RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Litauen

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2007 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 706 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 507 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 707 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1750 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1406 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens övervakningsrapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1204- [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 bedömde kommissionen att det krävdes mer fullständig information om utvecklingen av läget på lagstiftningsnivå. Kommissionen ansåg dock även att i det fall de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna vidtogs tillräckligt snabbt och åtföljdes av de strukturanpassningar som krävdes inom den audiovisuella industrin, skulle Litauen kunna uppfylla Europeiska gemenskapens krav inom området på medellång sikt.
I rapporten från november 1998 konstaterades att inga nämnvärda framsteg gjorts på detta område, särskilt inte i fråga om överföringen av gemenskapens regelverk.
I rapporten från oktober 1999 noterades att gemenskapens regelverk ännu inte införlivats, med undantag för bestämmelser om tobaksreklam.
I rapporten från november 2000 framhölls de betydande framsteg som gjorts av Litauen.
I rapporten från november 2001 betonades de fortsatta betydande framsteg som gjorts i fråga om att anpassa Litauens lagstiftning om audiovisuella medier till gemenskapens regelverk. På kulturområdet kunde dock inga framsteg konstateras.
I rapporten från oktober 2002 underströks att ytterligare utveckling skett på kulturområdet och inom den audiovisuella politiken. Däremot hade inga särskilda framsteg gjorts i fråga om gemenskapens regelverk om audiovisuella medier.
I rapporten från november 2003 konstateras att Litauen efterlever merparten av de engagemang och krav som följer av anslutningsförhandlingarna vad gäller den audiovisuella politiken. Landet bör alltså kunna genomföra regelverket från och med EU-anslutningen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

På det audiovisuella området är gemenskapens regelverk inriktat på tillhandahållandet av och fri rörlighet för audiovisuella tjänster i Europeiska unionen samt stärkande av den europeiska programindustrin inom ramen för den inre marknaden. Regelverket ingår i direktivet " Televison utan gränser " som avser all sändningsverksamhet oavsett sändningssätt (markbunden TV, satellit, kabel) eller företagsform (offentligt eller privat). Direktivet innehåller också grundreglerna för gränsöverskridande sändningsverksamhet. De viktigaste punkterna på detta område är följande:

  • Säkerställa den fria rörligheten för TV-sändningar mellan medlemsstaterna.
  • Främja framställningen och distributionen av europeiska audiovisuella produktioner (genom att föreskriva en minsta sändningskvot för europeiska produktioner och produktioner från oberoende producenter).
  • Fastställa grundnormer för TV-reklam.
  • Säkerställa skyddet av minderåriga och rätten till genmäle.

I Europaavtalet mellan Europeiska unionen och Litauen föreskrivs ett samarbete för att främja och modernisera den audiovisuella industrin samt harmonisera regleringsaspekterna av den audiovisuella politiken.

Direktivet "Television utan gränser" är en av de åtgärder som de central- och östeuropeiska länderna måste anta under den första etapp som definierats i vitboken om de central- och östeuropeiska ländernas integration i EU:s inre marknad (1995).

UTVÄRDERING

På det rättsliga planet styrs den audiovisuella sektorn av 1990 års lag om press och media, 1995 års lag om kommunikation och lagen om tillstånd för post- och telekommunikationsverksamhet.

Det största TV-bolaget är Litauens nationella radio- och TV-bolag LRT, men det finns även flera privata kanaler.

Staten subventionerar LRT för att stödja produktionen och distributionen av inhemska filmer.

De befintliga administrativa strukturerna, som litauiska radio- och TV-kommissionen fungerar effektivt inom ramarna för den befintliga lagstiftningen. Under 1998 tilldelades åtta radiokanaler och nio kabel-TV-kanaler licens.

Lagen om nationell radio och television antogs i juni 2000 och lagen om information till allmänheten ändrades i augusti och i oktober 2000. Lagar som överensstämmer med gemenskapens regelverk gällande bland annat kontroll av tobak och alkohol, samt grundläggande principer om skydd för barns rättigheter har också antagits. I december 2000 gjordes framsteg i fråga om allmänhetens tillgång till stora evenemang, skydd för minderåriga, rättslig behörighet och främjande av europeiska verk. Sedan dessa lagar antagits överensstämmer den litauiska lagstiftningen till stor del med gemenskapens regelverk.

I februari 2000 ratificerade Litauens parlament Europarådets konvention om gränsöverskridande television. Även protokollet till konventionen har ratificerats.

Radio- och TV-styrelsen, CRT, är den institution som främst ansvarar för reglering och kontroll av den audiovisuella sektorn. Framsteg har gjorts när det gäller utveckling av CRT:s övervakningsmöjligheter och -förfaranden. Radio- och TV-kommissionen ägnar sig å sin sida åt reglering av verksamheten vid kommersiella radio- och TV-stationer, kabelnäten och överföring via multiplex radio. Om de litauiska normerna inte följs kan påföljder utdömas. Radio- och TV-kommissionens befogenheter i fråga om verkställighet och påföljder bör stärkas. De litauiska myndigheterna bör också koncentrera sina insatser på att genomföra tillämpningsbestämmelser och sprida information bland allmänheten om skydd för minderåriga.

Litauen har vidtagit åtgärder för att kunna delta i gemenskapens program MEDIA Plus och MEDIA Utbildning ( castellano deutsch english français ) från och med 2003.

I kommissionens rapport från 2003 anges att Litauens lagstiftning inom den audiovisuella politiken i stort överensstämmer med gemenskapens regelverk. Emellertid måste överföringen av regelverket ännu kompletteras med en ändring av kodexen om administrativa brott, vilket är nödvändigt för att föreskriva lämpliga påföljder för sändningsföretag som bryter mot lagen och mot de skyldigheter som deras licens innebär. Dessutom måste instanserna för administrativt verkställande stärkas, bland annat genom att påföljderna blir strängare och radio- och TV-kommissionens verkställande befogenheter utökas. Denna kommission måste dessutom bli mer effektiv när det gäller att se till att regelverket faktiskt genomförs, däribland inom beviljandet av licenser för satellitsändning.

På det kulturella området antogs i oktober 2001 associationsrådets beslut om att låta Litauen delta fullt ut i programmet Kultur 2000 från och med 2001.

Denna sammanfattning skall ses som en information. Dess syfte är inte att tolka eller ersätta referensdokumentet.

Senast ändrat den 13.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början