Rättsligt meddelande | Nyheter | Register | Om EUROPA | Vanliga frågor | Sök | Kontakt
Europa på 12 lektionerHoppa över språkvalsknapparna (kortkommando=2)
EUROPA > EU - en överblick > Europa på 12 lektioner > Lesson_8

EU - en överblick

 Hemsida
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
På väg mot ett kunskapsbaserat samhälle

Tillväxt och arbetstillfällen prioriteras

  • EU:s svar på globaliseringen är att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft (avreglera telekommunikationer, tjänster och energi).
  • EU stöder medlemsstaternas reformprogram genom att göra det lättare att utbyta ”bästa metoder”.
  • Här gäller det att finna en balans mellan behovet av tillväxt och konkurrenskraft och målen om social sammanhållning och hållbar utveckling, som utgör kärnan i den europeiska modellen.
  • EU:s strukturfonder kommer att satsa mer på utbildning, innovation och forskning under budgetperioden 2007–2013.

 

I början av 1990-talet inträffade två genomgripande förändringar som satte sina spår i ekonomin och i människors vardag världen över, inte minst i Europa: dels började det växa fram en globaliserad ekonomi efterhand som ekonomierna i hela världen blev alltmer beroende av varandra, dels skedde det en teknisk revolution där Internet och den nya informations- och kommunikationstekniken spelade en viktig roll.

I. Lissabonprocessen

(a) Målen

År 2000 var EU:s politiska ledare väl medvetna om att EU:s ekonomi måste förnyas i grunden för att kunna konkurrera med USA och andra stora världsaktörer. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars det året fastställdes det mycket ambitiösa målet att EU år 2010 skulle vara ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.

Kvinna som arbetar framför datorn © Van Parys Media
EU-medborgarna måste vara rustade
för dagens arbetsmarknad.

(b) Strategin

Europeiska rådet enades också om en detaljerad strategiDeutshEnglishFrançais för att uppnå detta mål. ”Lissabonstrategin” omfattar en rad olika områden, t.ex. forskning, teoretisk respektive yrkesinriktad utbildning, Internettillgång och Internethandel. Strategin medför också en reform av de sociala trygghetssystemen. Trygghetssystemen är en av Europas verkliga styrkor, eftersom de hjälper samhället att ta sig an nödvändiga struktur- och samhällsförändringar utan att det behöver orsaka alltför mycket lidande. Men trygghetssystemen måste förnyas så att de blir hållbara och även kan komma framtida generationer till del.

Europeiska rådet samlas en gång om året (på våren) för att se hur genomförandet av Lissabonstrategin har utvecklats.

II. Starkare fokus på tillväxt och arbetstillfällen

När Europeiska rådet träffades på våren 2006 gjordes det ingen hemlighet av att Lissabonprocessen hade gett blandade resultat under de sex år som hade gått sedan starten. Europeiska rådet beslöt därför att fokusera på problemet med den fortsatt höga arbetslösheten i många EU-länder och att styra över EU:s prioriteringar på tillväxt och arbetstillfällen. Om Europas ekonomier ska bli ännu mer produktiva och den sociala sammanhållningen ska kunna öka, måste Europa fortsätta att satsa på att öka de ekonomiska resultaten, innovationen och EU-medborgarnas kompetens.

På initiativ av Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, har EU:s medlemsstater därför beslutat följande:

  • Att investera mer i forskning och innovation.
  • Att Europeiska kommissionen ska få en ökad samordnande funktion när det gäller stödet till medlemsstaterna, framför allt genom spridningen av ”bästa metoder” i Europa.
  • Att driva på reformarbetet av de finansiella marknaderna och de sociala trygghetssystemen och påskynda avregleringen av telekommunikations- och energisektorn.

En grupp tonåringar åker ner i en rulltrappa © Van Parys Media
Morgondagens pensionärer behöver social trygghet - och det är något som måste planeras redan i dag.

Rättsligt meddelande | Nyheter | Register | Om EUROPA | Vanliga frågor | Sök | Kontakt | Till början