Sökväg
Ministerrådet beslutar att harmonisera de indirekta skatterna inom gemenskapen, att anta principen om mervärdesskattesystemet och att godkänna det första programmet på medellång sikt om ekonomisk politik. I programmet definieras och fastställs målen för gemenskapens ekonomiska politik för de kommande åren.
Alain Poher omväljs till talman för Europaparlamentet.
Storbritannien ansöker återigen om medlemskap i gemenskapen. Ansökan följs av ansökningar från Irland och Danmark samt, något senare, Norge. General de Gaulle vägrar fortfarande att acceptera ett brittiskt medlemskap.
Ett toppmöte hålls i Rom för att högtidlighålla tioårsdagen av undertecknandet av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Enligt stats- och regeringscheferna skall fusionsfördraget, som innebär upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för det tre Europeiska gemenskaperna, träda i kraft den 1 juli 1967.
Kommissionen undertecknar slutakten från de multilaterala GATT-förhandlingarna (Kennedy-rundan).
Fusionsfördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna (EKSG, EEG och Euratom) träder i kraft. Från och med nu har gemenskaperna en enda kommission och ett enda råd. Båda instanserna fortsätter dock att verka i enlighet med bestämmelserna för varje enskild gemenskap.
Europeiska gemenskapernas råd håller sitt första möte med Tyskland som ordförandeland.
Den nya kommissionen, med Jean Rey som ordförande, tillträder.
Kommissionen avger ett yttrande om de brittiska, danska, irländska och norska ansökningarna om EG-medlemskap.
Gemenskapsinstitutionerna håller sitt årliga gemensamma möte och diskuterar gemenskapens utveckling efter sammanslagningen av institutionerna.