You are here:

Förordningar, direktiv och andra rättsakter

Det finns flera olika rättsakter som kan användas för att nå målen i EU-fördragen. En del är bindande, andra inte. Vissa gäller för samtliga EU-länder, andra bara för ett fåtal.

Förordningar

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet. När EU ville införa gemensamma skyddsåtgärder för varor som importeras till EU antog rådet därför en förordning.

Direktiv

Ett direktiv sätter upp vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. Ett exempel är EU:s direktiv om konsumenträttigheter som stärker konsumentskyddet i hela EU, bland annat genom att få bort dolda avgifter och kostnader på internet och förlänga ångerrätten.

Beslut

Ett beslut är bindande för dem som det riktar sig till (t.ex. ett enskilt EU-land eller företag) och är direkt tillämpligt. Kommissionen har till exempel antagit ett beslut om EU:s deltagande i organisationer som bekämpar terrorism. Beslutet gällde enbart dessa organisationer.

Rekommendationer

En rekommendation är inte bindande. När kommissionen utfärdade en rekommendation om att EU-länderna skulle använda videokonferenser för att förbättra sitt rättsliga samarbete, fick detta inte några rättsliga konsekvenser. Med en rekommendation kan EU-institutionerna framföra åsikter och föreslå åtgärder som inte är rättsligt bindande.

Yttranden

Ett yttrande är ett uttalande från institutionerna som inte innebär några rättsliga skyldigheter för mottagarna. Ett yttrande är inte bindande. Det kan utfärdas av EU:s största institutioner (kommissionen, rådet, parlamentet), Regionkommittén samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. När lagar ska utformas kan kommittéerna i sina yttranden föra fram lokala, ekonomiska eller sociala synpunkter. Regionkommittén har till exempel utfärdat ett yttrande om programmet för ren luft i Europa Visa översättning av föregående länk   English (en) .