« Europeiska rådet skall ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling » (Artikel 4 i Fördraget om Europeiska unionen)

Europeiska rådet består av stats- och regeringscheferna i Europeiska unionens medlemsstater samt ordföranden för Europeiska kommissionen. Det bildades 1974 och blev en institution 1986 genom Europeiska enhetsakten. Europeiska rådets medlemmar bistås av medlemsstaternas utrikesministrar och av en kommissionsledamot. Europeiska rådet skall sammanträda minst två gånger om året under ordförandeskap av den stats- eller regeringschef som, ett halvår i taget, leder Europeiska unionens råd enligt en fastställd turordning. I praktiken sammanträder Europeiska rådet minst fyra gånger om året och extra toppmöten anordnas vid behov. Sedan år 2000 handlar det sammanträde som hålls i mars månad varje år om ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor, i enlighet med den strategi som fastställdes i Lissabon. Ordförandeskapets slutsatser offentliggörs efter varje möte.

Europeiska rådet fastställer riktlinjerna för de viktiga politiska frågorna i samband med EU:s uppbyggnad. Det diskuterar således ändringar av fördragen och institutionerna, gör diplomatiska uttalanden som ett led i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken osv. Det fungerar dessutom som diskussionsforum på högsta politiska nivå i krissituationer och söker lösningar när oenighet rådet mellan medlemsstaterna. Efter förhandlingar mellan medlemsstaterna kan Europeiska rådet enhälligt utfärda 

• riktlinjer, som ger Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen en fingervisning om Europeiska rådets prioriteringar i fråga om förvaltningen av EU och dess gemensamma politikområden. Riktlinjerna utformas ofta som allmänna politiska riktlinjer med en tidsplan och konkreta mål. 
• förklaringar eller resolutioner, som ger uttryck för stats- och regeringschefernas officiella ståndpunkt i en särskild fråga. 

Europeiska rådet är således en mycket viktig drivkraft, eftersom det fastställer de politiska, ekonomiska och sociala riktlinjerna för samtliga verksamhetsområden inom EU, både på EU-nivå och nationellt. Dess riktlinjer och förklaringar är dock inte rättsligt bindande. För att kunna genomföra dem i praktiken måste man följa det sedvanliga förfarandet för EU:s rättsakter, som inleds med ett förslag från Europeiska kommissionen och följs av omröstning i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och ett eventuellt genomförande i medlemsstaterna. 

Europeiska rådets nyckelfunktion skiljer sig från de uppgifter som åligger Europeiska unionens råd, vars medlemmar är ministrar i medlemsstaterna. Europeiska unionens råd utövar befogenheter (däribland antagande av rättsakter) som fastställts i fördraget. EG-domstolens kontrollerar att befogenheterna inte överträds. 

Europeiska rådet får inte heller blandas ihop med Europarådet, en internationell organisation utan anknytning till EU som har till främsta uppgift att försvara de mänskliga rättigheterna, men även arbetar med utbildnings- och kulturfrågor. Europarådet har för närvarande 46 medlemmar.