Syfte
Att ge EU:s skattebetalare så stor valuta som möjligt för pengarna. Revisionsrätten har därför rätt att granska vilken person eller organisation som helst som hanterar EU-medel. Revisionsrätten granskar ofta personer eller organisationer på plats. Granskningarna redovisas i rapporter som lämnas till kommissionen och EU-länderna.
Revisionsrätten kan inte själv ingripa. Om revisorerna upptäcker bedrägerier eller oegentligheter underrättar de OLAF – Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.
Uppgifter
En av revisionsrättens viktigaste uppgifter är att lägga fram en årsrapport till Europaparlamentet och rådet över föregående budgetår (det årliga förfarandet för ansvarsfrihet). Parlamentet granskar årsrapporten innan man beslutar sig för om man ska godkänna kommissionens förvaltning av budgeten eller ej.
Revisionsrätten ska också uttala sig om EU:s finansiella lagstiftning och lämna förslag till hur EU ska kunna bekämpa bedrägerier.
Revisorerna granskar regelbundet EU:s institutioner, medlemsländer och länder som får EU-stöd. Trots att revisionsrättens arbete i första hand gäller pengar som kommissionen ansvarar för är det i praktiken så att 80 % av inkomsterna och utgifterna hanteras av de nationella myndigheterna.
Sammansättning
För att kunna utföra sitt uppdrag måste revisionsrätten vara helt oberoende av de övriga institutionerna men ändå ha ständig kontakt med dem.
Revisionsrätten har en ledamot från varje EU-land som utses av rådet för en period på sex år (och som kan förnyas). Ledamöterna väljer en ordförande bland de sina för en period på tre år (som också kan förnyas). Portugisen Vítor Manuel da Silva Caldeira från Portugal valdes till ordförande i januari 2008.
Organisation
Revisionsrätten har ca 800 anställda, bl.a. översättare, handläggare och revisorer. Revisorerna är indelade i ”revisionsgrupper” som utarbetar förslag till rapporter som revisionsrätten sedan fattar beslut om.
