RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna (Grönbok)

Arkiv

Syftet med Grönboken är att fördjupa debatten om villkoren för utarbetande av en enhetlig ram för skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna i Europeiska unionen.

RÄTTSAKT

Grönbok om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna [KOM(96) 483 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kampen mot spridandet av material som är kränkande för den mänskliga värdigheten och skyddet av minderåriga är absolut nödvändig för att det ska vara möjligt för nya audiovisuella tjänster och informationstjänster att utvecklas i ett klimat som präglas av förtroende. Om effektiva åtgärder för att skydda det allmännas intresse på dessa områden inte snart fastställs och genomförs riskerar dessa nya tjänster att inte uppnå sin fulla ekonomiska, sociala och kulturella potential.

I kapitel I i grönboken fastställs de olika aspekter av utvecklingen av nya audiovisuella tjänster och informationstjänster som är relevanta för skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten. Det föreslås att man analyserar de olika typer av material som kan ge upphov till problem. I kapitlet understryks dessutom vikten av att undvika att blanda ihop olika typer av företeelser. Exempelvis hör barnpornografi, vilket är olagligt och underställt straffrätten, inte till samma kategori som pornografiskt material som är avsett för vuxna. Samtidigt som detta material är skadligt för barnens utveckling är det inte förbjudet för vuxna.

Lösningar på dessa problem måste utformas för att ta hänsyn till den typ av material det rör sig om. Nya televisionstjänster, såsom beställ-TV, erbjuder större valmöjligheter för individen. Tjänsterna utvecklas bort från massmediamodellen, där tittarens val står mellan att se programmet eller avstå, mot en modell som ligger närmare den som gäller för utgivning, dvs. där tittaren väljer sitt program ur ett mycket brett urval.Online-tjänster för denna utveckling utgör ännu ett steg mot den individuella kommunikationsmodellen. I geografiska termer är distributionsnätverken mindre nationella och alltmer globala till sin karaktär, där Internet är ett internationellt nätverk av nätverk.
Nya typer av material träder dessutom fram. Ett konventionellt TV-program som ses från början till slut är linjärt till sin art medan interaktivitet medger navigering genom olika scenarier. Hybridformer i fråga om innehåll växer fram, som till exempel former som kombinerar spel, reklam och information på nya sätt.

Utvecklingen av nya tjänster kräver ett flexibelt ramverk, särskilt i fråga om bestämmelser. För att man ska kunna kartlägga nya lösningar måste en funktionsanalys av egenskaperna hos varje ny typ av tjänst göras. Alla nya risker som hänger ihop med de nya tjänsternas natur måste noga utvärderas. Den oro som de nya audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna väcker motiverar vaksamhet från offentliga myndigheter och medborgarna själva. Problemen ska emellertid inte överdrivas - svårigheten ligger ofta mer i de nya tjänsternas egenskaper jämfört med de konventionella medierna än i det material som de innehåller.

I kapitel II återfinns en analys av de gällande rättsliga och författningsrelaterade bestämmelserna på europeisk och nationell nivå. I detta kapitel påpekas att alla nationella bestämmelser i Europa bygger på de grundläggande rättigheter som anges i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. I detta kapitel påpekas att alla nationella bestämmelser i Europa bygger på de grundläggande rättigheter som anges i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (CEDH). Dessa rättigheter finns införlivade som allmänna principer i gemenskapsrätten genom artikel F 2 i Fördraget om EU. Artikel 10 i konventionen garanterar särskilt rätten till yttrandefrihet. I artikeln fastställs också att utövandet av denna rätt kan vara underkastad vissa inskränkningar av särskilda skäl, inklusive skydd av hälsa eller moral och förebyggande av brott. Följaktligen är yttrandefriheten inte någonstans i EU absolut utan är underställd inskränkningar. Rättspraxis vid Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har utvecklat principen om proportionalitet, vilket är ett avgörande prov på att alla åtgärder av inskränkande art är förenliga med de grundläggande principer som fastställs i konventionen om mänskliga rättigheter. Det finns sålunda en bas för ett gemensamt tillvägagångssätt i Europa - principen om yttrandefrihet och proportionalitetstestet. Utöver denna gemensamma bas kan konstateras att medlemsländernas faktiska system i hög grad skiljer sig åt när det gäller kultur- och moralnormer.

Allmänt sett kan de nya tjänsterna skapa särskilda nya problem i fråga om genomförandet av rättsliga bestämmelser. Ett exempel på detta är den allt större svårigheten att avgöra ansvar när det finns flera olika operatörer som är involverade i kommunikationskedjan (nätoperatörer, tjänsteleverantörer, leverantör av material). Detta problem ställs på sin spets när olika element i kedjan etableras i olika länder.

I kapitel II granskas även de problem som är förknippade med skyddet av minderåriga mot skadligt men inte nödvändigtvis olagligt material, exempelvis vuxenpornografi. I några medlemsländer är principen om skyddet av minderåriga införlivat i allmänna bestämmelser oavsett vilket medium det rör sig om, vilket medför förbud att tillhandahålla minderåriga sådant material som kan skada deras utveckling (men som vuxna har laglig tillgång till). Andra medlemsländer har utarbetat bestämmelser som är knutna till särskilda medier. I alla dessa fall kräver genomförandet av åtgärder till skydd för minderåriga att metoder fastställs för att säkerställa att minderåriga inte får tillgång till skadligt material samtidigt som vuxna tillåts detta. Ny teknisk utveckling kan ge nya lösningar genom ökad föräldrakontroll för både televisions- (v-chip) och on-line- (PICS) miljöer. I båda dessa fall spelar bedömningen av innehållet en nyckelroll i systemet. De nya tekniska möjligheterna är mer begränsade för television än i online-miljön, men båda har fördelen att erbjuda individuella lösningar snarare än centralstyrning, vilket undanröjer behovet av förhandscensur och ökar självregleringens potentiella effektivitet.

I kapitel III analyseras situationen på unionsnivå både när det gäller gemenskapsrätt och samarbete på området för rättsliga och inrikes frågor. Friheten att tillhandahålla tjänster är en av de fyra grundläggande friheter som garanteras genom fördraget. Inskränkningar får göras om de är mycket viktiga med hänsyn till det allmänna intresset, såsom skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten, men de ska underställas proportionalitetstestet.

I kampen mot olagligt material erkänns att samarbetet mellan medlemsländerna inom rättsliga och inrikes frågor spelar en avgörande roll med hänsyn till de nya tjänsternas internationella karaktär. Genom sådant samarbete kommer medlemsländerna att på ett mer effektivt sätt kunna tackla de typer av användande och innehåll som är olagligt. Dessutom kommer intern överensstämmelse att ge medlemsländerna ett bättre utgångsläge i strävandena efter globala lösningar.

I kapitel III utforskas dessutom olika möjligheter som syftar till att förbättra samarbetet mellan de nationella förvaltningarna och med kommissionen både inom ramen för gemenskapsfrågor och inrikes och rättsliga frågor (systematiskt informationsutbyte, gemensamma analyser av bestämmelser i nationell lagstiftning, inrättande av en gemensam ram för självreglering, rekommendationer för samarbete inom rättsliga och inrikes frågor, gemensamma riktlinjer för internationellt samarbete). Möjligheterna att stimulera samarbetet mellan de olika relevanta industrisektorerna utvärderas också (uppförandekoder, gemensamma standarder för klassificeringssystem, främjande av PICS). Tänkbara åtgärder för att medvetandegöra och informera användarna planeras också.

I samband med skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inriktas uppmärksamheten och åtgärderna främst på de decentraliserade tjänsterna och framför allt Internet. När det gäller dessa tjänster står det klart att EU, mot bakgrund av begränsningarna hos rent nationella lösningar och svårigheten att definiera och genomföra globala lösningar, har en avgörande roll att spela. Men också potentialen för en gränsöverskridande utveckling av centraliserade tjänster gör det berättigat att söka gemensamma och/eller kompatibla lösningar för denna typ av tjänster.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

YTTERLIGARE ÅTGÄRDER INOM OMRÅDET SKYDD AV MINDERÅRIGA

Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om skyddet av minderåriga, skyddet av den mänskliga värdigheten och rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster [KOM(2004) 341 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Detta förslag till rekommendation presenteras som ytterligare ett steg mot upprättandet av ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna, näringslivet och berörda aktörer vad gäller skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och Internettjänsterna.

Rådets rekommendation 98/560/EG om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten [EGT L 270, 7. 10. 1998].

TILLÄMPNING

Meddelande från kommissionen av den 18 november 1997 om uppföljning av Grönboken om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna, åtföljd av ett förslag till rådets rekommendation om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna [KOM(97) 570 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Senast ändrat den 20.01.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början