgång.

Ett nytt förfarande i två etapper ska tillämpas om programföretag från andra medlemsstater troligen kringgår striktare bestämmelser i den medlemsstat som mottar sändningen. En dialog ska inledas mellan de två medlemsstaterna och om denna misslyckas ingriper kommissionen för att fastställa huruvida de åtgärder som medlemsstaten föreslagit är förenliga med gemenskapsrätten.

Uppmjukning av reglerna för reklam

Direktivet förenklar reglerna för reklaminslag och gör dem mer flexibla. Det uppmuntrar även till självreglering och samreglering på området.

Den nuvarande maxgränsen på tre timmars reklam per dag avskaffas. För att förhindra att den totala mängden reklam ökar bibehåller kommissionen dock maxgränsen på tolv minuters reklam i timman för all sorts reklam.

Det nya direktivet ger dessutom programföretagen möjligheten att välja den tidpunkt under programmen som är lämpligast för att avbryta för reklam, i stället för att vara tvungna att låta minst 20 minuter gå mellan varje reklamavbrott.

I förslaget föreskrivs dock att biograffilmer, barnprogram, nyhetsprogram och program om aktuella samhällsfrågor inte får avbrytas mer än en gång per 35-minutersperiod.

Förslaget till nytt direktiv stöder de nya formerna av reklam (es de en fr), som t.ex. reklam på delad skärm, virtuell reklam och interaktiv reklam.

En tydlig rättslig ram för "produktplacering"

Direktivet ger en tydlig definition av begreppet "produktplacering" * och inrättar en tydlig rättslig ram på området. Med produktplacering menas att man avsiktligen låter personerna i en film använda en produkt av ett visst märke.

Kommissionen tillåter produktplacering, under förutsättning att den i början av sändningen tydligt kan identifieras som en sådan. Produktplacering är dock förbjudet inom ramen för nyhetsprogram eller program om aktuella samhällsfrågor, dokumentärer och barnprogram.

Mediernas mångfald

För att främja mediernas mångfald gäller följande:

  • Krav på att varje medlemsstat garanterar oberoendet för den nationella tillsynsmyndighet som ansvarar för genomförandet av direktivet.
  • TV-företags rätt att använda sig av "kort rapportering" på ett icke-diskriminerande sätt.
  • Främjande av innehåll som producerats av europeiska oberoende produktionsföretag inom den audiovisuella sektorn (bestämmelsen ingår redan i det gamla direktivet om television utan gränser).

Främjande av kulturell mångfald

Främjande av kulturell mångfald finns även i frågan om inrättandet av innehållskvoter för radioföretag och andra leverantörer av tjänster. Det gällande direktivet bekräftar EU:s åtagande att främja europeiska audiovisuella verk genom att ge medlemsstaterna rätt att tilldela TV-företagen innehållskvoter som gynnar europeiska produktioner, så fort detta är möjligt. De här flexibla kvotreglerna fungerar bra. Medlemsstaterna respekterar kvoterna utan problem och kvoterna har lett till att produktion med europeiskt och oberoende innehåll stimuleras.

Bakgrund

Moderniseringen av den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster är ett led i kommissionens strävan efter "bättre lagstiftning"(DE)(EN)(FR). Den är dessutom en del av initiativet " i2010 - det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning " som lanserades av kommissionen i juni 2005.

Rättsaktens nyckelbegrepp

  • Linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst som användaren tar emot passivt, exempelvis klassiska tv-sändningar, Internet och mobiltelefoni (push).
  • Icke-linjär tjänst: en icke-programlagd audiovisuell medietjänst som begärs av användaren, t.ex. beställvideo (pull).
  • Smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter som utövas av en varu- eller tjänsteproducent i program, då sådan presentation av programföretaget avses tjäna som reklam, och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Sådan presentation betraktas som avsiktlig, särskilt om den görs mot betalning eller liknande ersättning.
  • Produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.

Hänvisningar

Rättsakt

Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2007/65/EG [antagande: medbeslutande COD/2005/0260]

19.12.2007

19.12.2009

EUT L 332, 18.12.2007.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

DIREKTIVET OM TELEVISION UTAN GRÄNSER

Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 298, 17.10.1989].

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, [Europeiska gemenskapens officiella tidning L 202, 30.7.1997].

GRANSKNINGEN AV DIREKTIVET OM TELEVISION UTAN GRÄNSER

Kommissionens tolkningsmeddelande om vissa aspekter på bestämmelserna om TV-reklam i direktivet om television utan gränser [Europeiska unionens officiella tidning C 102, 28.4.2004].

Kommissionens meddelande av den 15 december 2003 om framtiden för europeisk lagstiftning på det audiovisuella området - [KOM(2003) 784 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 14.01.2008

Top