EU:s grundare

Följande visionära ledare inspirerade inrättandet av det EU vi lever i idag. Utan deras energi och motivation skulle vi inte leva i den sfär av fred och stabilitet som vi tar för given. Grundarna, som var allt från motståndsmän till jurister, var en heterogen grupp av människor som hade samma ideal: ett fredligt, enat och blomstrande Europa. Förutom de grundare som beskrivs nedan har många andra inspirerat och jobbat oförtrutet för att förverkliga det europeiska projektet. Detta avsnitt om EU:s grundare är därför ett pågående projekt.

Konrad Adenauer: en pragmatisk demokrat och outtröttlig brobyggare

Förbundsrepubliken Tysklands första kansler ledde den nybildade staten 1949–1963 och förändrade efterkrigstidens Tyskland och Europas historia mer än någon annan.

En hörnsten i Adenauers utrikespolitik var försoningen med Frankrike. Tillsammans med Frankrikes president Charles de Gaulle uppnådde han en historisk vändpunkt: år 1963 undertecknade de tidigare ärkefienderna Tyskland och Frankrike ett vänskapsfördrag, som blev ett viktigt steg på vägen mot europeisk integration.

X

Konrad Adenauer talar i Metz den 2 juli 1966

Om vi lyckas skapa en organisation där fransmännen kan se vad som händer i kol- och stålproduktionen i Tyskland, och där tyskarna i sin tur ser vad som händer i Frankrike, då är en sådan ömsesidig kontroll det bästa sättet att driva en politik som bygger på förtroende.


Konrad Adenauer spricht am 2. Juli 1966 in Metz

Wenn es uns gelingt, eine Organisation zu schaffen, die den Franzosen gestattet, alles das zu sehen, was auf dem Gebiete der Fabrikation von Stahl und der Förderung von Kohle in Deutschland vor sich geht und, wenn umgekehrt, die Deutschen sehen, was in Frankreich vor sich geht, dann ist diese gegenseitige Kontrolle das beste Mittel, um eine Politik zu treiben, die sich auf Vertrauen gründet.

Joseph Bech: hur ett litet land kan spela en viktig roll för Europas integrering

Joseph Bech var en politiker från Luxemburg som medverkade till att skapa Europeiska kol- och stålgemenskapen under det tidiga 1950-talet. Han var även en ledande arkitekt bakom den europeiska integrationen i slutet av samma årtionde.

Det var en gemensam promemoria från Beneluxländerna som ledde till att Messinakonfererensen sammanträdde i juni 1955 och banade väg för Europeiska ekonomiska gemenskapen.

X

Joseph Bech talar i Strasbourg 1968

Varför startade vi Europaprojektet efter andra världskriget? Därför att vi ansåg det helt nödvändigt att skapa ett nytt Europa där Frankrike och Tyskland kunde försonas.

Låt oss konstatera att åtminstone inom detta område – som var ett nyckelområde eftersom freden i Europa var beroende av det – skapade vi ett mål för kampen om ett enat Europa som vi lyckades uppnå.


Joseph Bech parle en 1968 à Strasbourg

Pourquoi est-ce qu’en réalité nous avons voulu faire l’Europe au lendemain de la Seconde Guerre mondiale ? Nous pensions qu’il fallait absolument créer une Europe nouvelle afin de permettre, dans ce cadre nouveau, de réconcilier la France et l’Allemagne.

Et constatons que tout au moins dans ce domaine qui était un domaine essentiel, puisque c’est la paix en Europe qui en dépend, nous avons fait l’idée européenne ou l’un des motifs, l’un des objectifs de la lutte pour l’Europe unie a été atteint.

Johan Willem Beyen: en plan för en gemensam marknad

Den internationelle bankmannen, företagaren och politikern Johan Willem Beyen var en nederländsk politiker som med sin Beyenplan blåste nytt liv i den europeiska integrationsprocessen i mitten av 1950-talet.

Beyen är en av de mindre kända medlemmarna i EU:s grundargrupp. De som kände honom beundrade honom för hans charm, internationalism och otvungenhet.

X

Winston Churchill: krav på ett Europas förenta stater

Winston Churchill, en tidigare arméofficer, krigskorrespondent och brittisk premiärminister (1940–1945 och 1951–1955), var en av de första som efterlyste ett Europas förenta stater. Efter andra världskriget såg han ett enat Europa som en garant för freden. Hans mål var att utrota nationalism och krigshets en gång för alla.

X

Winston Churchill talar i Zürich den 19 september 1946

…vi måste återskapa den europeiska familjen i en regional struktur, som vi kanske kan kalla Europas förenta stater. Det första konkreta steget blir att bilda ett Europaråd. Om inte alla Europas stater vill eller kan ansluta sig till unionen till en början, måste vi ändå samla och förena dem som vill och kan.


Winston Churchill speaking on 19 September 1946 in Zurich

…we must re-create the European family in a regional structure called, it may be, the United States of Europe, and the first practical step will be to form a Council of Europe. If at first all the States of Europe are not willing or able to join the union we must nevertheless proceed to assemble and combine those who will and those who can.

Alcide de Gasperi: en medlare för demokrati och frihet i Europa

Som italiensk premiärminister och utrikesminister 1945–1953 banade Alcide de Gasperi väg för landets öde under åren efter kriget.

Gång efter gång stödde han initiativ för att förena Västeuropa, arbetade med genomförandet av Marshallplanen och skapade nära ekonomiska band med andra europeiska länder, i synnerhet Frankrike.

X

Alcide de Gasperi talar i Strasbourg den 12 januari 1951

Om vi nöjer oss med att skapa en gemensam förvaltning utan att skapa en högre, central myndighet som symboliserar, förtydligar och ger näring åt de enskilda ländernas politiska ambitioner, då riskerar vi att få europeiska institutioner som kan tyckas sakna värme och ideal jämfört med den livskraft som råder i nationerna. De skulle till och med kunna uppfattas som en förtryckande och onödig tvångströja i likhet med sina föregångare vid Romarrikets förfall.


Alcide de Gasperi parle le 12 janvier 1951 à Strasbourg

Si nous ne bâtissons que des administrations communes sans qu'il y ait une volonté politique supérieure vérifiée par un organisme central, dans lesquels les volontés nationales se rencontrent, se précisent et se réchauffent dans une synthèse supérieure, nous risquons que cette activité européenne, comparée aux vitalités nationales particulières, paraisse sans chaleur, sans vie idéale. Il pourrait même apparaître à certain moment un harnachement superflu et peut être oppressif, tel que le Saint-Empire Romain apparu à certaine période de son déclin.

Walter Hallstein: en diplomatisk kraft som drev fram en snabb europeisk integration

Walter Hallstein var EU-kommissionens första ordförande 1958–1967, en engagerad europé och en ivrig förespråkare för europeisk integration.

Som kommissionsordförande arbetade Hallstein för ett snabbt införande av den gemensamma marknaden. Under hans mandatperiod gick integrationen framåt med stora kliv och hans entusiasm och övertalningsförmåga gynnade integrationens sak även efter ordförandeskapet.

X

Walter Hallstein talar i Strasbourg den 2 mars 1953

Vad som driver oss framåt är allom bekant: Det finns en oförstörbar europeisk identitet. Det krävs ett starkt och enat Europa för att européerna – och världen – verkligen ska kunna blomstra. Ett splittrat Europa fungerar som ett globalt Balkan, en oroshärd som ständigt uppmuntrar andra att blanda sig i våra inre angelägenheter. Europa måste tala med en röst för att höras. Det är därför i högsta grad olämpligt att dramatisera det faktum att man ibland måste koncentrera sig på enskilda eller flera utjämningsprocesser.


Walter Hallstein spricht am 2. März 1953 in Straßburg

Was uns vorwärts treibt, ist zur Genüge bekannt: Es gibt ein unzerstörbares europäisches Selbstgefühl. Nur mit einem starken, einigen Europa können die Europäer - und kann die Welt - wirklich gedeihen. Ein zersplittertes Europa wird zum Balkan der Welt werden und zur ständigen Einladung an andere, sich in seine Angelegenheiten einzumischen. Es muss mit einer Stimme sprechen, um gehört zu werden. Nichts ist darum unangebrachter, als die von Zeit zu Zeit eintretende Konzentration auf einzelne Ausgleichsvorgänge oder ihre gelegentliche Kumulierung zu dramatisieren.

Sicco Mansholt: bonde, motståndskämpe och en sann europé

Sicco Mansholt var bonde, medlem av den nederländska motståndsrörelsen under andra världskriget, politiker och den första EU-kommissionären med ansvar för jordbruk. Mansholts idéer lade grunden till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ett av de viktigaste europeiska politikområdena.

Mansholt upplevde den fruktansvärda nederländska svälten i slutet av andra världskriget och var övertygad om att Europa måste bli självförsörjande och att alla har rätt till mat till överkomliga priser.

X

Sicco Mansholt talar i Bryssel den 10 december 1968

Kommissionen har just förklarat för ministerrådet vad som enligt vår mening måste hända i den europeiska jordbrukssektorn de kommande tio åren.

Vi har informerat rådet om att vi för det första ska lägga fram ett memorandum om hur jordbruket ska organiseras i vid mening.

Det omfattar åtgärder som inte bara är ekonomiskt långtgående utan också så organisatoriskt långtgående att kommissionen anser att ett memorandum är lämpligt.


Sicco Mansholt in gesprek op 10 december 1968 in Brussel

De Commissie heeft dus zojuist aan de ministerraad een uiteenzetting gegeven van wat zij meent dat in de komende 10 jaar moet gebeuren in de Europese landbouw.

Zij heeft dus meegedeeld dat er in de 1ste plaats een memorandum zal worden overgelegd ten aanzien van de agrarische structuur in de ruimste zin van het woord.

Het zijn zulke ingrijpende maatregelen, niet alleen financieel diep ingrijpend maar ook structureel diep ingrijpend, dat zij meent dat de vorm van een memorandum de juiste is.

Jean Monnet: den enande kraften bakom EU:s födelse

Den franska politiska och ekonomiska rådgivaren Jean Monnet ägnade sitt liv åt den europeiska integrationen. Han låg bakom Schumanplanen om en sammanslagning av den tunga industrin i Västeuropa.

Monnet kom från Cognacregionen i Frankrike. Efter att ha slutat skolan vid 16 års ålder reste han ut i världen som konjakshandlare och senare även som bankman. Under båda världskrigen hade han höga befattningar som samordnare av industriproduktionen i Frankrike och Storbritannien.

X

Jean Monnet talar i Strasbourg 1951

De beslut som fattas i detta första europeiska organ – den höga myndigheten – verkställs i våra sex länder som om de vore ett enda land. Detta är en av de viktigaste förändringarna i det här djärva företaget och ett test på dess framgång.

Den första gemensamma marknaden, de första överstatliga institutionerna – Europa håller på att enas!


Jean Monnet parle en 1951 à Strasbourg

Les décisions de ce premier exécutif européen qu’est la Haute Autorité, sont exécutées dans nos six pays comme s'ils n’en faisaient qu'un. C'est là une des transformations essentielles que réalise notre entreprise et le test de sa réussite.

Ce premier marché commun, ces premières institutions supranationales, c'est l'Europe qui commence à s'unir.

Robert Schuman: arkitekten bakom det europeiska integrationsprojektet

Statsmannen Robert Schuman, en skicklig advokat och Frankrikes utrikesminister 1948–1952, anses vara en av EU:s grundare.

Tillsammans med Jean Monnet tog han fram den internationellt berömda Schumanplanen, som han publicerade den 9 maj 1950, den dag som nu firas som EU:s födelsedag. Han föreslog gemensam kontroll över kol- och stålproduktionen, de viktigaste materialen för krigsindustrin. Grundtanken var att den som inte har kontroll över kol- och stålproduktionen inte kan utkämpa ett krig.

X

Robert Schuman framför sin deklaration i Paris den 9 maj 1950

Som förespråkare för ett enat Europa under mer än 20 år har Frankrike alltid haft som mål att tjäna freden.

Europa enades inte och följden blev krig. Ett enat Europa kommer inte att bli till i en hast eller enligt en enda plan. Det kommer att byggas genom konkreta insatser som först skapar solidaritet. Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet.


Robert Schuman donne sa déclaration le 9 mai 1950 à Paris

En se faisant depuis plus de 20 ans le champion d'une Europe unie, la France a toujours eu pour objet essentiel de servir la paix.

L'Europe n'a pas été faite, nous avons eu la guerre. L'Europe ne se fera pas d'un coup, ni dans une construction d'ensemble. Elle se fera par des réalisations concrètes, créant d'abord une solidarité de fait. Le gouvernement français propose de placer l'ensemble de la production franco-allemande de charbon et d'acier sous une haute autorité commune.

Paul-Henri Spaak: en europeisk visionär och övertalningskonstnär

En europeisk statsman – en beskrivning som till fullo passar in på belgaren Paul-Henri Spaak.

Spaak var en av dem som låg bakom innehållet i Romfördraget. Vid Messinakonferensen 1955 utsåg de sex deltagande länderna honom till ordförande för den arbetskommitté som utformade fördraget.

X

Paul-Henri Spaak talar i Paris den 11 december 1951

…vissa är knappast medvetna om vikten och behovet av det här projektet, men för många av oss är uppgiften oerhört viktig och brådskande.

Jag beundrar dem som lyckas behålla sitt lugn i dagens Europa. Vi skulle ha kunnat vara fruktansvärt oförsonliga om vi inte hade varit tvungna att förhandla… men stanna upp och titta tillbaka på den tid som ligger bakom oss!


Paul-Henri Spaak parle le 11 décembre 1951 à Paris

…alors que certains sont à peine touchés par l'intérêt et l'utilité de notre besogne, pour un certain nombre d'entre nous ce que nous aurions à faire ici c'est une chose vitale et d'une urgente nécessité.

J'admire ceux qui peuvent rester calme dans l'état actuel de l'Europe. On pourrait être terriblement cruel si nous n'étions pas forcé d'être aussi parlementaire.., mais tout de même retournez-vous un peu sur les années qui viennent de s'écouler!

Altiero Spinelli: en obeveklig federalist

Den italienske politikern Altiero Spinelli är en av EU:s grundare. Han var den ledande personen bakom Europaparlamentets förslag om ett fördrag för ett federalt EU – den så kallade Spinelliplanen. Den antogs 1984 av en stor majoritet i parlamentet och var en viktig inspirationskälla till EU-fördragen under 1980- och 1990-talen.

X

Altiero Spinelli talar i Strasbourg den 8 juli 1981

Först och främst måste vi fortsätta att stärka hela Europaparlamentets engagemang. Därför vill vi att det inrättas ett nytt parlamentsutskott som, oavsett vad det kommer att kallas, endast ska arbeta med denna fråga. Utskottet ska lägga fram interimsrapporter där man uppmanar parlamentet att välja något av de beslutsalternativ som presenteras, och att skapa så stor konsensus som möjligt genom breda diskussioner. Målet ska vara att anta reformprojektet och att alla ska vara fullt medvetna om vad det innebär.


Altiero Spinelli parlando l’8 luglio 1981 a Strasburgo

Dovremo in primo luogo impegnare sempre più e sempre più fortemente il Parlamento tutto intero. È per questo che chiediamo la costituzione di una nuova commissione parlamentare che, comunque essa si chiami, si occupi solo di questo tema e che man mano presenti rapporti interinali al Parlamento per chiamarlo a decidere fra le varie opzioni che si presenteranno ed a formare attraverso larghi dibattiti di consensi più ampi possibili, fino a giungere al voto finale del progetto di riforma, nella piena consapevolezza da parte di tutti di ciò che significa e implica.

KONTAKT

Allmänna frågor om EU

Ring
00 800 6 7 8 9 10 11 Läs mer om tjänsten

Skicka din fråga

Kontaktuppgifter och besöksadresser till institutionerna, presskontakter

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

JaNej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?