RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Mot en ny budgetplan 2007-2013

Europeiska kommissionen lägger fram sina förslag inför Europeiska unionens nya budgetplan. I förslaget fastställs mål och budgetmedel för EU under perioden 2007-2013. EU:s verksamhet ska enligt denna ram i första hand inriktas på konkurrenskraft och sammanhållning, hållbar utveckling, unionsmedborgarskap och EU:s yttre åtgärder. Hur medlen ska anpassas till målen, liksom instrumenten, förvaltningsmetoderna och finansieringssystemet behandlas också i de två meddelandena från den 10 februari och den 14 juli 2004.

RÄTTSAKTER

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 10 februari 2004 "Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013" [KOM(2004) 101 slutlig - ännu ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Budgetplan 2007 - 2013 [KOM (2004) 487 - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

I kommissionens första meddelande diskuteras vilka mål och budgetmedel EU behöver för perioden 2007-2013. Det rör sig om den fjärde budgetplanen efter Delorspaketet I (1988-1992), Delorspaketet II (1993-1999) och Agenda 2000 (castellanodeutschenglishfrançais) (2000-2006), inom ramen för vilken ett nytt interinstitutionellt avtal (castellanodeutschenglishfrançais) antogs 1999.

I det andra meddelandet föreslås en rad detaljerade åtgärder som åtföljs av därmed förknippade lagförslag, vilka kommer att förhandlas fram av ministerrådet och Europaparlamentet. Kommissionen välkomnar det politiska samförståndet i de frågor som berördes i meddelandet från februari, nämligen tillväxt, hållbar utveckling, säkerhet och EU:s internationella roll, och uppmanar nu till konkretisering av dessa mål via finansiering av åtgärder. På begäran från Europeiska rådet i juni 2004 har kommissionen analyserat mervärdet i förslagen och anser att de uppfyller följande tre kriterier:

  • Effektivitet: vissa resultat kan bara erhållas genom insatser på EU-nivå.
  • Kostnadseffektivitet: åtgärder på EU-nivå är lönsammare.
  • Samordning: EU:s åtgärder stimulerar, kompletterar eller sätter igång åtgärder.

I dokumentet utvecklas sedan förslagen rubrik för rubrik.

Rubrikerna i budgetplanen avser större utgiftsområden och de minskar från dagens åtta till fem. Det bör göra systemet mindre stelt och ge en mer effektiv resursanvändning. Rubrikerna omfattar åtagandebemyndiganden på sammanlagt 1025 miljarder euro mellan år 2007 och 2013 på följande fem områden:

  • Hållbar tillväxt, som omfattar

- konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och

- initiativet för tillväxt och sysselsättning.

  • Långsiktigt utnyttjande och bevarande av naturresurser.
  • Unionsmedborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa.
  • EU som global partner. Rubriken omfattar all extern verksamhet, såsom föraranslutningsinstrumenten, inarbetandet av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s allmänna budget samt reserver för katastrofbistånd och lånegarantier.
  • Administration. Rubriken kommer att användas för utgifter vid andra institutioner än kommissionen, pensioner och Europaskolor. Däremot kommer kommissionens administrativa kostnader inte att ingå utan istället kopplas direkt till motsvarande driftsutgifter.

Betalningsbemyndigandena uppgår sammanlagt till 929 miljarder euro under perioden.

Kommissionen föreslår även att budgetplanen från och med 2013 ska utarbetas för fem år i taget för att följa institutionernas arbetsrytm (kommissionen och Europaparlamentet utses ju på fem år i taget).

Kommissionen föreslår även att solidaritetsfonden inarbetas i budgetramen (under rubrik 3: frihet, säkerhet och rättvisa).

Flexibilitetsmekanismen är viktig och består egentligen av tre system:

- dagens förfarande för att se över utgiftstaken,

- en ny möjlighet till flexibel omfördelning som ger budgetmyndigheten möjlighet att omfördela anslag inom vissa gränser mellan utgiftsposter, och

- en fond för tillväxtjustering (inom ramen för utgifterna för hållbar tillväxt) som gör det möjligt att snabbare justera utgifterna i förhållande till eventuella förändringar i tillämpningen av färdplanen för hållbar utveckling. Denna fond har 1 miljard euro i anslag och kan få ytterligare 1 miljard euro i tillskott från de två sammanhållningsinstrumenten om de inte utnyttjats efter två år.

Prioriteringar i budgetramarna 2007-2013

Eftersom EU på senare tid uppvisat ett mediokert ekonomiskt resultat föreslår kommissionen att verksamheten ska inriktas på tre huvudprioriteringar.

  • Främja en hållbar utveckling, vilket förutsätter en fullbordad inre marknad och politiska insatser på olika områden (ekonomi, sociala frågor och miljöfrågor) för konkurrenskraft, sammanhållning samt bevarande och förvaltning av naturresurser
  • Koppla det politiska begreppet unionsmedborgarskap till området med frihet, rättvisa, säkerhet och tillgång till grundläggande kollektiva nyttigheter
  • Utforma en väldefinierad roll för EU som global partner

I fråga om hållbar utveckling erinrar kommissionen om att konkurrenskraft och sammanhållning är självförstärkande aspekter. En hållbar utveckling kräver att EU blir en dynamisk kunskapsbaserad ekonomi inriktad på tillväxt, att man inför bättre sammanhållning, stärker jordbrukets konkurrenskraft och landsbygdens utveckling samt garanterar hållbart utnyttjande av fiskeresurserna och miljöns kvalitet.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning har fått 133 miljarder euro i anslag och omfattar följande mål:

  • Främja företagens konkurrenskraft i en fullt integrerad inre marknad, bland annat industrins konkurrenskraft, företagsamheten, utvecklingen av små och medelstora företag, innovativ potential, innovationsföretag, investeringar i IT-teknik för offentlig förvaltning och miljövänlig teknik.
  • Intensifiera och förbättra den tekniska utvecklingen och forskningen för att inrätta ett europeiskt forskningsområde och avsätta 1 % av BNI till forskning år 2010. Bärande inslag är ekonomiskt stöd till oberoende forskare, forskarlag, samarbete mellan laboratorier, samordning av forskningsprogram och forskningspolitik. Prioriterade områden är rymdforskning och säkerhetsforskning.
  • Förbinda de europeiska länderna genom EU-nätverk. Kostnaderna för trafikstockningar i olika nätverk beräknas uppgå till 1 % av BNI och bättre förbindelser beräknas öka potentialen med 0,23 % av BNI. Kostnaden för hela det transeuropeiska nätverket beräknas till 600 miljarder euro. Fram till 2020 prioriteras 26 projekt som kommer att kosta sammanlagt 220 miljarder euro. De största utbetalningarna väntas under perioden 2007-2013.
  • Höja kvaliteten i utbildning och fortbildning, bland annat genom ökad rörlighet. Målet är att nå ut till 3 miljoner universitetsstuderande före 2010. Av de yrkesstuderande ska 150 000 delta i åtgärder för att främja rörlighet senast 2013. Under programperioden ska 10 % av eleverna och lärarna i EU delta i åtgärder för att främja rörligheten och senast 2013 ska 50 000 vuxna delta i sådana åtgärder i samband med livslångt lärande
  • Uppföljning av den socialpolitiska agendan. Agendan ingår i Lissabonstrategin och kombinerar lagstiftning, den öppna samordningsmetoden och social dialog.

För att nå dessa mål föreslår kommissionen inrättandet av ett enhetligt ramprogram inom området konkurrenskraft och innovation på den inre marknaden. Specifika instrument ägnas åt å ena sidan forskning och teknisk utveckling samt å andra sidan främjande av hållbar utveckling inom transeuropeiska transport- och energinät. När det gäller utbildning och fortbildning kommer ett enhetligt program att efterträda dagens program, varvid tyngdpunkten kommer att läggas på rörlighet. Kommissionen föreslår slutligen andra åtgärder såsom hanteringen av förändringar med sociala följdverkningar tack vare programmet "PROGRESS".

Ökad sammanhållning för tillväxt och sysselsättning är den andra byggstenen i budgetrubrik 1 och har fått cirka 339 miljarder euro i anslag för perioden 2007-2013. Denna del har tre prioriteringar:

  • Konvergens. Störst insatser krävs i de minst utvecklade medlemsländerna och regionerna i det utvidgade EU.
  • Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning bör huvudsakligen inriktas på medlemsländer och regioner som inte berörs av konvergensprogrammen, eftersom behoven kommer att vara stora.
  • Europeiskt regionalt samarbete i form av gränsöverskridande och transnationella program.

Kommissionen vill även främja sammanhållningspolitikens mervärde t.ex. genom att inrikta resurserna på investeringar, följa bestämmelserna för den inre marknaden, skapa nya arbetstillfällen genom ny verksamhet, bidra till partnerskap och goda styrelseformer samt till hävstångseffekter (som beror på samfinansieringsbestämmelserna vilka mobiliserar ytterligare resurser från offentlig och privat sektor till nyinvesteringar på nationell nivå).

Rubriken hållbar hantering och hållbart skydd av naturresurser har fått sammanlagt 405 miljarder euro i anslag för perioden 2007-2013, varav 72 % går till jordbruket (301 miljarder euro). De flesta utgifterna hänger samman med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, politiken för jordbrukets utveckling efter 2006 och den nya gemensamma fiskepolitiken (januari 2003), där kommissionen föreslår enklare bestämmelser och finansieringsvägar. Också miljöfrågorna prioriteras och kommissionen föreslår att man ökar finansieringen på området och utarbetar ett instrument för åtgärder som enbart berör miljön ("Life+").

Rubriken unionsmedborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa kommer i framtiden att omfatta en större andel av budgetplanen för att stanna på sammanlagt 25 miljarder euro under perioden.

Här föreslås en förstärkning av EU:s ställning som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa via en förenklad struktur som bygger på tre ramprogram ("Programmet för fri rörlighet och solidaritet på områdena yttre gränser, asyl och invandring", "Säkerhetsprogrammet" samt "Programmet för rättsliga frågor och grundläggande rättigheter") vilka ska ersätta de många olika bestämmelser som idag finns på området. Medlen ska huvudsakligen förvaltas av medlemsstaterna. Inom ramen för det första programmet föreslår kommissionen erinrar inrättandet av ett organ för de yttre gränserna och hoppas att Europol, Eurojust och Europeiska polisakademin kommer att bli EU-organ.

Under den här rubriken föreslås även åtgärder och program för tillträde till grundläggande varor och tjänster för att främja europeisk kultur och mångfald, samt inrättande av ett instrument för solidaritet och snabb reaktion.

I rubriken Europeiska unionen som global partner betonas att EU:s politiska inflytande bör motsvara dess ekonomiska inflytande så att man i närområdet och därutöver ska kunna agera inte bara i ekonomiska och politiska frågor utan även i fråga om stabilitet, konfliktförebyggande och krishantering. I linje med EU:s ledande roll för en hållbar utveckling ska unionen även bekämpa fattigdom, fortsätta arbeta för att förverkliga målen i FN:s millenniedeklaration och främja gemensamma ståndpunkter som ger samstämmighet i de multilaterala förhandlingarna. I egenskap av global aktör bör EU bevaka en effektiv multilateralism och bidra till regional säkerhet. Sammanhållning i bilaterala förbindelser eller internationella institutioner bör även förbättras, bland annat genom att man upprättar en enda strategi och en enda programplanering för varje partnerland och tema samt en gemensam utvecklingspolitik. Denna rubrik har fått 95 miljarder euro i anslag.

I denna rubrik föreslår kommissionen en radikal förenkling av bestämmelserna, med en politik grundad på samstämmighet och där resultaten ges företräde vid fördelningen av resurser. I den nya struktur som föreslås ska tre instrument direkt stödja EU:s utrikespolitik, nämligen instrumentet inför anslutningen, som kommer att ersätta dagens instrument på området, europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, som ska komplettera befintliga instrument, samt det nya instrumentet för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete.

För att bemöta kriser föreslår kommissionen tre andra instrument, nämligen instrumentet för humanitärt bistånd, makroekonomiskt bistånd och stabilitetsinstrumentet. Det sistnämnda ska användas för att hantera gränsöverskridande frågor såsom kärnsäkerhetsfrågor, valövervakningsuppdrag och uppbyggandet av en fredsbevarande kapacitet.

I tabellen nedan återges budgetplanen 2007-2013 i enlighet med kommissionens förslag i dokumentet KOM (2004) 498 slutligt av den 14 juli 2004.

Budgetplan 2007-2013

Miljoner euro, 2004 års priser

Åtaganden2007200820092010201120122013
1) Hållbar tillväxt58735618756489567350697957286575950
1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning12105143901668018965212502354025825
1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning (a)46630474854821548385485454932550125
2) Långsiktigt utnyttjande och bevarande av naturresurser57180579005811557980578505782557805
Däribland: jordbruk- kostnader för marknadsstöd och direktstöd43500436734335443034427144250642293
3) Unionsmedborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa (b)2570293532353530383541454455
4) EU som global partner (b)11280121151288513720144951511515740
5) Administration (c)3675381539504090422543654500
Justering (d)12060600000
Åtaganden totalt133560138700143140146670150200154315158450

Betalningar totalt (a) (b)124600136500127700126000132400138400143100Snitt
Betalningar i procent av BNI1,15 %1,23 %1,12 %1,08 %1,11 %1,14 %1,15 %1,14 %
Marginal0,09 %0,01 %0,12 %0,16 %0,13 %0,10 %0,09 %0,10 %
Utgiftstak för egna medel i procent av BNI1,24 %1,24 %1,24 %1,24 %1,24 %1,24 %1,24 %1,24 %

Anmärkning: Utgifterna för 2006 inom ramen för den gällande budgetplanen har fördelats enligt den nya kontoplanen för enklare hänvisning och jämförelse. Utgifterna omfattar belopp för solidaritetsfonden (961 miljoner euro i 2004 års priser) respektive för Europeiska utvecklingsfonden (uppskattningsvis 3 miljarder euro).

(a) Innefattar utgifterna för solidaritetsfonden (961 miljard euro i 2004 års priser) från och med 2006. Motsvarande betalningar beräknas dock först från 2007.

(b) Inarbetandet av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget bör träda i kraft 2008. Åtaganden för 2006 och 2007 tas med endast i jämförelsesyfte. Betalningar för åtaganden som ingåtts före 2008 räknas inte med i beloppen för betalningar.

(c) Omfattar administrativa utgifter för andra institutioner än kommissionen, pensioner samt utgifter för Europaskolorna. Kommissionens administrativa utgifter har fördelats på de fyra första utgiftsrubrikerna.

(d) Belopp enligt EU:s gemensamma ståndpunkt inför anslutningsförhandlingarna med Bulgarien (KONF-BG-27/04).

Anpassa resurserna till målen

I meddelandet förklaras även budgetbegränsningarna, i synnerhet redan gjorda åtaganden som måste fullföljas, t.ex. direkt stöd till jordbruket (fram tom 2013), sammanhållningspolitiken i det utvidgade EU, den kommande utvidgningen till Rumänien och Bulgarien samt Lissabonstrategin och Göteborgsstrategin. Alla dessa åtaganden kan inte fullgöras om budgeten får lägre anslag än under den innevarande perioden. Taket för åtagandebemyndiganden utgör 1,11 % av EU:s bruttonationalinkomst 2006. Åtaganden som gjorts inom ramen för den nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF) avser i snitt ytterligare 0,03 % av BNI och därför räcker inte ett utgiftstak på cirka 1 % av BNI om inte inskränkningar görs.

Kommissionen anser att de omfattande utmaningarna motiverar en budgetökning, men att det är möjligt att utarbeta ett trovärdigt program för unionens behov, med ett övergripande tak för de egna medlen på 1,24 % av BNI.

Den fastställda övre gränsen på 4 % av den berörda statens BNI för sammanhållningstransfereringar bibehålls och belopp överförda till de nya instrumenten för landsbygdsutveckling och fiskeripolitiken ingår.

Lagstiftning och förvaltning

Hur framgångsrik politiken blir beror på lagstiftningen. Därför erinrar kommissionen om principerna för en god arbetsfördelning, nämligen att koncentrera resurserna, samordna målen och samarbeta med alla berörda aktörer.

Förenkling av lagstiftningen är avgörande för god kommunikation och kan åstadkommas enligt en global arbetsplan för mål, syfte, bestämmelser, indikatorer och en tvingande tidtabell. Förenklingen ska ske med hänsyn till sammanhållningspolitiken, projektets politiska dimension och proportionalitetsprincipen. Därför föreslår kommissionen en enda bestämmelse per område (en enda fond per program) och att man utreder alternativ till direkt internförvaltning. Bilaga 1 till meddelandet innehåller en översikt av alternativ administration.

Finansieringssystemet

I denna punkt behandlas utformningen av de traditionella egna medlen och korrigeringar för obalanser i budgeten.

Kommissionen har noterat viss kritik mot systemet för egna medel som anses ogenomträngligt och komplicerat, men erinrar om att systemet fungerat väl ekonomiskt och fyllt sitt syfte, nämligen att stabilisera de egna medlen. En betydelsefull och tydlig skatt som EU-medborgare och/eller näringsidkare skulle kunna betala, skulle delvis kunna ersätta BNI-bidraget. Tre arbetshypoteser läggs fram för framtiden, trots att kommissionen inte skulle föreslå några nya egna medel för budgetplanen 2007-2013, t.ex.

  • skatt på företagens inkomster
  • mervärdesskatt
  • energiskatt.

Kommissionen framhåller att skattetrycket på medborgarna inte skulle öka.

För att korrigera budgetbalanser föreslår kommissionen slutligen att en generell justeringsmekanism ska ersätta den befintliga mekanismen och inriktas på att justera alltför stora nettobidrag jämfört med vissa på förhand fastställda trösklar, för att åstadkomma en rimlig solidaritet i finansieringen utifrån en procentuell andel av BNI och det relativa välståndet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens arbetsdokument av den 14 juli 2004 "Förslag till ett förnyat interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet" [KOM(2004) 498 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Dokumentet är avsett som underlag för de kommande förhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen för att gemensamt fastställa en uppsättning regler för tillämpningen av den fleråriga finansieringsramen samt för de olika stegen i det årliga budgetförfarandet. Huvuddragen i det nuvarande avtalet bibehålls avseende budgetdisciplin, i synnerhet budgetplanens uppdelning i större utgiftsområden (så kallade rubriker), maxbelopp (så kallade utgiftstak) för varje rubrik, för anslagen för åtaganden och årliga utgiftstak för betalningarna.

Med hänsyn till erfarenheterna av tidigare budgetplaner föreslår kommissionen även flexibilitet, insyn och samarbete mellan institutionerna, t.ex. att låta budgetplanen omfatta även Europeiska utvecklingsfonden och det nya instrumentet för solidaritet och snabb reaktion som idag ligger utanför budgetplanen enligt "Agenda 2000" trots att dessa instrument hanteras på EU-nivå.

Europaparlamentets resolution, av den 22 april 2004 om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om att bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 - [A5-0268/2004 - ej offentliggjort i EUT].

I betänkandet presenteras Europaparlamentets politiska prioriteringar för budgetplanen 2007-2013.

Det irländska ordförandeskapets rapport av den 7 juni 2004 om budgetplanen 2007-2013 lades fram vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 17-18 juni (10219/04).

Europeiska rådet föreslog vid mötet att ministerrådet bör fortsätta behandla budgetplanen 2007-2013 med avseende på de frågor som ordförandeskapet tog upp, nämligen striktare prioritering, nivå på utgifterna och en analys av mervärdet i EU:s utgifter.

Lägesrapporter från ministerrådet: 13120/04 av den 7 oktober (pdf ), 12087/04 av den 3 september (pdf ) och 11607/04 av den 19 juli (pdf ).

Kommissionens rapport - Att finansiera Europeiska unionen - Kommissionens rapport om hur systemet för egna medel fungerar [KOM (2004) 505 slutligt - Volym I - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Kommissionens rapport - Att finansiera Europeiska unionen - Kommissionens rapport om hur systemet för egna medel fungerar - TEKNISK BILAGA - [KOM (2004) 505 slutligt - Volym II - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser för den korrigering av budgetobalanser som fastställs i artiklarna 4 och 5 i rådets beslut nr... om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel [KOM (2004) 501 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Den nederländska ordförandeskapets rapport om framsteg av den 14 december 2004, om budgetplanen 2007-2013, framlagd av Europeiska rådet i Bryssel den 16 och 17 december 2004 (pdf ) (16105/04).

Senast ändrat den 19.09.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början