EU-domstolen

Domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Den löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. Även privatpersoner, företag och organisationer kan vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

Sammansättning

EU-domstolen har en domare från varje EU-land.

Domstolen biträds av nio generaladvokater. Deras uppgift är att yttra sig om de ärenden som läggs fram vid domstolen. Detta ska de göra offentligt och opartiskt.

Domarna och generaladvokaterna utses för en mandattid på sex år, som kan förlängas. EU-länderna kommer överens om vem de vill utse.

För att avlasta domstolen, och för att ge medborgarna ett bättre rättsligt skydd, tar den s.k. tribunalen hand om talan som väcks av enskilda personer, företag och vissa organisationer. Tribunalen tar också hand om konkurrensärenden.

EU:s personaldomstol löser tvister mellan EU och dess anställda.

Vad gör domstolen?

Domstolen avger domar i de mål som hänvisas till den. De fem vanligaste typerna av mål är

  1. begäran om förhandsavgörande – när nationella domstolar ber EU-domstolen att tolka en viss EU-lag
  2. talan om fördragsbrott – mot EU-länder som inte följer EU-lagstiftningen
  3. talan om ogiltigförklaring – mot EU-lagar som anses bryta mot EU-fördragen eller grundläggande rättigheter
  4. passivitetstalan – mot EU-institutioner som inte fattar de beslut som de är skyldiga att fatta
  5. direkt talan – av enskilda personer, företag eller organisationer mot EU:s beslut eller åtgärder.

1. Förhandsavgörande

De nationella domstolarna i varje EU-land ska se till att EU-lagarna tillämpas riktigt i landet. Men det finns alltid en risk att domstolarna i olika länder tolkar EU-lagarna på olika sätt.

För att förhindra detta finns ett förfarande för ”begäran om förhandsavgörande”. Om en nationell domstol är osäker på hur en viss lag ska tolkas eller om den är giltig kan den, och i vissa fall måste den, be EU-domstolen om råd. Detta råd kallas ”förhandsavgörande”.

2. Talan om fördragsbrott

Kommissionen kan väcka denna typ av talan om den anser att ett EU-land inte lever upp till sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen. Talan kan också väckas av ett annat EU-land.

Domstolen undersöker påståendena och avger sin dom. Om domstolen finner att landet verkligen har gjort fel, måste det genast rätta till felet. Ett land som inte följer domen kan tvingas betala böter.

3. Talan om ogiltigförklaring

Om ett EU-land, rådet, kommissionen eller (under vissa förutsättningar) parlamentet anser att en rättsakt är olaglig, kan de begära att domstolen ogiltigförklarar den.

Även enskilda personer kan begära att domstolen ogiltigförklarar en rättsakt som påverkar dem direkt och personligen.

Om domstolen finner att lagen i fråga inte antagits på rätt sätt eller inte har en korrekt rättslig grund i fördragen, kan den förklara rättsakten ogiltig.

4. Passivitetstalan

Enligt fördraget är parlamentet, rådet och kommissionen skyldiga att fatta vissa beslut under vissa omständigheter. Om de inte gör det kan EU-länderna, övriga EU-institutioner och (under vissa förutsättningar) enskilda personer eller företag väcka talan vid domstolen för att få denna passivitet officiellt fastslagen.

5. Direkt talan

Om EU eller någon EU-anställd vidtar en åtgärd, eller underlåter att vidta en åtgärd, och du som enskild eller företag lider skada av detta, kan du väcka talan vid tribunalen för att få ersättning för skadan.

Hur prövas målen?

En domare och en generaladvokat utses för varje nytt mål.

Målet behandlas i två steg: först en skriftlig och sedan en muntligt del.

1. Skriftlig del

Först lämnar alla inblandade parter skriftliga inlagor till den ansvariga domaren. Domaren skriver sedan en sammanfattning av inlagorna och målets rättsliga bakgrund.

2. Muntlig del

Den andra delen är den offentliga förhandlingen. Förhandlingen kan hållas inför tre, fem eller tretton domare, eller inför hela domstolen, beroende på hur komplicerat målet är. Parternas ombud lägger fram sin sak för domarna och generaladvokaten, som i sin tur kan ställa frågor.

Generaladvokaten lämnar sedan sitt förslag till avgörande. Därefter diskuterar domarna målet och meddelar sitt domslut.

Ett förslag till avgörande från generaladvokaten behövs bara om domstolen anser att ärendet omfattar en ny rättsfråga. Domstolen behöver inte rätta sig efter generaladvokatens förslag.

Domstolens beslut fattas med majoritet och läses upp vid ett offentligt sammanträde. Sammanträdena visas ofta på tv (Europe by Satellite).

Tribunalens offentliga förhandling liknar domstolens, men hos tribunalen deltar ingen generaladvokat.


KONTAKT

Allmänna frågor om EU

Ring
00 800 6 7 8 9 10 11 Läs mer om tjänsten

Skicka din fråga

Kontaktuppgifter och besöksadresser till institutionerna, presskontakter

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

JaNej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?