En växande gemenskap – de första nya medlemmarna ansluter sig
Danmark, Irland och Storbritannien ansluter sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1973 och antalet medlemsländer ökar därmed till nio. Det arabisk-israeliska Oktoberkriget 1973 utlöser en energikris och ekonomiska problem i Europa.
Demokratin vinner mark i Europa när diktaturerna i Grekland, Portugal och Spanien faller. Inom ramen för sin regionalpolitik börjar EU satsa stora pengar på att skapa jobb och förbättra infrastrukturen i fattiga områden. År 1979 kan allmänheten för första gången välja Europaparlamentets ledamöter i direktval.
1970-talet – miljöskydd på dagordningen
Europeiska gemenskaperna antar lagar för att skydda miljön och inför begreppet ”förorenaren betalar”. Många icke-statliga miljöorganisationer grundas.
1 januari 1973 – från sex till nio medlemsländer
De sex medlemmarna blir nio när Danmark, Irland och Storbritannien formellt ansluter sig till Europeiska gemenskaperna.
1973 – oljekris i Europa
Efter ett arabisk-israeliskt krig i oktober höjer de oljeproducerande länderna i Mellanöstern priset på olja och begränsar försäljningen till vissa europeiska länder. Det skapar stora ekonomiska svårigheter i hela EEG.
10 december 1974 – insatser för att minska skillnaderna mellan regionerna
För att visa sin solidaritet enas EEG:s ledare om att inrätta en ny fond inom den europeiska regionalpolitiken. Syftet är att överföra pengar från rika till fattiga regioner för att förbättra infrastrukturen, få fram investeringar och skapa jobb. Europeiska regionala utvecklingsfonden inrättas följande år.
1974–1975 – nya demokratier i Portugal, Grekland och Spanien
Salazarregimens fall i Portugal och militärstyrets kollaps i Grekland 1974 samt general Francos död i Spanien 1975 innebär slutet för dessa diktaturer. De tre länderna åtar sig att bli demokratier – ett viktigt steg mot ett framtida medlemskap i Europeiska gemenskaperna.
Juni 1979 – första direkta valen till Europaparlamentet
För första gången kan allmänheten direkt välja ledamöterna i Europaparlamentet. Tidigare har ledamöterna utsetts av de nationella parlamenten. Ledamöterna sitter i alleuropeiska politiska grupper, inte i nationella delegationer.