Schumandeklarationen den 9 maj 1950

Den franske utrikesministern Robert Schuman presenterade sin deklaration den 9 maj 1950. Den innehöll ett förslag till en europeisk kol- och stålgemenskap (EKSG) som innebar att medlemmarna skulle slå samman sin kol- och stålproduktion.

EKSG var den första i en rad överstatliga europeiska institutioner som med tiden blev dagens Europeiska union (grundarländer: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland).

Historisk bakgrund

Fem år efter slutet på andra världskriget kämpade länderna i Europa fortfarande med återuppbyggnaden efter den förödelse som kriget orsakat.

De europeiska länderna var fast beslutna att förhindra ett nytt förödande krig. De kom fram till att en sammanslagning av kol- och stålproduktionen skulle göra krig mellan de historiska rivalerna Frankrike och Tyskland ”inte endast otänkbart, utan även praktiskt omöjligt”, enligt Schumandeklarationen.

Man utgick från att gemensamma ekonomiska intressen skulle ge högre levnadsstandard och bli ett första steg mot en förenat Europa. De andra europeiska länderna var välkomna att ansluta sig till EKSG.

Viktiga citat

  • ”Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.”
  • ”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet.”
  • ”Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen [...] kommer att förändra framtiden för dessa områden som så länge har ägnat sig åt att producera krigsmateriel som ofta vänts mot dem själva.”

Läs hela deklarationen

"Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.

Det bidrag som ett organiserat och levande Europa kan tillföra civilisationen är oumbärligt för att bibehålla fredliga förbindelser. I sin roll som företrädare under mer än 20 år för ett enat Europa, har Frankrike alltid haft som grundläggande mål att tjäna freden. Europa enades inte och följden blev krig.

Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs. De åtgärder som vidtas måste i första hand avse dessa två länder.

Därför föreslår den franska regeringen att åtgärder omedelbart vidtas på en avgränsad men avgörande punkt.

Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet, inom ramen för en organisation som är öppen för deltagande av övriga europeiska länder.

Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen kommer omedelbart att möjliggöra upprättandet av en gemensam grundval för ekonomisk utveckling som ett första steg mot en europeisk federation och kommer att förändra framtiden för dessa områden som så länge har ägnat sig åt att producera krigsmateriel som ofta vänts mot dem själva.

Den solidaritet i produktionen som därmed skapas kommer att visa att krig mellan Frankrike och Tyskland inte endast blir otänkbart, utan även praktiskt omöjligt. Skapandet av denna kraftfulla produktionsenhet, öppen för alla länder som vill delta och så småningom kapabel att tillhandahålla alla medlemsstater de grundläggande förutsättningarna för industriell produktion på lika villkor, kommer att lägga den verkliga grunden för deras ekonomiska enande.

Denna produktion kommer att erbjudas hela världen utan åtskillnader eller undantag, i syfte att bidra till höjd levandsstandard och utveckling av fredsarbetet. Europa skulle med sina utökade resurser kunna förverkliga en av sina viktigaste uppgifter: utvecklingen av den afrikanska kontinenten. På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter.

Genom att slå samman basproduktionen och inrätta en ny hög myndighet, vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att skapa de första konkreta grundvalarna för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.

För att befrämja genomförandet av dessa mål, är den franska regeringen beredd att inleda förhandlingar på följande grunder.

Den gemensamma höga myndigheten kommer att ges i uppdrag att snarast möjligt säkerställa: modernisering av produktionen och förbättring av dess kvalitet; tillhandahållande av kol och stål på exakt lika villkor för de franska och tyska marknaderna samt för övriga anslutna länders marknader; utveckling av gemensam export till andra länder; samt utjämning och förbättring av levnadsvillkoren för dem som arbetar inom dessa industrier.

För att nå dessa mål utifrån de mycket skilda villkor som för närvarande råder för de anslutande ländernas produktion måste vissa övergångsåtgärder genomföras, vilka omfattar en produktions- och investeringsplan, mekanismer för prisutjämning samt en omställningsfond för att underlätta rationalisering av produktionen. Handeln med kol och stål mellan de anslutna länderna kommer omedelbart att befrias från alla tullavgifter och differentierade transporttariffer kommer inte att kunna tillämpas på den. Stegvis kommer villkor att skapas som automatiskt säkerställer den mest rationella fördelningen av produkterna på den högsta produktionsnivån.

Till skillnad från internationella karteller, vilkas syfte är att dela upp och exploatera de nationella marknaderna genom restriktiv praxis och upprätthållandet av höga vinstnivåer, kommer den föreslagna organisationen att möjliggöra sammanslagning av marknader och ökad produktion.

De huvudsakliga principer och åtaganden som har angetts ovan kommer att bli föremål för ett fördrag mellan staterna. De förhandlingar som krävs för att fastställa genomförandeåtgärderna kommer att genomföras med bistånd av en gemensamt utsedd skiljedomare, som ansvarar för att avtalen överensstämmer med principerna och vid fall av oöverkomliga motsättningar fastställer en godtagbar lösning

Den gemensamma höga myndigheten med ansvar för hela ordningen kommer att vara sammansatt av oavhängiga personer som utses på jämställd grund av regeringarna; en ordförande kommer att väljas gemensamt av regeringarna; dess beslut kommer att gälla i Frankrike, Tyskland och övriga anslutna länder. Avpassade bestämmelser kommer att säkerställa de nödvändiga möjligheterna att överklaga den höga myndighetens beslut.

En företrädare för Förenta nationerna vid denna myndighet skall ansvara för att två gånger per år överlämna en offentlig rapport till FN, med en redogörelse för hur det nya organet arbetar, särskilt när det gäller värnandet om fredssträvandena.

Inrättandet av den höga myndigheten påverkar på inget sätt företagens ägarförhållanden. I utövandet av sitt uppdrag kommer den höga myndigheten att beakta de befogenheter som har överförts på den internationella myndigheten för Ruhrområdet och alla skyldigheter som har ålagts Tyskland, i den utsträckning de fortfarande gäller."

 Se också

 Nedladdningar

KONTAKT

Allmänna frågor om EU

Ring
00 800 6 7 8 9 10 11 Läs mer om tjänsten

Skicka din fråga

Kontaktuppgifter och besöksadresser till institutionerna, presskontakter

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

JaNej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?