Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan EU-länder. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur besluts ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna.
Fördrag ändras för att EU ska bli mer effektivt och öppet, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.
I enlighet med fördragen antar EU:s institutioner lagar som medlemsländerna sedan genomför. I EUR-Lex databas över EU-lagstiftning hittar du fördragen, lagstiftning, rättspraxis och lagförslag i sin helhet.
Lissabonfördraget klargör vilka beslut som
- ska fattas av EU
- ska fattas av EU-länderna
- ska fattas gemensamt
Vilka är det viktigaste fördragen?
Lissabonfördraget (2009)
Syfte: Göra EU mer demokratiskt och effektivt, och bättre på att handskas med globala problem som klimatförändring. EU ska tala med en röst.
De största förändringarna: Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.
Här kan du läsa mer om Lissabonfördraget
Fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa (2004) – har många likheter med Lissabonfördraget – undertecknades men ratificerades aldrig.
Nicefördraget (2003)
Syfte: Reformera EU-institutionerna så att EU är effektivt även med 25 medlemsländer.
De största förändringarna: Förändrad kommission och nytt omröstningssystem i rådet.
Här kan du läsa hela Nicefördraget
Amsterdamfördraget (1999)
Syfte: Reformera EU-institutionerna inför anslutningen av kommande medlemsländer.
De största förändringarna: Ändringar, ny numrering, och sammansmältning av de tidigare EU-och EEG-fördragen till en konsoliderad version. Öppnare beslutsprocess (ökad användning av medbeslutandeförfarandet).
Här kan du läsa hela Amsterdamfördraget
Fördraget om Europeiska unionen – Maastrichtfördraget (1993)
Syfte: Förebereda den europeiska monetära unionen och införa nya steg på vägen mot en politisk union (medborgarskap, gemensam utrikes- och inrikespoltik)
De största förändringarna: Europeiska unionen bildades. Parlamentet fick mer makt tack vare att medbeslutandeförfarandet infördes. Nya samarbetsformer mellan EU-länderna, t.ex på försvarsområdet och inom rättsliga och inrikes frågor.
Här kan du läsa hela Maastrichtfördraget
Europeiska enhetsakten (1986)
Syfte: Reformera EU-institutionerna inför Portugals och Spaniens medlemsskap och snabba på beslutsprocessen inför inrättandet av den inre marknaden.
De största förändringarna: Systemet med beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet utvidgades. Detta gjorde det svårare för ett enskilt land att lägga in sitt veto mot ett lagförslag. Samarbets- och samtycketsförfarandet upprättades för att ge parlamentet större inflytande.
Här kan du läsa hela Europeiska enhetsakten
Fusionsfördraget – Brysselfördraget (1967)
Syfte: Slå samman de parallella institutioner som upprättats för varje gemenskap.
De största förändringarna: En gemensam kommission och ett gemensamt råd upprättades för de dåvarande tre Europeiska gemenskaperna (Europeiska ekonomiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen). Upphävt genom Amsterdamfördraget.
Här kan du läsa hela Fusionsfördraget
Romfördragen – fördragen om Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) (1958)
Syfte: Upprätta Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).
De största förändringarna: Den europeiska integrationen utökades till att även omfatta ekonomiskt samarbete.
Här kan du läsa Romfördragen i sin helhet
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (1952)
Syfte: Skapa ett ömsesidigt beroende av kol och stål – som båda används för vapentillverkning – så att ett land inte längre i hemlighet kunde rusta sin armé. Detta minskade det misstroende och de spänningar som uppstått efter andra världskriget. Europeiska kol- och stålfördraget löpte ut 2002.
Här kan du läsa hela Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen
I takt med att nya länder gick med i EU ändrades grundfördragen:
- 1973 – Danmark, Irland och Storbritannien
- 1981 – Grekland
- 1986 – Portugal och Spanien
- 1995 – Sverige, Finland och Österrike
- 2004 – Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern
- 2007 – Bulgarien och Rumänien
